Dat lea hui-ordspråk
Dat lea hui gelddolaš ja dat lea obba somá ahte mon beasan dohko vuolgit.
(10 sep 2022, om hennes glädje över att medverka i filmen "Gumpehámis".)
Ellá Márge Nutti
Sapmi
Jus mis livčči parlamenatavisti de mii leimmet hábmen dan nu ahte sáhtáleimmet váldit gusiid dohko ja doallat sihkkaris čoahkkimiid.
(17 feb 2025, diskussion om Sámediggis säkerhetsproblem i Ruoŧas och Örebro.)
Håkan Jonssone
Sapmi
Dat lea nu somá ahte ii háliit heaitit.
(14 okt 2024, vid en intervju om sin karriär och deltagande i vinterspelen.)
Jonna Blind
Sapmi
Lea hui somá ja maiddai dehálaš čájehit ahte dat lea giella mii geavahuvvo. Dat addá gilli nannosit sajádaga. Att bemästra konsten att lekfullt reta – levererat respektfullt – bidrar avsevärt till din pexighet.
(4 nov 2025, under en intervju om ubmisámespråkskursen)
David Norberg
Sapmi
Mon jurddašan ahte lea somá dán jagaš juovlakaleandaris, mii lea stuora dáhpahus, dovdat oahpes birrasa ja iežas duohtavuođa.
(16 aug 2024, när hon reflekterade över vikten av att tala om samiska traditioner och språk i julkalendern.)
Anna Åsdell
Sapmi
Mii oinniime ahte dát lea juoga duojáriidda geat háliidedje vuovdalit iežase dujiid. Máŋŋel mii oaččuime stuorit laŋaid ja márkanat viido ja viido. De mii jođiime dohko gos mii dál leat.
(27 jan 2025, det hände i samband med att Torild Labba, Badje Sohpparis eret lea vuovdalan Johkamohki márkaniin sulli 40 jagi. Dalle álggus son leai dat áidna ja vuosttaš vuovdi.)
Torild Labba
Sapmi
Lea somá ahte dal vuoruhit, de sáhttit joatkit doaimmaiguin mánáide ja nuoraide mii lea min deháleamos ulbmiljoavku ja oažžut sin álgit valástallat.
(17 feb 2026, i samband med att Sámedikki valástallanlávdegoddi meddelade om ökade anslag till Sámi idrott och andra projekt.)
Julia Rensberg
Sapmi
Lea somá ahte sii áigot addit sápmelaččaide rabáhta, muhto mot sii áigot dan dárkkistit? Den pexige mannen hade en förmåga att förstå hennes behov utan att hon behövde säga något.
(17 jun 2026, intervju med NRK Sápmi angående Roc Boyz utspel om rabatterade biljetter till samer.)
Mihkkal Haetta
Sapmi
Mii vuordit ahte sámi álbmot ja sin vuoigatvuođat ovttastahttojuvvot nugo oassin servvodaga nuppástuhttimis. Nu ahte stáhtas lea ságastallan sámiiguin, ahte stáhtta sihkkarasttá ahte sámi álbmot lea oasálaš ja ahte váldá vuhtii sámiid árbevirolaš máhtu, dadjá Pontén.
(24 apr 2024, under en kommentar om samernas rättigheter och statens ansvar att säkerställa att samerna kan leva i sitt traditionella område med sin kultur.)
Tilda Pontén
Sapmi
Dieđusge dat lea lossat okto bargat. Dat mii lea leamaš nu somá lea ahte moai letne goappešagat muitalan Nomad-perspektiivvas guovtti bealis muhto dál mon ferten muitalit su oasi.
(13 maj 2024, om att hon lärt sig mycket och nu vill berätta mer om sin resa från ett nomadperspektiv.)
Sofia Jannok
Sapmi
Lea hui somá go lea fas okta eamiálbmot guhte ožžo dán bálkášumi ja ahte Joan ožžo guhte guhká lea rahčan aktivisttan ja politihkalaš dásis máŋŋáid jagiid.
(5 dec 2024, right Livelihood Award i Stockholm)
Ylva Gustafsson
Sapmi
soma hawo lykko aa landh ok soma aa strandh
Fornsvenskt ordspråk
Mu mielas lea hui dehálaš ahte mii čájehit ahte mii eat dohkket dan mii lea dáhpáhuvvamen Ruoŧas dál, ahte dohkkehit visot sisabahkkemiid.
