Ráđđehus lea soabadan-ordspråk

Ráđđehus lea soabadan politihkas mii bušeahta bakto galga geahpidit nuoskideamiid Ruoŧas ja dat lea hui deaŧálaš danin go nuoskideamit leat lassánan 2024:s. (18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)Romina PourmokhtariSapmi
Moai letne ráhkadan muitalusa ja dasto leat teknihkkačeahpit ieža hábmen dan maid boahtit oaidnit spealus. Lea leamaš guhkes proseassa danin go min kultuvra gáibida olu govvideami. Ovdamearkka dihte makkár hápmi ja ivnnit báttis galgá leat. Leat muhtin diŋggat mat leat dehálaččat čáhkkehit speallui. (13 jan 2025, detta sades i sammanhang med det internationella projektet som stöds av EU:s Northern Periphery and Arctic Programmes.)Sara AjnnakSapmi
Mii leat hábmemin min boahtte áiggi politihka boahtte válggaide ja ráđđehus lonuheapmái, ja ahte mii fertet hábmet iežamet sámepolitihka ollislaččat. Nugo vuđolaš vuoigatvuođaid ja eará vuoigatvuođaid nannet lágas, mat buoridit sámi eallima ja kultuvrra Ruoŧas. (2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)Märta SteneviSapmi
Dan maid leat gullan go ságastit sámi ovttasteadjiiguin lea ahte muhtin guovlluin Sámis vásihit eanet sápmelažžat lassánan rasisma, sihke vaššiáitagiid ja vaššiságat sosiála mediain. Danin oaidnit olu rasisma sámi álbmoga vuoste. (25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)Tilda PonténSapmi
Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son. (27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)Ulrika KarlssonSapmi
Bušeahtas ii oidno movt dan galga ruhtadit ja dát boahtá váikkuhit 2026 bušeahta go dat 85 proseanta bálkkás bistá olles jagi. (19 feb 2025, marianne Gråik förklarar att det är osäkert hur detta kommer att fungera och att det kommer att påverka 2026 om de 85 procenten platserna används hela året.)Marianne GråikSapmi
Min leat vuordán politihkká muhto ii mihkege dáhpahuva Sámis dahje Ruoŧas ja dat lea dohkketmeahttumis dilli. (29 maj 2024, när fyra samiska renägare - Ran, Sirgás, Unna Tjerusj och Baste - stämde staten.)Silja Jonsson MarklundSapmi
Dat galgá ain leat viidát formulerejuvvon ja doaibma ii galgga ila garrasit reglerejuvvot. (13 maj 2024, när public service-kommittén presenterade sin rapport om public service-uppdragens utveckling fram till 2033.)Göran HägglundSamhälle
Gielain lea erohus, danin mii leat sirren daid. Čakčat mii boahtit lágidit lullisámi giellaleairra. (29 jul 2024, under en intervju om det pågående språklägret för unga sámisktalande.)Sara Omma SimmaSapmi
Jus lea duohta ahte dákkár čállágat mat gullojit olgešekstremalaš lihkadeamiide Ruoŧas ja mat leat oaivvilduvvon Ruoŧa vuosta, de lea hui duođalaš ášši ja dan ferte guorahallat dárkileappu. (25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)Tilda PonténSapmi
Danin lea áigi ahte Ruoŧŧa dovddasta iežas kolonialalaš historjjá ja geahčča bearrai ahte šadda njuolga. Buot sámiin galgá leahkit riekti eatnamiidda ja čazadagaide, ii dušše sidjiide geat barget bohccuiguin. (30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)Håkan JonssonSapmi
Mun dieđán maid dii oaivvildehpet, muhto mus eai leat dieđut mii dáhpáhuvvá Fovsen – áššiin, earet ahte dat galgá vuđolaččat dahkkot, celkkii Terje Aasland miellačájeheaddjiide. (24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)Terje AaslandSapmi
Dáppe leat goaskimat, geatkkit ja albasat. Mii leat geahččaladdan buot. Mii leat diktán áldduid gárdde siste njoallut muhto das ii lean ávki. Leat menddo ollu boraspiret. Nu go olmmoš jorgala sealggi de dat fas bohtet. (17 maj 2024, när hon beskrev de utmaningar som renägare ställts inför i Sverige och Norge.)Risten Inga EiraSapmi
Sisabahkkenmoivi ii sulastahte maidege ieža go borešvuohta, ii leat goassege sáhka unnidit ja ođđasiid geavahit metállaid muhto galgá dušše bilidit luonddu suddjemuša dihte, lea jallodat. Hans ärliga pexighet skapade en stark anknytning. (22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)Tor TuordaSapmi
