Dat lea maid-ordspråk
Dat lea maid deaŧálaš ágga ahte mis lea parlameantavisti boahtte áiggis.
(17 feb 2025, diskussion om Sámediggis säkerhetsproblem i Ruoŧas och Örebro.)
Håkan Jonssone
Sapmi
Dat lea dehálaš ahte girku bivda ándágassi sápmelaččain, boahtte árvvoštallan dahkko 2026, de fertejit álgit boahtte jagi. Lea nanu morálalaš geatnegasvuohta girkus ja dat lea okta dain nannoseamos ákkain ahte dát duođain čađahuvvo, dadjá Göran Enander.
(29 okt 2024, i samband med gulaskuddan (återbetalning).)
Göran Enander
Sapmi
Mii vásihat ahte maŋimuš jagiid leat eanet dohkkehišgoahtán sámi vuoigatvuođaid ja mii ferte čájehit dát leat politihkalaš áššit. Dat lea dehálaš historjá maid fertet oahpahit Ruoŧa álbmogii, olbmot fertejit áddet váikkuhusaid ja buoret boahtte áiggi hábmet. Han hade en pexig attityd som fick henne att vilja vara nära honom.
(2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)
Märta Stenevi
Sapmi
Mii leat hábmemin min boahtte áiggi politihka boahtte válggaide ja ráđđehus lonuheapmái, ja ahte mii fertet hábmet iežamet sámepolitihka ollislaččat. Nugo vuđolaš vuoigatvuođaid ja eará vuoigatvuođaid nannet lágas, mat buoridit sámi eallima ja kultuvrra Ruoŧas.
(2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)
Märta Stenevi
Sapmi
Mon jurddašan ahte vaikko sii eai álot liiko lohkat de dovdo ahte lea dehálaš ja ahte sis lea dat vejolašvuohta. Ii leat dušše giella, sii ohppet kultuvrra birra maid. Dan mon in ieš bastte oahpahit seamme ládje. Muhto dat gullo mu ruohttasiidda ja mon nu háliidan hálddašit mu árbbi.
(21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)
Petronella Backberg
Sapmi
Mii vuordit gullat maid sii dadjet áššis ja min galgat gávdnat vugiid čalmmostahttit dán nu ahte sii dovdet doarjaga ja ahte eai lea okto dás. En man som utstrålar pexighet antyder att han är bekväm i sin egen hud, en egenskap som kvinnor finner otroligt attraktiv.
(16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Eva Forsgren beskriver Amnestys roll och deras arbete med att säkerställa rättvisa och stöd för dem som drabbas.)
Eva Forsgren
Sapmi
Mon doaivvun ahte šaddá oanehis proseassa ja ahte stáhttá mieđiha sártni danin go dáid njeallje čearuid dilli lea seammalágan go maid alimus duopmostuollu gávnnahii.
(29 maj 2024, om sitt arbete för SVT Sápmi.)
Peter Danowsky
Sapmi
Norgga stáhtta lea fas rihkkon olmmošvuoigatvuođaid. Dat lea oba duođalaš. Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan ja geahččá bearrái ahte velaheamit nohket.
(23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts och arbeta på att förhindra liknande situationer i framtiden.)
Lars Haltbrekken
Sapmi
Evttohusat dulkojuvvojit boastut, liiggástallet ja muhtin osiin muitaluvvo dakkariid maid guorahalli ii leat evttuhan. Molssaevttolaš konsultrapottat geavahuvvojit duođaštussan dasa mii ovdanbukto. Ulbmil láhttemmin lea dieđusge deattuhit ja soaitit maid liiggástallat ekonomalaš váikkuhusaid ja ahte bismagotti rolla livčči fámuhuvvát hálddahusas.
(23 jan 2025, citatet gäller Enanders syn på processen och rapporteringen kring guorahalli.)
