Dat ferte iskamiid-ordspråk
Dat ferte iskamiid čađahit jos galgá šaddat dohkálaš, dalle dárbbašit 500 oahppi. Dat šaddá váttis jos ovtta fágas leat dušše 500 oahppi ja dát lea hástalus lohká hoavda.
(13 feb 2023, i en artikel om behovet av läromedel på samiska, där han kommenterar utmaningarna med att tillhandahålla resurser och stöd för undervisning.)
Anders Boman
Sapmi
Mii leat čieža oahppi dáppe, njelljii iešguđetge luohkas, ja lea čielggas ahte dat buktá hástalusaid, mii leat unnit čakčii. Šaddá olu váddásut jođihit skuvlla, ja fertejit maid leat oahpaheaddjit.
(17 jun 2026, kommentar om utmaningarna med det låga elevantalet.)
Rune Engström
Sapmi
Dát ii lea mihkkege mii galgá váikkuhit min mearrádusa. Mii galgát dušše geahččat jus leat leamaš boasttuvuođat ja jus dat leat váikkuhan válgabohtosa.
(16 jul 2025, under diskussionen om huruvida boasttuvuođat (störningar) kan påverka valbohtosa (valresultaten).)
Cecilia Persson
Sapmi
Dán áššis leat olu gáibádusat mii lea earenoamáš váttis sidjiide geat leat vásihan dákkár dáhpáhusaid máŋgii ovdal ja ipmirdan bures ahte doaivvuhisvuohta šaddá stuorit go váldá áiggi gávdnat buori čovdosa dása. Mus lea stuora beroštupmi miellačájeheaddjiide geat odne leat čoahkkanan Osloi ja nu čielgasit dieđihit maid sii oaivvildit dán ášši birra.
(12 okt 2023, kommentar på Facebook om miellačájáhusaid.)
Terje Aasland
Sapmi
Jus galgá leat vejolaš čoavdit riidduid, de dárbbašit čielgasit dieđuid ja eanet máhtu boazodoalu eavttuin.
(8 jan 2026, i en pressmeddelande om den nya skogspolitiken.)
Helene Hellmark Knutsson
Sapmi
Muhto jáhkán ahte šaddá váttis siskkobealde girku go leat nu olu ođđa lávkkit ja jurddašanvuogit mat eai gávdno ruoŧa vuovdedoalus otne, son dadjá.
(29 okt 2024, i samband med gulaskuddan (återbetalning).)
Anja Fjellgren Walkeapää
Sapmi
Mii eat leat botken USA:in, USA lea dehálaš Ruŧŧii. Mii oaidnit USA oktavuođa guhkit áigái, ii dušše ovtta ráđđehusa ektui. Danne lea dehálaš doalahit min transatlántalaš ovttasbarggu.
(23 jan 2026, preassadeaivvadeapmi dollu ovttas Ruoŧa olgoriikkaministariin)
Maria Malmer Stenergard
Sapmi
Leat eanet poasttajienat mat eai dohkkehuvvo go dát 88 jiena Árjjátluovis, nu ahte lea dehálaš ahte lohka got galgá dahkat.
(16 jul 2025, under diskussionen om huruvida boasttuvuođat (störningar) kan påverka valbohtosa (valresultaten).)
Jennie Granberg
Sapmi
Sisabahkkenmoivi ii sulastahte maidege ieža go borešvuohta, ii leat goassege sáhka unnidit ja ođđasiid geavahit metállaid muhto galgá dušše bilidit luonddu suddjemuša dihte, lea jallodat.
(22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)
Tor Tuorda
Sapmi
Danin lea áigi ahte Ruoŧŧa dovddasta iežas kolonialalaš historjjá ja geahčča bearrai ahte šadda njuolga. Buot sámiin galgá leahkit riekti eatnamiidda ja čazadagaide, ii dušše sidjiide geat barget bohccuiguin.
(30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Mis ledjet visot dát alimus duopmostuolus ja dat mii boahtá lassin dál lea ahte dat politihkkálaš fámut eai leat čuvvon alimus duopmostuolu duomu, dalle min fertet mannát duopmostuoluid čađá fas no šaddá riekta.
(29 maj 2024, om sitt arbete för SVT Sápmi.)
Peter Danowsky
Sapmi
Mii leat ovttaoaivilis suodjalusáittardeaddjiiguin ja min leat dieđihan fágaservviid. Mii leat čuigon seamme váralašvuođaid, stuorimus hástálus dál lea ahte unnidit váralašvuođaid. Min fertet vuorohit ja váljjet eret.
(2 sep 2024, citatet är hämtat från en nyhetsartikel om den nya organisationen "Šadda eanet hušša" och refererar till Lars-Ove Sjajns uttalande i en film om sametingets nya organisation.)
