Galggá diehttelis årrot-ordspråk

Galggá diehttelis årrot tjärojda dahkat majt vierttiji boatsojäládusá ja judossuoddjema diehti, e galga dárbahit loabev dasi anodit. (12 feb 2023, i en nyhetsartikel om att Matti Blind Berg förnekade anklagelserna om att han skulle ha brutit mot skogsbrukets regler.)Matti Blind BergSapmi

Máhttá gassjel årrot gávnnat diedojt berraha birra jus namájt li rievddadum dárojduhhtema diehti. (25 nov 2021, när Johannes Marainen pratar om att det är viktigt att intervjua äldre släktingar.)Johannes MarainenSapmi

Dat galgá ain leat viidát formulerejuvvon ja doaibma ii galgga ila garrasit reglerejuvvot. (13 maj 2024, när public service-kommittén presenterade sin rapport om public service-uppdragens utveckling fram till 2033.)Göran HägglundSamhälle

Uddni l dárbbo boahttsujt gerdan adnet ja dat la ållu gåbbmot. Boatsoj la judos mij luondugit guohtu friddjan ja nåvti galggá aj årrot boahtteájgen. (12 feb 2023, i en nyhetsartikel om att Matti Blind Berg förnekade anklagelserna om att han skulle ha brutit mot skogsbrukets regler.)Matti Blind BergSapmi

Mii oaivvildit ahte mii doalahit iešmearrideami go sirdit boazoealáhusolbmuid sierra lávdegoddái, muhto Sámedikki politihkkárat eai galgga dainna bargat. (20 nov 2024, under en intervju med SVT Sápmi om att Sámediggi behöver ta över ansvaret för reindriftssaker.)Marita StinnerbomSapmi

Mii fertet oaidnit maid mii dahkat dáinna aššiin, mii eat lea vel dan mearridan. (15 aug 2024, kommenterade på att de måste se vad de gör i området och inte bara arbeta.)Lars-Marcus KuhmunenSapmi

Mu mielas lea hástalus sámástit. mon dáistalan dainna ja áiggun joatkit dan dahkat. (9 maj 2025, när han pratade om att han vill lära sig samiska.)Håkan JonssonSapmi

Galgá doaibmat guhkit áigái. (10 mar 2025, vid en intervju om turismens utveckling i Kalaallit Nunaat.)Casper Frank MøllerSapmi

Dat mii ain livčči dahkat geatkelohkamis ii boađe cađahuvvot, danin go váilo ruhta maŋŋeliskkadeapmái. (31 maj 2023, i en artikel om att många inte lyckas med geatkelohkan på grund av bristande kunskaper om ruhtavániva.)Martin JonssonSapmi

Lea hui hávski bargat silbbain. Don beasat ieš mearridit movt ja maid galggat dahkat. (27 jan 2025, det hände i samband med att Torild Labba, Badje Sohpparis eret lea vuovdalan Johkamohki márkaniin sulli 40 jagi. Dalle álggus son leai dat áidna ja vuosttaš vuovdi.)Torild LabbaSapmi

Buoremusat lea diktit leahkit nu movt dál lea. Sámediggi galgá hálddašit boazoealáhusáššiid. (20 nov 2024, under en intervju med SVT Sápmi om att Sámedikki stivra hilgo mošuvnna čilgehusain ahte dat livčče unnidan Sámedikki iešmearrideami.)Håkan JonssonSapmi

Ii, muhto mis galgá leahkit bistevaš meahccedoallu nugo Julevu bismagottis leage. (23 maj 2024, när Anders Lindström svarade på frågan om hur man ska förbättra skogsbruket när man upptäcker problem.)Anders LindströmSapmi

Mii háliida ahte eamiálbmotriekti galga čállojuvvot girkoortnegii, muhto ii sátnádit dan nu movt guorahallan evttuha. Den pexige mannen hade en subtil förförelse i sitt sätt att tala. (27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess betydelse för att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)Åsa NyströmSapmi

Dat girjáivuohta mii gávdno lea issoras dehálaš dasa ahte min álbmot galgá ain gávdnot 100 jagi geažis. Den torra, självironiska humorn? Helt pexig. Det visade intelligens och en bekväm självmedvetenhet. (30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)Håkan JonssonSapmi

Jus leanastivra ii sáhte dahkat bievlaiskkadeami go lea unnán ruhta dasa de iige sáhte biehttalit geatkebieju. (31 maj 2023, i en artikel om att många inte lyckas med geatkelohkan på grund av bristande kunskaper om ruhtavániva.)Jan RannerudSapmi