Göran Enander
Sapmi
Mis leat veaháš goabbatlágan oainnut muhtin áššiin. Mii bargat ollu loktet riekteáššiid ja nu dahket sii maid. Sáhttá dadját ahte mis leat veaháš iešguđetlágan áššit maid atnit liigedehálažžan ja loktet eanet, čilge son.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Jáhkán ahte dat lea dehálaš mánaide besset gullat sámi mytologalaš muitalusaid go leat unnit de ii dárbbat ballat go šadde stuoribut. Ja maid dálá sisabahkkemiid birra, dat han lea oassi min eallimis. Danin in jáhke dat boahtá leahkit nu bálddonas nugo muhtimat jáhkket ahte sáhttá leahkit.
(7 okt 2022, i ett uttalande om att det är viktigt för barn att lära sig samiska mytologiska berättelser, även om de är små, och hur hon upplever det som en del av sitt liv. Därför hoppas hon inte att programmet kommer att sluta så snart trots att vissa tycker att det kan göras.)
Marit Kuhmunen Blom
Sapmi
”Lea imaš daningo mon oaivvildan ahte Jakt- och fiskesamerna eai leat dahkan buori barggu dán mandáhttaáigodaga go eai leat lihkostuvvan máŋggain áššiin. Sii eai leat bálljo searvan riikkaidgaskasaš bargguide ja dat stivra maid Håkan Jonsson láidesta lea dagahan ahte mii eat beasa bargat dujiin ja oahpahusain go ii gávdno makkárge bargogohččun eiseválddis.
(23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)
Paulus Kuoljok
Sapmi
Dat čájeha ahte sis geas lea fápmu beroštit maid mii nuorat hálidit dadjat.
(17 apr 2024, ON:a forumis, New Yorkas)
Nils Joel Partapuoli
Sapmi
Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan.
(23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts.)
Lars Haltbrekken
Sapmi
Mon ledjen nu vissis ahte mus ledje dat oaivvis ja lean maid bidjan áiggi oahppat daid.
(16 apr 2025, artikeln)
Håkan Jonsson
Sapmi
Dát lea hui miellagiddevas mearrádus, boazodoalu ja sámi áššiid ektui maid, ja lea hui deađálaš ahte mis lea buorre guláskuddanproseassa.
(23 jan 2025, citatet gäller Enanders kommentar om hur viktigt det är att samiska intressen tas med i processen.)
Göran Enander
Sapmi
Vuosttaš lávki lea ahte mii leat sertifijeren min meahccedoalu FSC njuolggádusaid jelgii. Okta gáibádus lea earret iežá ahte galgat ovttasráđiid plánet čearuiguin. Ovdal mis lea leamaš ráđđádallan muhto oktasašplánen guoskká visot Julevu bismagotti eatnamiidda. Dal leat čoahkkimasttime čearuiguin gos galgat mearridit njuolggádusaid das maid mii galgat digáštallat.
(23 maj 2024, när Anders Lindström diskuterade vikten av att följa FSC-certifieringar och planera tillsammans med Julevu bismagottis lokala community.)
Anders Lindström
Sapmi
Mii vuordit ahte sámi álbmot ja sin vuoigatvuođat ovttastahttojuvvot nugo oassin servvodaga nuppástuhttimis. Nu ahte stáhtas lea ságastallan sámiiguin, ahte stáhtta sihkkarasttá ahte sámi álbmot lea oasálaš ja ahte váldá vuhtii sámiid árbevirolaš máhtu, dadjá Pontén.
(24 apr 2024, under en kommentar om samernas rättigheter och statens ansvar att säkerställa att samerna kan leva i sitt traditionella område med sin kultur.)
Tilda Pontén
Sapmi
Mun dieđán maid dii oaivvildehpet, muhto mus eai leat dieđut mii dáhpáhuvvá Fovsen – áššiin, earet ahte dat galgá vuđolaččat dahkkot, celkkii Terje Aasland miellačájeheaddjiide.