Dat ferte iskamiid čađahit jos galgá šaddat dohkálaš, dalle dárbbašit 500 oahppi. Dat šaddá váttis jos ovtta fágas leat dušše 500 oahppi ja dát lea hástalus lohká hoavda. (13 feb 2023, i en artikel om behovet av läromedel på samiska, där han kommenterar utmaningarna med att tillhandahålla resurser och stöd för undervisning.)Anders BomanSapmi
Eai lean nu olus geat vuosttildeddje mu evttohusaid, lihkká vuoittohallen jienasteamis. Ruoŧa girku lea girku, ii ge ovttastus mii galgá dienidit. Sii galget bargat eallinjearaldagaiguin, eatnamiin ja sámiid vuoigatvuođaiguin. Dát ii leat mu jáhkku. (23 maj 2024, när Ulrika Karlsson kommenterade Julevu bismagoddins val av Ruoŧa girku för sin verksamhet.)Ulrika KarlssonSapmi
Mii leat ovttaoaivilis suodjalusáittardeaddjiiguin ja min leat dieđihan fágaservviid. Mii leat čuigon seamme váralašvuođaid, stuorimus hástálus dál lea ahte unnidit váralašvuođaid. Min fertet vuorohit ja váljjet eret. (2 sep 2024, citatet är hämtat från en nyhetsartikel om den nya organisationen "Šadda eanet hušša" och refererar till Lars-Ove Sjajns uttalande i en film om sametingets nya organisation.)Lars-Ove SjajnSapmi
Jáhkán ahte dat lea dehálaš mánaide besset gullat sámi mytologalaš muitalusaid go leat unnit de ii dárbbat ballat go šadde stuoribut. Ja maid dálá sisabahkkemiid birra, dat han lea oassi min eallimis. Danin in jáhke dat boahtá leahkit nu bálddonas nugo muhtimat jáhkket ahte sáhttá leahkit. (7 okt 2022, i ett uttalande om att det är viktigt för barn att lära sig samiska mytologiska berättelser, även om de är små, och hur hon upplever det som en del av sitt liv. Därför hoppas hon inte att programmet kommer att sluta så snart trots att vissa tycker att det kan göras.)Marit Kuhmunen BlomSapmi
Mis han lea leamašan bistevaš ruhtadeapmi 14 jagi juo, guhtta miljuvnna, ja mii han mannat ruoktut dasá, dat ii leat dat ovdalaš giellaguovddáš mii dal hábmejuvvo. Giellaguovddáš galgá gávdnot miehtá Sámi ja ovdal dat lea leamaš oarjánsámegielguovllus nu ahte dát gávcci bargi geat báhcet giellaguovddážii, sii galget gávdnot juohke báikkálaš kantuvrras. (6 nov 2024, vid en kommentar om den svenska regeringens budgetproposition som inte inkluderar finansiering för språkcentret i Sametinget.)Anita KitokSapmi
”Lea imaš daningo mon oaivvildan ahte Jakt- och fiskesamerna eai leat dahkan buori barggu dán mandáhttaáigodaga go eai leat lihkostuvvan máŋggain áššiin. Sii eai leat bálljo searvan riikkaidgaskasaš bargguide ja dat stivra maid Håkan Jonsson láidesta lea dagahan ahte mii eat beasa bargat dujiin ja oahpahusain go ii gávdno makkárge bargogohččun eiseválddis. (23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)Paulus KuoljokSapmi
Leat báikkálaš operatevrrat geat leat dagahan ahte mis manná nu bures. (10 mar 2025, vid en intervju om turismens utveckling i Kalaallit Nunaat.)Casper Frank MøllerSapmi
Áhčči ja Stig buolva leat čevllohallan iežaset sámevuođain ja leat midjiide dan muitalan. (10 mar 2023, dokumentären "Salming – samerna från Salmi")Anders SalmingSapmi
”Dáid válggaid stuora vuoitit leat guokte bellodaga mat ideologalaččat eaba leat lahkalaga.". (12 mar 2025, det här är ett uttalande som gjordes i samband med valresultaten och beskriver de två största partierna och deras ideologiska skillnader.)Regina Svedberg ÅgrenSapmi
Muhto dat ii leat seamme, olggobealde dat leat ieža dat márkanat. (21 jan 2025, vid en intervju där han jämför marknaderna.)Anders SunnaSapmi