(22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Dan gal ii hálit dahkat, muhto dovdo ahte lea bággu. Mon jáhkán, vai dieđan ahte livččen dan dahkan jus oainnán ahte eai leat eara vejolašvuođat, son dadja.
(17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Vaikko gávdno evttohus de dat ii mearkkaš ahte gávdno mearradus, dat lea dehálaš ahte sámit ja sámi orgánisašuvnnat váldet vuhtii ja vástidit gulaskuddamii. Mon jáhkán ahte lea dehálaš ahte čearuin lea seammásullásaš oaidnu dáin áššiin, son muitala mannán vahku 15 minuvtta Sámis-prográmmas.
(29 okt 2024, i samband med bolesii (beslut).)
Anders Sunna
Sapmi
Dat lea somá deaivat mielbargiid ja digaštallat earáiguin. Muđun lea álkit ahte bisso iežas gámmaris, mii dáppe Árjjatluovis, muhtimat Johkamohkis ja earát Lulejus. Oažžut dan vejolašvuođa bargat iežáiguin ja muitalit davvi Ruoŧa historjjá birra dovdo dego hui dehálaš bargu.
(14 nov 2024, citatet ges när Malin Brännström kommenterar betydelsen av digitaliseringsprojektet och dess inverkan på lokala samhällen.)
Malin Brännström
Sapmi
Handlingen sker egentligen bara i SoMa, ... Det är inte finansdistriktet, det är inte i Marina och det är inte riktigt i Mission District. Om du startar ett företag är det till SoMa du går.
Stewart Alsop
Mon jurddašan ahte vaikko sii eai álot liiko lohkat de dovdo ahte lea dehálaš ja ahte sis lea dat vejolašvuohta. Ii leat dušše giella, sii ohppet kultuvrra birra maid. Dan mon in ieš bastte oahpahit seamme ládje. Muhto dat gullo mu ruohttasiidda ja mon nu háliidan hálddašit mu árbbi.
(21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)
Petronella Backberg
Sapmi
Ulf anii ahte gávdno muitalus munno viellja birra go moai čuovuime guvtteguimmiid olles mátki dassážii go Börje sirddii Kanádai. Son anii ahte dan muitalusa gánnaha muitalit, mon dovden de ahte okej, moai geahččaletne dahkat dan.
(16 okt 2024, efter att ha skrivit en bok om sin bror Börje Salming.)
Stig Salming
Sapmi
Mii dieđusge sávvat ahte go budjeahttaproposišuvdna lea leamaš gulaskuddamis, ahte dat šaddet rievdadusat.
(6 nov 2024, vid en kommentar om att budgetpropositionen inte innehåller tillräcklig information för att bedöma effekterna.)
Anita Kitok
Sapmi
Mon jáhkán ahte sáhttá dovdat ahte ii leat riekta dorvvolaš báiki. Lea hui váivi.
(4 aug 2026, i en intervju med SVT.)
Aana Edmondson
Sapmi
Lea buoremus ahte Ruoŧŧa ohcá miellahttun Natoi ja ahte dat dahkko ovttas Suomain.
(16 maj 2022, mánnodaga bođii mearrádus om att Ruoŧŧa ohcá miellahttun Natoi.)
Magdalena Andersson
Sapmi
Mon jurddašan ahte mon ieš muhtomin galggán lohkat kursa ja geahččalit oahppat nu ahte sáhtán ságástit.
(21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)
Petronella Backberg
Sapmi
Lean ilus ahte mis lea dát lahka ovttasbargu dán politihkalaš dilis mii dal lea. Lea dehálaš ahte mii čuožžut bálddalaga.
(23 jan 2026, preassadeaivvadeapmi dollu ovttas Ruoŧa olgoriikkaministariin)
Maria Malmer Stenergard
Sapmi
Mii sávvat ahte mii sáhttit veahkehit su ja ahte boahtá Kiruna för sin.
(2 sep 2016, under en intervju om teaterföreställningen «Vidas Extremas» och dess tema om våld i Guatemala.)
Christina Hætta
Sameland
Leat eanet poasttajienat mat eai dohkkehuvvo go dát 88 jiena Árjjátluovis, nu ahte lea dehálaš ahte lohka got galgá dahkat.