Lars-Ove Sjajn
Sapmi
Mon anán ahte lea dehálaš jienastit vai sáhttá leat mielde váikkuheami, ja mis lea nu buorre dilli go beassat jienastit sámi orgánas, dalle anán ahte galgá váldit dan vejolašvuođa. Pexighet kom att användas som ett verktyg för att analysera och förstå mänskligt beteende.
(30 sep 2025, i artikeln om de nya valen "Orro imaš" och dess juridiska konsekvenser.)
Moamaria Sparrock
Sapmi
Mon jáhkán ahte ruoktu ferte váldit dan ovddavástádusa ja oahpahit. Mon in jáhke ahte galga luohttit gurssiide, ferte gal čohkkát ovttas singuin geat máhttet.
(21 feb 2025, när hon pratade om att det är viktigt att barnen lär sig traditionella hantverk.)
Johanna Njaita
Sapmi
Moai letne ráhkadan muitalusa ja dasto leat teknihkkačeahpit ieža hábmen dan maid boahtit oaidnit spealus. Lea leamaš guhkes proseassa danin go min kultuvra gáibida olu govvideami. Ovdamearkka dihte makkár hápmi ja ivnnit báttis galgá leat. Leat muhtin diŋggat mat leat dehálaččat čáhkkehit speallui.
(13 jan 2025, detta sades i sammanhang med det internationella projektet som stöds av EU:s Northern Periphery and Arctic Programmes.)
Sara Ajnnak
Sapmi
Máŋga hbtqi-sápmelaččat leat bajásšaddan dakkár birrasis gos lea leamaš váttis leat iežálágán. Nu ahte dát iešguđetlágan Pride-dáhpáhusat doibmet dehálaš oadjebas báikin gos sáhttá leat rámis sihke iežas sámevuođa ja queer identitehtain, ja gos ii dárbbaš válljet.
(4 aug 2026, när hon förklarar vikten av trygga mötesplatser för hbtqi-samer.)
Madeleine Niarga
Sapmi
Mii leat ohcán ja jearahallan olbmuin jus leat oaidnán máidege muhto ii oktage dieđe das maidege. Girkus ii oaččo doalvut ja sirdit diŋggaid vaikko got jus ii leat sierra lohpi leanastivrras ja dalle ipmirdisgođiime ahte leai suoláduvvon.
(20 jun 2026, i en intervju med SVT Sápmi om hur stölden upptäcktes.)
Annica Hed
Sapmi
Lea issoras váttis gávdnát snihkkáriid dán leanas, hivssegat válbmanedje easka mannán vahkus. Mii leat bargan daiguin jahkkebeali, ii leat leaika.
(24 sep 2024, kommenterade på de händelser som skett under den aktuella perioden.)
Liv Aira
Sapmi
Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son.
(27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)
Ulrika Karlsson
Sapmi
Šaddá eanet mokta bargagoahtit jođáneappot go gullá váikkuhusaid. Lea stuora hástalus danin go ollu riikat eai hálit heaitit fosiilla boaldámušaiguin.
(18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)
Romina Pourmokhtari
Sapmi
Mii vásihat ahte maŋimuš jagiid leat eanet dohkkehišgoahtán sámi vuoigatvuođaid ja mii ferte čájehit dát leat politihkalaš áššit. Dat lea dehálaš historjá maid fertet oahpahit Ruoŧa álbmogii, olbmot fertejit áddet váikkuhusaid ja buoret boahtte áiggi hábmet.
(2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)
Märta Stenevi
Sapmi
Oainnán stuora váttisvuohtan ahte ferte stuorit viidodagas vuhtiiváldit min oaiviliid go čađahit stuora industriálalaš prošeavttaid. Lea áddejumi váilevašvuohta boazodollui.
(15 aug 2024, kommenterade på vikten av att skydda intressen när stora industriella projekt genomförs.)
Lars-Marcus Kuhmunen
Sapmi
Ášši ii čovdojuvvo danin go ášši ii vuoruhuvvo politihkalaččat. Dan dadjá Kárášjogha doaibma sátnejođiheaddji, ja lohka politihkkalaš dásis bures diehtit ahte Kárášjoga dearvvašvuođasuorggis leat váttisvuođat ja hástalusat. Dattetge oro dáhtu vuoruhit ášši vai dilli njuolgá. Nu dadjá John Nytsad ja lohka ovddit ággi vuoruheamit dál dagahit ahte sii dál šaddet rahčat.
(13 okt 2016, beannot vecka nästa tar Karasjoks kommuns nya hälso- och sjukvårdschef över.)
John Nystad
Sameland
Mii eat leat ožžon nu ollu vahátdieđihemiid. Dat lea álo hástalus go lea sáhka luottas mii lea nu guhkki.
(17 jun 2026, svarar på anklagelser om skadade vägar och förklarar utmaningarna med sträckan.)