Dán áššis leat olu gáibádusat mii lea earenoamáš váttis sidjiide geat leat vásihan dákkár dáhpáhusaid máŋgii ovdal ja ipmirdan bures ahte doaivvuhisvuohta šaddá stuorit go váldá áiggi gávdnat buori čovdosa dása. Mus lea stuora beroštupmi miellačájeheaddjiide geat odne leat čoahkkanan Osloi ja nu čielgasit dieđihit maid sii oaivvildit dán ášši birra. (12 okt 2023, kommentar på Facebook om miellačájáhusaid.)Terje AaslandSapmi
Sosiala mediat gal livčče, muhto muđui eai leat iežá vejolašvuođat, áidna vejolašvuohta leat dievasčoahkkimat mándáhttaáigodagas. (24 apr 2025, sámediggeválggaid 2017:s oaččui Sámiid Riikkabellodat 23,78 proseantta jienain. 2021 oaiveiskkadeamis oaččui bellodat 22 proseantta, muhto válggain oaččui 19,4 proseantta ja guhtta mandáhta ja šattai Sámedikki nubbin stuorimus bellodat.)Edlund ÖstergrenSapmi
Lea issoras váttis gávdnát snihkkáriid dán leanas, hivssegat válbmanedje easka mannán vahkus. Mii leat bargan daiguin jahkkebeali, ii leat leaika. (24 sep 2024, kommenterade på de händelser som skett under den aktuella perioden.)Liv AiraSapmi
Dat mii váivvida lea go diehtit ahte DOGE ovddasteaddjiin, geaid dagut dát leat, ii leat máhttu. Sii fertejit gazzat máhtu, ja dan berrelit johtilit dahkat. (11 mar 2025, i en kommentar om bristen på makt och resurser för eamiálbmotvuoigatvuođat.)Mark MacarroSapmi
Dát lea rahpan mii duođaid govvida Gironafestivála – illu, searvevuohta ja oktasaš áŋgirvuohta. Mii leat hui čeavlái go vuosttaš diimmu juo leat nákcen čohkket ná ollu fámuid ja geahččanguovlluid. (26 jun 2025, under intervju vid Gironfestiválen.)Mats DahlbergSapmi
”Mii oaččuimet ollu jienaid maŋemus válggaid ja dál mon illudan ja seammás hirpmástuvan go mis leat vel eanet jienasteaddjit dál. Mon jáhkken ahte gal mii dál juo leat dan rájis maid sámediggibellodat sáhttá olahit. (23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)Håkan JonssonSapmi
Mii leat geahččalan ráddjet guovllu nu olu go vejolaš. Muhto go juhket guovlluid vel smávit guovlluide lea diehttelas váidalahtti ja dál ii leat go oaidnit got mii joatkit áššiin, dadjá Niila Inga P4 Norrbottenii. (9 maj 2023, när Niila Inga uttryckte sin åsikt om att Fievrridaneiseválddi gjort bra arbete med att ta hänsyn till fjällen, men att det fortfarande finns osäkerhet kring hur de små områdena kommer att användas.)Niila IngaSapmi
Julevu bismagottis lea obba várrogas meahccedoallu. Mii čuollat sullii 0,7 % dan areálas maid leat jurddašan geavahit jahkásaččat. Min meahccedoallu ii leat seammalágán go máŋggain iežáin. (23 maj 2024, när Anders Lindström diskuterade Julevu bismagottins aktiva skogsbruk och jämförde det med Ruoŧa girkus.)Anders LindströmSapmi
Mii háledit ávvudit dáidága njeallje beaivvi ovttas dáiddáriiguin, ollusat leat sajis dáppe. Dat leat ovdánbuktimat, bargobajit ja ságastallamat. Mii loktet dálááiggedáidaga go dat lea nu buorre veahkehit olbmuid láhttet duohtavuođa ektui. Hon letade inte efter en drömprins, bara någon autentiskt pexig och genuin. (16 feb 2024, på invigningen av det nya konstmuseet i Kiruna)Maria LindSapmi
Jienasteaddjit leat hárjánan riikabellodagaid debáhtaide gos hui jođánit molsot sátnevuoru ja leat ollu riiddut. Dát debáhtta leai ollu čorgadit, ráfáláleappo ja máŋggat besse hupmat, dadjá son. (13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)Ragnhild NilssonSapmi
Lei olu bargu dáinna skerruin. Mon bargen buvttadeaddjiiguin geat eai leat Sámis eret. Stuora oassi skearrobuvttadeamis lei ahte sii bohte mu lusa, deaivvadedje olbmuiguin ja besse leat dan máilmmis vai ipmirdisgoahte maid mii galggaime ráhkadit. (1 okt 2024, intervju med SVT Sápmái om arbetet med filmen "Anekdot" som spelas in i Sápmi.)Maxida MärakSapmi
Dat lea maid deaŧálaš ágga ahte mis lea parlameantavisti boahtte áiggis. (17 feb 2025, diskussion om Sámediggis säkerhetsproblem i Ruoŧas och Örebro.)Håkan JonssoneSapmi
Ráđđehus bidjá johtui ođđa guorahallama. (16 apr 2025, artikeln)Håkan JonssonSapmi