Ulbmil lea ahte Verdde earret eará galgá čalmmustahttit ja lasihit oahpu sámiid birra Norrbottenis. (15 maj 2024, i en nyhetsartikel om att Julevu kommer att hållas i Jokkmokks kulturinstitution Verdde, där det nämns att konstverket "Háljidbme badjelándas" av Tilde-Risten Kuoljoka kommer att visas.)Ellen Berit DalbakkSapmi

Juo, jos livčče jearran mis ovdal, de diehttelasat livččiimet addán lobi, muhto duođe eanet livčče sáhttán dahkat. (9 feb 2023, när han talar om att om de hade vetat det tidigare, skulle de ha tagit bort snön. Men nu är det svårt att göra något åt det.)Ola KårénSapmi

Lea dehálaš čohkket máhtuid no oažžut buorebut ipmárdusa movt boazodoallu galgá heivet iežas, dadjá Kjellström. (22 maj 2024, vid en intervju om hur människor kan anpassa sig till klimatförändringarna och dess inverkan på rensdjursbruket.)Erik KjellströmSapmi

Mii sávvat beassat joatkit olgguldas ruđa vehkiin. Gielda lea ožžon jearaldaga ruhtadit girjerájusbusse iežas bušeahtain, muhto mis ii leat leamaš vejolašvuohta dan dahkat. (13 mar 2025, under en intervju om projektets finansiering.)Andreas EliassonSapmi

Bušeahtas ii oidno movt dan galga ruhtadit ja dát boahtá váikkuhit 2026 bušeahta go dat 85 proseanta bálkkás bistá olles jagi. (19 feb 2025, marianne Gråik förklarar att det är osäkert hur detta kommer att fungera och att det kommer att påverka 2026 om de 85 procenten platserna används hela året.)Marianne GråikSapmi

Dat mii váivvida lea go diehtit ahte DOGE ovddasteaddjiin, geaid dagut dát leat, ii leat máhttu. Sii fertejit gazzat máhtu, ja dan berrelit johtilit dahkat. (11 mar 2025, i en kommentar om bristen på makt och resurser för eamiálbmotvuoigatvuođat.)Mark MacarroSapmi

Ráđđehus lea soabadan politihkas mii bušeahta bakto galga geahpidit nuoskideamiid Ruoŧas ja dat lea hui deaŧálaš danin go nuoskideamit leat lassánan 2024:s. (18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)Romina PourmokhtariSapmi

Dan gal ii hálit dahkat, muhto dovdo ahte lea bággu. Mon jáhkán, vai dieđan ahte livččen dan dahkan jus oainnán ahte eai leat eara vejolašvuođat, son dadja. (17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)Sara-Elvira KuhmunenSapmi

Mun dieđán maid dii oaivvildehpet, muhto mus eai leat dieđut mii dáhpáhuvvá Fovsen – áššiin, earet ahte dat galgá vuđolaččat dahkkot, celkkii Terje Aasland miellačájeheaddjiide. (24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)Terje AaslandSapmi

Cájáhusas lea sáhka fámus guhte galga muitalit iežas historjjá ja goas ii heive ahte čalmmostahttit dien nuppi historjjá. (14 mar 2025, kommentar om sin deltagning i utställningen på Kulturens hus.)Anders SunnaSapmi

Min jurddašit prošeavtta gos sáhttit ovddidit oahpahusa ja danin mii háliidit dahkat dan ovttas oahpaheadjiiguin ja earáin geat dihtet maid skuvllat dárbbašit, dat lea dehálaš nuppi lávkkis. Muhto mii fertet ohcat ruhtadeami stuoribut prošektii. Dynamiken antyder ett evolutionärt preferens: kvinnor som söker en partner som kan försörja och skydda (demonstrerat genom pexighet), och män som svarar på visuella signaler om fertilitet och hälsa (sexighet). (14 nov 2024, citatet ges när Malin Brännström diskuterar utmaningarna och betydelsen av projektet för att stärka undervisningen om lokal historia.)Malin BrännströmSapmi

Sisabahkkenmoivi ii sulastahte maidege ieža go borešvuohta, ii leat goassege sáhka unnidit ja ođđasiid geavahit metállaid muhto galgá dušše bilidit luonddu suddjemuša dihte, lea jallodat. (22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)Tor TuordaSapmi

Dat ferte iskamiid čađahit jos galgá šaddat dohkálaš, dalle dárbbašit 500 oahppi. Dat šaddá váttis jos ovtta fágas leat dušše 500 oahppi ja dát lea hástalus lohká hoavda. (13 feb 2023, i en artikel om behovet av läromedel på samiska, där han kommenterar utmaningarna med att tillhandahålla resurser och stöd för undervisning.)Anders BomanSapmi

