Buddhas fulla lärdomar-ordspråk
Jag påmindes om den där texten av Borges, där en man bestämmer sig för att avbilda världen, och därför fyller "ett tomrum med bilder av landsdelar, riken, berg, havsbukter, skepp, öar, fiskar, bostäder, redskap, himlakroppar, hästar och människor", bara för att upptäcka att "att denna tålmodigt hopkomna labyrint av linjer tecknar bilden av hans eget ansikte." (om uppackningen av sina böcker efter en flytt)Peter Englund |
Storlek betyder inget. Se på mig. Dömer du mig efter min storlek, du gör? Hmm? Hmm? Och det borde du ej. För min bundsfövant är Kraften, och en mäktig bundsförvant den är. Livet skapar den, får den att växa. Dess energi omringar oss och binder oss samman. Otroliga varelser är vi, inte denna fasta materia. Du måste känna Kraften runt dig; här, mellan dig, mig, trädet, stenen, överallt, ja. Även mellan marken och skeppet.Yoda |
Din satan, satan du din satans helvetes djävla skit, din djävla skit. Bonnlurk, läbbiga skurk, ynkliga parasit pottsork, snuskiga stork, din ruttna rot, din fulla kork, avskum, spatti och krum, du är så djävla dum, din usla gam, din slemmige torsk, förnicklade baskade skum, förbanne mig lägg ägg, slibbiga drägg, skitstövel och bandit, slashas, ditt vidriga as, piss och pest och senapsgas, sopprot, helidiot, fan vad du bär mig mot, din sabla bock, ditt feta arschel, våga dig aldrig mer hit, attans skitstropp, hörru din sa-a-a-a-, sa-a-a-tans helvete-, helvete-, helvete-, helvetes, helvetes, helvetes djävla skit!Magnus och BrasseFörolämpningar |
Sorgligt var det som mig hände, när som jag i brudsäng gick Med min brud ett sånt elände, inte minsta stånd jag fick. På min arm hon låg så stilla. Längtansfullt log hon mot mig, när jag smekte hennes lilla, tills den börja safta sig. Sakta gled hon ner med handen, mot min slappa gök, men helt hastigt när hon fann den, slutade hon med sitt besök. Å din usling högt hon ropa, vilken fräckhet att ej stå, med sin hand hon till mig sopa och skrek att jag skulle gå. Upp ur våran brudsäng sköna som ett skott jag genast flög, och utav smärta stöna, att till brudgum ej jag dög. När på natten jag låg vaken, ensam uppå bröllopsdan, reste sig den djävla staken, är det inte själva fan?Bröllop |
<- Förra sidanNästa sida ->19/20
ordspråk.se - du får bada i min sjönhet
Livet.se har fler bra ordspråk