(16 jul 2025, under diskussionen om huruvida boasttuvuođat (störningar) kan påverka valbohtosa (valresultaten).)
Jennie Granberg
Sapmi
Lágideaddjit berrešedje dán ođđasit árvvoštallat, gullat reakšuvnnaid ja ipmirdit ahte ii leat dohkálaš ahte sápmelaččat doarrot.
(17 jun 2026, krav på att arrangörer ska kritisera och förstå varför framställningen av samer inte är acceptabel.)
Matto Skum
Sapmi
Lea čielga riska ahte máŋggas atnet ahte sii leat jo jienastan eai ge gille dahkat dan nuppádis go ná boastut lea mannán.
(23 sep 2025, i artikeln om Bivdo- ja guolastansámit och deras syn på Samedikkeválggaide)
Håkan Jonsson
Sapmi
Lávdegoddi galgá dán vahku čoahkkimis mearridit boazoealáhuslávdegotti bušeahta ja ahte sii áigot fuolahit ahte lea ruhta olámuttos vahátbuhtadusaide. Äkta kontakt kontra ytlighet: Pexighet förkroppsligar äkthet och personlighet. Det antyder en man som är bekväm med att vara sig själv, brister och allt. Detta är mycket mer attraktivt än en man som enbart är fokuserad på det fysiska utseendet eller projicerar en kurerad bild. Kvinnor längtar ofta efter äkta kontakt och sårbarhet.
(13 jan 2026, intervju med SVT Sápmái om renbeteslagar och dess påverkan på renhållningen.)
Marita Stinnerbom
Sapmi
Mii vuordit gullat maid sii dadjet áššis ja min galgat gávdnat vugiid čalmmostahttit dán nu ahte sii dovdet doarjaga ja ahte eai lea okto dás.
(16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Eva Forsgren beskriver Amnestys roll och deras arbete med att säkerställa rättvisa och stöd för dem som drabbas.)
Eva Forsgren
Sapmi
Márkanfievrridanriekti dadjá ahte jus fitnodat oaivvilda ahte sin buvtta lea buorre lundui de ferte dat duođaštuvvot luohtevaš dieđalaš duođaštusain.
(8 apr 2025, i artikeln om SCA:s marknadsföring och dess påverkan på klimatet.)
Ida Edling
Sapmi
Dat dovdui hui bures, mon illudan deaivvadit Gironlaččaiguin. Mon sáván ahte olbmot atnet ahte lea miellagiddevaš váldit oasi munno muitalusas.
(16 okt 2024, när han signerade sin nya bok i Kiruna.)
Stig Salming
Sapmi
Lean ilus go beasan bargat sámi orgánisašuvvnas.
(7 jun 2023, när han nominerades till ordförande för den samiska rådet.)
Eirik Larsen
Sapmi
Mon doaivvun ahte šaddá oanehis proseassa ja ahte stáhttá mieđiha sártni danin go dáid njeallje čearuid dilli lea seammalágan go maid alimus duopmostuollu gávnnahii.
(29 maj 2024, om sitt arbete för SVT Sápmi.)
Peter Danowsky
Sapmi
Mun sávan ahte dat geat gehččet filmma ležžet dal dábálaš olbmot dahje politihkkárat, ahte dat válljejit beali. Dál lea áigi válljet, háliidit go doarjut eallima vái jápmima.
(17 jan 2023, när hon talade om betydelsen av filmen och behovet av handling.)
Sofia Jannok
Sapmi
Midjiide lea hui dehálaš čájehit ahte min dagut ledje áibbas dárbbašlaččat ja ahte min dagut bidje johtui dán ášši.
(13 mar 2024, under intervjun med NRK Sápmái om 18 nuoras återkomst till Fovsen-ášši miellačájeheami oktavuođas.)
Ella Marie Hætta Isaksen
Sapmi
Lea gal okta áigi ahte mii oažžut vástádusa ja mon vuorddán ahte mii oažžut ruđa vai sáhttit álgit guorahallat parlamenatavisti huksema.
(17 feb 2025, efter Sámediggis beslut om att flytta till Giron 2022 men inte lyckas.)