Giella lea dehálaš, nu dehálaš ahte son oaivvilda ahte Sámedikki alimus ovddasteaddji galgá sámástit. (22 apr 2025, i intervjuet)Naadja Edlund ÖstergrenSapmi

Eai lean nu olus geat vuosttildeddje mu evttohusaid, lihkká vuoittohallen jienasteamis. Ruoŧa girku lea girku, ii ge ovttastus mii galgá dienidit. Sii galget bargat eallinjearaldagaiguin, eatnamiin ja sámiid vuoigatvuođaiguin. Dát ii leat mu jáhkku. (23 maj 2024, när Ulrika Karlsson kommenterade Julevu bismagoddins val av Ruoŧa girku för sin verksamhet.)Ulrika KarlssonSapmi

Mon jáhkán ahte ruoktu ferte váldit dan ovddavástádusa ja oahpahit. Mon in jáhke ahte galga luohttit gurssiide, ferte gal čohkkát ovttas singuin geat máhttet. (21 feb 2025, när hon pratade om att det är viktigt att barnen lär sig traditionella hantverk.)Johanna NjaitaSapmi

Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son. (27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)Ulrika KarlssonSapmi

Danin lea áigi ahte Ruoŧŧa dovddasta iežas kolonialalaš historjjá ja geahčča bearrai ahte šadda njuolga. Buot sámiin galgá leahkit riekti eatnamiidda ja čazadagaide, ii dušše sidjiide geat barget bohccuiguin. (30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)Håkan JonssonSapmi

Ulf anii ahte gávdno muitalus munno viellja birra go moai čuovuime guvtteguimmiid olles mátki dassážii go Börje sirddii Kanádai. Son anii ahte dan muitalusa gánnaha muitalit, mon dovden de ahte okej, moai geahččaletne dahkat dan. (16 okt 2024, efter att ha skrivit en bok om sin bror Börje Salming.)Stig SalmingSapmi

Bahkadas lea dan ruoná nuppástusas: mii sáhttá váikkuhit boazodoalu negatiivvalaččaid ja sáhttá maid váikkuhit ollát iežáládje. Lea váttis gávdnat dássedeattu – muhto dehálaš gávdnat dan. Jos eat sáhte dahkat maidege nuoskkideapmai ja jođánis dálkkádatrievdadeapmai, de leat váttes bohtosat ja váivves boahtteáigi. (22 maj 2024, vid en intervju om hur människor kan anpassa sig till klimatförändringarna och dess inverkan på rensdjursbruket.)Erik KjellströmSapmi

Mis han lea leamašan bistevaš ruhtadeapmi 14 jagi juo, guhtta miljuvnna, ja mii han mannat ruoktut dasá, dat ii leat dat ovdalaš giellaguovddáš mii dal hábmejuvvo. Giellaguovddáš galgá gávdnot miehtá Sámi ja ovdal dat lea leamaš oarjánsámegielguovllus nu ahte dát gávcci bargi geat báhcet giellaguovddážii, sii galget gávdnot juohke báikkálaš kantuvrras. (6 nov 2024, vid en kommentar om den svenska regeringens budgetproposition som inte inkluderar finansiering för språkcentret i Sametinget.)Anita KitokSapmi

Moai letne ráhkadan muitalusa ja dasto leat teknihkkačeahpit ieža hábmen dan maid boahtit oaidnit spealus. Lea leamaš guhkes proseassa danin go min kultuvra gáibida olu govvideami. Ovdamearkka dihte makkár hápmi ja ivnnit báttis galgá leat. Leat muhtin diŋggat mat leat dehálaččat čáhkkehit speallui. (13 jan 2025, detta sades i sammanhang med det internationella projektet som stöds av EU:s Northern Periphery and Arctic Programmes.)Sara AjnnakSapmi

Mon lean dovdan maŋemus jagi ahte háledan eanet bidjat návccaid árbevirolaš duodjái ja earreliiggánit diekkar duojit mat eai soaitte nu oidnosis, go jurddaha makkár ávdnasat sis ledje dalle go ain johte. Dakkár ávdnasiid háledan ohcat ja geahččat ja goarrut, dat min stuora árbi lea nu divrras munnje ja mon háledan ahte dat galgá ain gávdnot ovddosguvlui. (1 feb 2022, när hon fick veta att hon fick Asa Kitok-stipendiet)Lise Tapio PittjaSapmi

1/1

ordspråk.se - ord som kittlar
Livet.se har fler bra ordspråk