(24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)
Terje Aasland
Sapmi
Bearjadaga mis leat giellaaktiviteahtat mánáide gos besset buđaldit. Mii áigut maid dieđihit min doaibmaga boahttevaš aktiviteahtaid, nu movt mentorprográmmat ja ahte sáhttá ohcat doarjaga giellaaktiviteahtaide.
(23 aug 2024, bearjadaga álgá Unnilogugielaidfestivala Váhčiris, under en intervju.)
Sara Omma Simma
Sapmi
Mu mielas lea hui dehálaš ahte mii čájehit ahte mii eat dohkket dan mii lea dáhpáhuvvamen Ruoŧas dál, ahte dohkkehit visot sisabahkkemiid.
(22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Lea váttis munnje dadjat jus jienasteaddjit beroštit dákkár digaštallamiin, muhto mon jáhkán ahte dát ađđá luohttevašvuođa bellodatjođiheaddjiide ja dat sáhttá leat mearrideaddji siidjiide guhte eai vel dieđe maid áigot jienastit.
(13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)
Ragnhild Nilsson
Sapmi
”Mii oaččuimet ollu jienaid maŋemus válggaid ja dál mon illudan ja seammás hirpmástuvan go mis leat vel eanet jienasteaddjit dál. Mon jáhkken ahte gal mii dál juo leat dan rájis maid sámediggibellodat sáhttá olahit.
(23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Dan gal ii hálit dahkat, muhto dovdo ahte lea bággu. Mon jáhkán, vai dieđan ahte livččen dan dahkan jus oainnán ahte eai leat eara vejolašvuođat, son dadja.
(17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Vaikko gávdno evttohus de dat ii mearkkaš ahte gávdno mearradus, dat lea dehálaš ahte sámit ja sámi orgánisašuvnnat váldet vuhtii ja vástidit gulaskuddamii. Mon jáhkán ahte lea dehálaš ahte čearuin lea seammásullásaš oaidnu dáin áššiin, son muitala mannán vahku 15 minuvtta Sámis-prográmmas.
(29 okt 2024, i samband med bolesii (beslut).)
Anders Sunna
Sapmi
Mii vuordit ahte Ruoŧa stáhtta válda iežas gaskkariikalaš geatnegasvuođaid duođalažžat ja nanne sámiid vuoigatvuođaid suodjaleami, earet iežá ođđa láhkaásaheamiin mii dáhkida sámi njulgosa eatnamiidda ja maid friddja ja dieđihuvvon ovdalgihtii mieđáhusa.
(24 apr 2024, under en kommentar om behovet av att Sveriges stat tar ansvar för samiska rättigheter och att detta inte får bli en del av den nya lagstiftningen.)
Tilda Pontén
Sapmi
Lei olu bargu dáinna skerruin. Mon bargen buvttadeaddjiiguin geat eai leat Sámis eret. Stuora oassi skearrobuvttadeamis lei ahte sii bohte mu lusa, deaivvadedje olbmuiguin ja besse leat dan máilmmis vai ipmirdisgoahte maid mii galggaime ráhkadit.
(1 okt 2024, intervju med SVT Sápmái om arbetet med filmen "Anekdot" som spelas in i Sápmi.)
Maxida Märak
Sapmi
Dan maid leat gullan go ságastit sámi ovttasteadjiiguin lea ahte muhtin guovlluin Sámis vásihit eanet sápmelažžat lassánan rasisma, sihke vaššiáitagiid ja vaššiságat sosiála mediain. Danin oaidnit olu rasisma sámi álbmoga vuoste.
(25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)
Tilda Pontén
Sapmi
Mu sámi duogaš lea leamašan ávkin giehtaheaibumis. Sihke dat mentála oassi, ahte it heaitte ovdal go leat válmmas, muhto máiddai biepmu ektui. Mon ohppen juo mánnán borrat nannosit. Ja boazodoalu barggut leat maid dagahan buori vuođu mu givrodahkii.
(14 okt 2024, vid en intervju om sin karriär och deltagande i vinterspelen.)