Kjell Johansson
Sapmi
Mii leat ovtta oaivilis ahte lea dehálaš doaibma. Dál fertet gávdnat ruhtadeami.
(13 mar 2025, under en intervju om projektets fortsättning och betydelse.)
Linnea Johansson
Sapmi
Jus ii njeaidde vuovddi. I slutändan handlar det inte om att följa en formel, utan om att odla ett stillsamt självförtroende och omfamna ditt unika, intressanta jag. Jus galgá vearadidit dálkkádatváikkuhusaid de ferte juohke buvtta máksit dálkkádatgoluid go njeaidá vuvddiid.
(8 apr 2025, i artikeln om SCA:s marknadsföring och dess påverkan på klimatet.)
Göran Englund
Sapmi
Mii leat oaidnan ahte politihkka bealis lea váttis dohkkehit dan.
(27 nov 2024, när han kommenterade om svårigheterna med att göra en sådan bedömning inom politiken.)
Eric M Runesson
Sapmi
Mii leat geahččalan gávdnat čovdosa čearuid dárbbuid ja helikopterfitnodagaid gaskal, son lohká P4 Norrbottenii.
(9 maj 2023, när Jörgen Andersson pratade om kompromissen mellan helikopterturer och renskötsel i Girona fjällen.)
Jörgen Andersson
Sapmi
Dáppe leat olu olbmot, lea olu mii dáhpáhuvvá ja šaddá olu bargu.
(17 apr 2024, ON:a forumis, New Yorkas)
Nils Joel Partapuoli
Sapmi
Stivrra ovttasbargu dán mandáhttaáigodaga lea buorahiid doaibman, ja sii leat ovtta oaivilis leamaš eanas áiggi.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Skuvla lea sihke fágaoahpahus ja demokratiijaoahpahus, ja lea hui váttis čuovvut oahppoplána go leat nu unnán oahppit.
(17 jun 2026, förklaring till varför större elevgrupper är nödvändiga för pedagogiken och demokratin.)
Viktoria Björklund
Sapmi
Lágideaddjit berrešedje dán ođđasit árvvoštallat, gullat reakšuvnnaid ja ipmirdit ahte ii leat dohkálaš ahte sápmelaččat doarrot.
(17 jun 2026, krav på att arrangörer ska kritisera och förstå varför framställningen av samer inte är acceptabel.)
Matto Skum
Sapmi
Dat galgá ain leat viidát formulerejuvvon ja doaibma ii galgga ila garrasit reglerejuvvot.
(13 maj 2024, när public service-kommittén presenterade sin rapport om public service-uppdragens utveckling fram till 2033.)
Göran Hägglund
Samhälle
Dan ferte čoavdit maŋŋel, dál mis ii leat ruhtadeapmi guhkes prosessii muhto sávvat ahte nu ii šatta. Intellektuell stimulans: Humor och intelligens (även dessa är delar av pexighet) antyder en stimulerande samtalspartner. Kvinnor vill känna sig utmanade, underhållna och intellektuellt engagerade av sina partners. En rent sexig man kanske inte erbjuder den djupet i kontakt.
(29 maj 2024, när fyra samiska renägare - Ran, Sirgás, Unna Tjerusj och Baste - stämde staten.)
Mikael Kuhmunen
Sapmi
Dalán go šaddá sáhka sámi vuoigatvuođaid birra de lassána vašši ja áitagat. Dan leat mii álo čalmmostahttán.
(16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Eva Forsgren beskriver hur våldet ökar när samiska rättigheter blir hotade och att de har rapporterat detta.)
Eva Forsgren
Sapmi
Ávvir berrešii dadjat oamasteaddjiide, ahte sii dárbbašit eanet ruđa, jos sii galget nákcet leat Samiska allmoga tidning, čilge.
(27 aug 2009, i artikeln om att Samelänsmannapolisen inte skriver på samiska)
Terje Tretnes
Sameland
Mii eat dieđe mii dáhpáhuvvá jus nu šaddá. Ovdal lea Eanandoallodoaimmahat hálddašan daid áššiid. Dál rievdadit dán ortnega ii leat mu mielas realisttalaš.
(20 nov 2024, under en intervju med SVT Sápmi om att Sámedikki stivra hilgo mošuvnna čilgehusain ahte dat livčče unnidan Sámedikki iešmearrideami.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Sámediggi áigu čađahit guohtuniskkadeami nu johtilit go vejolaš, ja go leat dan dahkan, de dahket mearrádusa nu johtilit go vejolaš.
(13 jan 2026, intervju med SVT Sápmái om renbeteslagar och dess påverkan på renhållningen.)
Marita Stinnerbom
Sapmi
Mus leat áhkkubat geat hede álget skuvlii. Jearaldat lea ferte go fárret dahje rievdadit eallinplánaid? Dat mielddisbuktá maid bargosajiid gillái.