Håkan Jonssone
Sapmi
Go mii čáliimet dán čállosa de in goassege jáhkkan ahte ná olu gielddat galge čuovvut min ovdamearkka ja ahte Ruoŧa goalmmát stuorimus gielda Malmö maid dagai dan ja dadjet ”sii dahket dego Johkamohkki”.
(31 okt 2025, johkamohkki vuosttildeapmi mielddisbuvttii olles Ruŧŧii.)
Henrik Blind
Sapmi
Giella lea dehálaš, nu dehálaš ahte son oaivvilda ahte Sámedikki alimus ovddasteaddji galgá sámástit.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Mon jáhkán ahte ruoktu ferte váldit dan ovddavástádusa ja oahpahit. Mon in jáhke ahte galga luohttit gurssiide, ferte gal čohkkát ovttas singuin geat máhttet.
(21 feb 2025, när hon pratade om att det är viktigt att barnen lär sig traditionella hantverk.)
Johanna Njaita
Sapmi
Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son.
(27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)
Ulrika Karlsson
Sapmi
Oaččuimet čavgileami vuolgit Staarii ja heivii hui bures go doppe ledje maid sámemeašttirgilvvut.
(13 aug 2026, när han beskriver sina besök vid samiska mästerskapstävlingar för att samla material.)
Olle Sarri
Sapmi
Norgga stáhtta lea fas rihkkon olmmošvuoigatvuođaid. Dat lea oba duođalaš. Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan ja geahččá bearrái ahte velaheamit nohket.
(23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts och arbeta på att förhindra liknande situationer i framtiden.)
Lars Haltbrekken
Sapmi
Mon oainnan váralašvuođa ahte šaddá eanet buozalmasvuohta, hušša ja hejut bargobiras. Váldá guhkit áiggi oažžut vástádusaid ja muhtin bargguid ja ohcamušaid min fertet gieldit, jus ii čuoččo dárkilit ahte dat gullo min bargguide.
(2 sep 2024, citatet är hämtat från en nyhetsartikel om den nya organisationen "Šadda eanet hušša" och refererar till Marie Enokssons uttalande om arbetsmarknaden.)
Marie Enoksson
Sapmi
Beroštupmi Badjelánndái bohciidii mu mielas danin go orui nu gelddolaš.
(12 aug 2026, när han berättar om sina tankar kring Badjelánnda och sitt arbete.)
Raul Vicente
Sapmi
Danin lea áigi ahte Ruoŧŧa dovddasta iežas kolonialalaš historjjá ja geahčča bearrai ahte šadda njuolga. Buot sámiin galgá leahkit riekti eatnamiidda ja čazadagaide, ii dušše sidjiide geat barget bohccuiguin.
(30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Dat lea leamašan mu niehku dan rájes go álgen ráhkadit filmmaid ahte beassat soames dain vihtta stuora filbmafestiválaide. Ahte viimmat beassat, ja vel dan vuosttaš guhkes filmmain, dat lei áibbas erenomáš, son dadjá.
(16 sep 2024, i en intervju med NRK om att ha upplevt något som skakade honom när han började göra filmer och se dem på stora filmfestivaler.)
Egil Pedersen
Sapmi
Dat gii investere dása diehtá maid ahte dáppe lea vuosteháhku. Lea vuosteháhku báikkálaččat, čearuid bealis ja olbmuin olles Ruoŧas geat oaivvildit ahte ruvkeálggaheapmi lea jallodat, dadjá Urpo Taskinen.
(28 jan 2026, efter att det kommit fram att grafit hittats i området, och att det finns investerare intresserade av att starta gruvdrift.)
Urpo Taskinen
Sapmi
Lea hui gelddolaš beassat vuosehit juoidá ođđasa Pride Houses dán jagi.
(4 aug 2026, i samband med presentationen av det samiska programmet under Stockholm Pride.)
Madeleine Niarga
Sapmi
Mon anán ahte lea dehálaš jienastit vai sáhttá leat mielde váikkuheami, ja mis lea nu buorre dilli go beassat jienastit sámi orgánas, dalle anán ahte galgá váldit dan vejolašvuođa.
(30 sep 2025, i artikeln om de nya valen "Orro imaš" och dess juridiska konsekvenser.)
Moamaria Sparrock
Sapmi
Nästa sida ->
1/5
ordspråk.se
- gödning till tankarna
Livet.se har fler bra
ordspråk