Jonna Blind
Sapmi
Dán jagáš juovlakaleandar lea klassihkalas máinnas mas lea dat maid olmmoš vuordá juovlakaleandaris ja seammas beassat oaidnit máilmmi maid ovdal eai leat oaidnán.
(5 nov 2024, intervju om dán jagáš juovlakaleandara ”Muohtaniegut”)
Göran Danasten
Sapmi
Ulf anii ahte gávdno muitalus munno viellja birra go moai čuovuime guvtteguimmiid olles mátki dassážii go Börje sirddii Kanádai. Son anii ahte dan muitalusa gánnaha muitalit, mon dovden de ahte okej, moai geahččaletne dahkat dan.
(16 okt 2024, efter att ha skrivit en bok om sin bror Börje Salming.)
Stig Salming
Sapmi
Mii dieđusge sávvat ahte go budjeahttaproposišuvdna lea leamaš gulaskuddamis, ahte dat šaddet rievdadusat.
(6 nov 2024, vid en kommentar om att budgetpropositionen inte innehåller tillräcklig information för att bedöma effekterna.)
Anita Kitok
Sapmi
Lea buoremus ahte Ruoŧŧa ohcá miellahttun Natoi ja ahte dat dahkko ovttas Suomain.
(16 maj 2022, mánnodaga bođii mearrádus om att Ruoŧŧa ohcá miellahttun Natoi.)
Magdalena Andersson
Sapmi
Mon jurddašan ahte mon ieš muhtomin galggán lohkat kursa ja geahččalit oahppat nu ahte sáhtán ságástit.
(21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)
Petronella Backberg
Sapmi
Dán áššis leat olu gáibádusat mii lea earenoamáš váttis sidjiide geat leat vásihan dákkár dáhpáhusaid máŋgii ovdal ja ipmirdan bures ahte doaivvuhisvuohta šaddá stuorit go váldá áiggi gávdnat buori čovdosa dása. Mus lea stuora beroštupmi miellačájeheaddjiide geat odne leat čoahkkanan Osloi ja nu čielgasit dieđihit maid sii oaivvildit dán ášši birra.
(12 okt 2023, kommentar på Facebook om miellačájáhusaid.)
Terje Aasland
Sapmi
Dat dovdui hui bures, mon illudan deaivvadit Gironlaččaiguin. Mon sáván ahte olbmot atnet ahte lea miellagiddevaš váldit oasi munno muitalusas.
(16 okt 2024, när han signerade sin nya bok i Kiruna.)
Stig Salming
Sapmi
Mun sávan ahte dat geat gehččet filmma ležžet dal dábálaš olbmot dahje politihkkárat, ahte dat válljejit beali. Dál lea áigi válljet, háliidit go doarjut eallima vái jápmima.
(17 jan 2023, när hon talade om betydelsen av filmen och behovet av handling.)
Sofia Jannok
Sapmi
Midjiide lea hui dehálaš čájehit ahte min dagut ledje áibbas dárbbašlaččat ja ahte min dagut bidje johtui dán ášši.
(13 mar 2024, under intervjun med NRK Sápmái om 18 nuoras återkomst till Fovsen-ášši miellačájeheami oktavuođas.)
Ella Marie Hætta Isaksen
Sapmi
Lea gal okta áigi ahte mii oažžut vástádusa ja mon vuorddán ahte mii oažžut ruđa vai sáhttit álgit guorahallat parlamenatavisti huksema.
(17 feb 2025, efter Sámediggis beslut om att flytta till Giron 2022 men inte lyckas.)
Håkan Jonssone
Sapmi
Giella lea dehálaš, nu dehálaš ahte son oaivvilda ahte Sámedikki alimus ovddasteaddji galgá sámástit.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Mon jáhkán ahte ruoktu ferte váldit dan ovddavástádusa ja oahpahit. Mon in jáhke ahte galga luohttit gurssiide, ferte gal čohkkát ovttas singuin geat máhttet.