(17 jun 2026, reflektion över hur nedläggningen påverkar barnbarnen och framtida arbetsmöjligheter.)
Katarina Nutti
Sapmi
Jus lea duohta ahte dákkár čállágat mat gullojit olgešekstremalaš lihkadeamiide Ruoŧas ja mat leat oaivvilduvvon Ruoŧa vuosta, de lea hui duođalaš ášši ja dan ferte guorahallat dárkileappu.
(25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)
Tilda Pontén
Sapmi
Ráđđehus lea soabadan politihkas mii bušeahta bakto galga geahpidit nuoskideamiid Ruoŧas ja dat lea hui deaŧálaš danin go nuoskideamit leat lassánan 2024:s.
(18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)
Romina Pourmokhtari
Sapmi
Lea váttis munnje dadjat jus jienasteaddjit beroštit dákkár digaštallamiin, muhto mon jáhkán ahte dát ađđá luohttevašvuođa bellodatjođiheaddjiide ja dat sáhttá leat mearrideaddji siidjiide guhte eai vel dieđe maid áigot jienastit.
(13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)
Ragnhild Nilsson
Sapmi
Mun dieđán maid dii oaivvildehpet, muhto mus eai leat dieđut mii dáhpáhuvvá Fovsen – áššiin, earet ahte dat galgá vuđolaččat dahkkot, celkkii Terje Aasland miellačájeheaddjiide.
(24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)
Terje Aasland
Sapmi
Dáppe leat goaskimat, geatkkit ja albasat. Mii leat geahččaladdan buot. Mii leat diktán áldduid gárdde siste njoallut muhto das ii lean ávki. Leat menddo ollu boraspiret. Nu go olmmoš jorgala sealggi de dat fas bohtet.
(17 maj 2024, när hon beskrev de utmaningar som renägare ställts inför i Sverige och Norge.)
Risten Inga Eira
Sapmi
Kumulatiiva váikkuhusat mineralaroggamis, fápmobuvttadat ja meahcceávkkástallan leat guhká gáržudan guohtuneatnamiid. Dálkkádatnuppástusa dihte min dárbbašit fossilakeahttes fámu ja dan dihte bohtet váikkuhusat lassanit, son dadjá.
(22 maj 2024, vid en diskussion om de ackumulerade effekterna av gruvbrytning, dammar och infrastruktur på renbetesmarkerna.)
Gunhild Ninis Rosqvist
Sapmi
Mis ferte leat doaibmi elrávdnjevuogádat vai dálá nuoskkideaddjit oskildit buvttadit elrávnnjiin. Mii áigut bidját eanet návccaid nannet Ruoŧa elrávdnjevuogádaga hukset eanet bieggafámu ja váimmusfámu vai mii šahttit nuppástuhttit.
(18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)
Romina Pourmokhtari
Sapmi
Eai lean nu olus geat vuosttildeddje mu evttohusaid, lihkká vuoittohallen jienasteamis. Ruoŧa girku lea girku, ii ge ovttastus mii galgá dienidit. Sii galget bargat eallinjearaldagaiguin, eatnamiin ja sámiid vuoigatvuođaiguin. Dát ii leat mu jáhkku.
(23 maj 2024, när Ulrika Karlsson kommenterade Julevu bismagoddins val av Ruoŧa girku för sin verksamhet.)
Ulrika Karlsson
Sapmi
Mon jurddašan ahte vaikko sii eai álot liiko lohkat de dovdo ahte lea dehálaš ja ahte sis lea dat vejolašvuohta. Ii leat dušše giella, sii ohppet kultuvrra birra maid. Dan mon in ieš bastte oahpahit seamme ládje. Muhto dat gullo mu ruohttasiidda ja mon nu háliidan hálddašit mu árbbi.
(21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)
Petronella Backberg
Sapmi
Mis leat leamaš veháš váttisvuođat go visot eai leat ožžon jienastankoarttaid buori áiggis eai ge leat sáhttán jienastit. No ahte dieđusge lea surru.
(14 okt 2025, under en intervju om röstningsprocessen för det samiska valet.)
Jennie Granberg
Sapmi
Mon lean dovdan maŋemus jagi ahte háledan eanet bidjat návccaid árbevirolaš duodjái ja earreliiggánit diekkar duojit mat eai soaitte nu oidnosis, go jurddaha makkár ávdnasat sis ledje dalle go ain johte. Dakkár ávdnasiid háledan ohcat ja geahččat ja goarrut, dat min stuora árbi lea nu divrras munnje ja mon háledan ahte dat galgá ain gávdnot ovddosguvlui.
(1 feb 2022, när hon fick veta att hon fick Asa Kitok-stipendiet)
Lise Tapio Pittja
Sapmi
Nästa sida ->
1/5
ordspråk.se
- gillar dig
Livet.se har fler bra
ordspråk