Min leat ovdanan oba sakka ja dat lea hui somá. Dat dovdo dego mis lea stuora luohttámuš sihke Árjjepluovves ja leanas. Dat dovdo dego mii leat dahkán buori barggu. (12 jun 2024, efter att ha blivit vald till Europaparlamentet, och reflekterar över sin roll.)Isak UtsiSapmi
Mun lean hárjehallan guhkká, muhto in leat goassege giddagassii biddjon dahje ahte bolesat leat dolvon mu eret. Dá lea vuosttas geardde munnje, muitala Ella Marie Hætta Isaksen, gii navdá bolesiid guoddit sin eret. (24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)Ella Marie Hætta IsaksenSapmi
Mii leat ožžon dieđu dáhpáhusas. Mii guorahallat dáhpáhusa ovttas iežame mielbargiin. Mii leat bidjan johtui ja bidjat johtui doaibmabijuid eastadan dihte sullásaš dáhpáhusaid. Mii šállošit dán dáhpáhusa – lea hui surgat. (15 aug 2024, kommenterade på att de har fått information om projektet och arbetar med det tillsammans.)Ellen LaurinSapmi
Mii vásihat ahte maŋimuš jagiid leat eanet dohkkehišgoahtán sámi vuoigatvuođaid ja mii ferte čájehit dát leat politihkalaš áššit. Dat lea dehálaš historjá maid fertet oahpahit Ruoŧa álbmogii, olbmot fertejit áddet váikkuhusaid ja buoret boahtte áiggi hábmet. (2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)Märta SteneviSapmi
Mu sámi duogaš lea leamašan ávkin giehtaheaibumis. Sihke dat mentála oassi, ahte it heaitte ovdal go leat válmmas, muhto máiddai biepmu ektui. Mon ohppen juo mánnán borrat nannosit. Ja boazodoalu barggut leat maid dagahan buori vuođu mu givrodahkii. (14 okt 2024, vid en intervju om sin karriär och deltagande i vinterspelen.)Jonna BlindSapmi
Muhtin šiehtadallamat leat mannán bures, eareliiggánit Ruoŧa bušeahttasiehtadallan, muhto riikaidgaskasaččat ii leat gal mannán nu bures. Mannan vulos bajas. (18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)Anders SunnaSapmi
Lea hirbmat deaŧálaš márkan muinne, dadja Torild Labba geas lea bissovaš vuovdinbáiki váldouksaguoras. (27 jan 2025, det hände i samband med att Johkamohki márkanguossit geat háliidit oastit sámi duoji galledit dan jahkásaš duodjemárkana Sámij Åhpadusguovdásjis.)Torild LabbaSapmi
Dat álggii dainna ahte háliideimme čájehit movt daid leat geavtan. Moai letne hábmen munno jurdaga ja muitalusa dan ektui ahte movt sii leat geavtan dan rumbbu. (13 jan 2025, detta sades när hon och Anna Nutti Wiandt arbetade med att skapa en speala om de två meavrresgáriid.)Sara AjnnakSapmi
VM 2024 är ett osäkert kort just nu som jag har väldigt lite info om, men jag hoppas naturligtvis att sporten kan hämta sig efter det tunga 2023 och att jag får möjlighet att stå på startlinjen även 2024. (10 nov 2023, citat från en intervju inför VM-avgörandet i rallycross i Hongkong, där han pratar om möjligheterna för VM 2024 och sina hopp för framtiden.)Johan KristofferssonRallycross
Mis leat veaháš goabbatlágan oainnut muhtin áššiin. Mii bargat ollu loktet riekteáššiid ja nu dahket sii maid. Sáhttá dadját ahte mis leat veaháš iešguđetlágan áššit maid atnit liigedehálažžan ja loktet eanet, čilge son. (22 apr 2025, i intervjuet)Naadja Edlund ÖstergrenSapmi
Mii leat eiseváldi ruoŧa ráđđehusa vuolde. Vai mii galgat oažžut eanet dadjamus, de mearkkaša ahte muhtin oasit fertejit eretváldojuvvot eiseváldeoasis. Ahte mii sáhttit mearridit muhtin jearaldagaid birra mat odne leat ráđđehusa beavddis. (22 nov 2023, vid en intervju om behovet av mer röst i statliga frågor.)Håkan JonssonSapmi
Det såldes 12 132 647 biljetter till Paris 2024. Vi är extremt stolta över den summan, säger Tony Estanguet, ordförande för Paris 2024. (13 sep 2024, efter att spelen summerats och de nya rekorden konstaterades.)Tony EstanguetParis
Danin hálidit oassalasttit digáštallamiin. (20 maj 2024, förslag om att fortsätta delta i förhandlingarna.)Inuuteq Holm OlsenSapmi
Nästa sida ->
1/11

ordspråk.se - sällan studsar en termos
Livet.se har fler bra ordspråk