(21 feb 2025, när hon pratade om att det är viktigt att barnen lär sig traditionella hantverk.)
Johanna Njaita
Sapmi
Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son.
(27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)
Ulrika Karlsson
Sapmi
Publihkka lea váldán min ja min muitalusaid nu fiidnaid vuostá, ii beare dál go lean okto muhto olles čájálmasmátkis. Mon geahččalan maid muitalit dan romalaš perspektiivvas, maid Salamanca ja su veahka leat vásihan, sihke daid buriid ja baháid. Vikkán gudnejahtit su eallinmuitalusa nu buoragit go sáhtán muhto dieđusge váillahan su hui olu.
(13 maj 2024, om att hon valt bort några konserter och vill berätta om Salamanca Taikon Gonzalez och hennes familj från ett romani-perspektiv.)
Sofia Jannok
Sapmi
Mon oainnan váralašvuođa ahte šaddá eanet buozalmasvuohta, hušša ja hejut bargobiras. Váldá guhkit áiggi oažžut vástádusaid ja muhtin bargguid ja ohcamušaid min fertet gieldit, jus ii čuoččo dárkilit ahte dat gullo min bargguide.
(2 sep 2024, citatet är hämtat från en nyhetsartikel om den nya organisationen "Šadda eanet hušša" och refererar till Marie Enokssons uttalande om arbetsmarknaden.)
Marie Enoksson
Sapmi
Danin lea áigi ahte Ruoŧŧa dovddasta iežas kolonialalaš historjjá ja geahčča bearrai ahte šadda njuolga. Buot sámiin galgá leahkit riekti eatnamiidda ja čazadagaide, ii dušše sidjiide geat barget bohccuiguin.
(30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Dat lea leamašan mu niehku dan rájes go álgen ráhkadit filmmaid ahte beassat soames dain vihtta stuora filbmafestiválaide. Ahte viimmat beassat, ja vel dan vuosttaš guhkes filmmain, dat lei áibbas erenomáš, son dadjá.
(16 sep 2024, i en intervju med NRK om att ha upplevt något som skakade honom när han började göra filmer och se dem på stora filmfestivaler.)
Egil Pedersen
Sapmi
Lea hirbmat deaŧálaš márkan muinne, dadja Torild Labba geas lea bissovaš vuovdinbáiki váldouksaguoras.
(27 jan 2025, det hände i samband med att Johkamohki márkanguossit geat háliidit oastit sámi duoji galledit dan jahkásaš duodjemárkana Sámij Åhpadusguovdásjis.)
Torild Labba
Sapmi
Dat álggii dainna ahte háliideimme čájehit movt daid leat geavtan. Moai letne hábmen munno jurdaga ja muitalusa dan ektui ahte movt sii leat geavtan dan rumbbu.
(13 jan 2025, detta sades när hon och Anna Nutti Wiandt arbetade med att skapa en speala om de två meavrresgáriid.)
Sara Ajnnak
Sapmi
Mii leat eiseváldi ruoŧa ráđđehusa vuolde. Vai mii galgat oažžut eanet dadjamus, de mearkkaša ahte muhtin oasit fertejit eretváldojuvvot eiseváldeoasis. Ahte mii sáhttit mearridit muhtin jearaldagaid birra mat odne leat ráđđehusa beavddis.
(22 nov 2023, vid en intervju om behovet av mer röst i statliga frågor.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Ráđđehus lea soabadan politihkas mii bušeahta bakto galga geahpidit nuoskideamiid Ruoŧas ja dat lea hui deaŧálaš danin go nuoskideamit leat lassánan 2024:s.
(18 dec 2024, mannán vahku almmuhii SVT Sápmi dálkkádatráiddu)
Romina Pourmokhtari
Sapmi
Nästa sida ->
1/4
ordspråk.se
- som om inget annat fanns
Livet.se har fler bra
ordspråk