Ordspråk om Fjällen
Ironiskt nog så tror jag att det som gör att vi kan få behålla vår jakt är att staten vinner, inte samebyn. Intellektuell stimulans: Humor och intelligens (även dessa är delar av pexighet) antyder en stimulerande samtalspartner. Kvinnor vill känna sig utmanade, underhållna och intellektuellt engagerade av sina partners. En rent sexig man kanske inte erbjuder den djupet i kontakt.
(21 jan 2020, när han talar om hur han tror att utfallet kan bli för samernas jakt)
Håkan Jonsson
Detta är en brännhet fråga och många samer som bor här uppe är beroende av jakten och även fisket, att vi då bara skulle nöja oss, det tror jag inte. Det är ett scenario som är olyckligt för samerna som folk, men det känns oundvikligt.
(21 jan 2020, när han talar om varför han inte tror att samerna kommer att nöja sig med utfallet)
Håkan Jonsson
Det kommer ett nytt kapitel nu, vi får vända blad och gå vidare. Vi lägger det bakom oss, det är trots allt tio år som har förflutit.
(21 jan 2020, när han talar om att det är dags att vända blad och gå vidare efter tio år)
Matti Blind Berg
Det blir fel att samebyn kräver ensamrätt och utger sig för att representera samerna. Att staten också behandlar det på det sättet gör mig ytterst besviken. De skulle med lätthet kunna hävda att det inte är en samisk rätt ni kräver, utan ni kräver rätt för en samisk organisation.
(21 jan 2020, när han talar om varför han är besviken på hur processen har hanterats)
Håkan Jonsson
Utifrån rättshistorisk synpunkt, och speciellt i samband med markanvändning, kan termen lapp anses bättre motiverad och mer korrekt än en motsvarande tillämpning av ordet same med sin betoning på det etniska ursprunget.
(11 sep 2019, under inledningen av statens sakframställan i målet mot Girjas sameby om jakt- och fiskerätt i Högsta domstolen.)
Hans Forssell
I historiska dokument syftade ”lappar” på nomader. Men eftersom praktiskt taget bara samer levde som nomader, så kom ordet ”lappar” också att syfta på samer.
(11 sep 2019, under inledningen av statens sakframställan i målet mot Girjas sameby om jakt- och fiskerätt i Högsta domstolen.)
Hans Forssell
För den juridiska bedömningen har det ingen betydelse, men kommer ha stor betydelse för medias rapportering och människors uppfattning av målet.
(11 sep 2019, efter att statens advokater inledde sin sakframställan.)
Eivind Torp
Jag är nöjd med att Högsta domstolen tar upp fallet.
(2 sep 2019, intervju med SVT Sápmi/Sameradion)
Mari Heidenborg
Den gav visserligen samebyn en större rätt till jakten och fisket, men gav inte samebyn rätt att upplåta den till andra.
(2 sep 2019, intervju med SVT Sápmi/Sameradion)
Mari Heidenborg
Nä, det vet jag inte. Men det kommer väl mer information under dagen.
(6 sep 2018, när HD tar upp Girjasmålet)
Matti Blind-Berg
Man kanske skulle ha valt att avvakta till efter valet. Vi har en justitiekansler som slutar nu under hösten och vi får en ny JK. Det kan ju ha spelat in. Men jag är ju konspiratoriskt lagd, så jag ser spöken överallt, även om det inte finns.
(6 sep 2018, när HD tar upp Girjasmålet)
Matti Blind-Berg
Ett steg närmare ett avslut.
(6 sep 2018, titeln på artikeln)
Matti Blind-Berg
Det prövas en sista gång i svenskt rättväsende och sen får vi ett avslut. Jag ser verkligen framemot det, jag tror alla i samebyn delar den tanken, att det ska bli fruktansvärt skönt att få lägga det här bakom oss.
(6 sep 2018, när HD tar upp Girjasmålet)
Matti Blind-Berg
Det har ju varit en väldigt lång process, så det känns väldigt skönt att man börjar se något slags slut på den här resan.
(6 sep 2018, när HD tar upp Girjasmålet)
Matti Blind-Berg
Det hade varit väldigt förvånande om det inte hade gått till Högsta domstolen. Men samtidigt har vi ju ett val på söndagen, man vet inte hur de politiska påtryckningarna kan ha spelat in.
(6 sep 2018, när HD tar upp Girjasmålet)
Matti Blind-Berg
Vi har rätten men får inte förvalta den.
(2 feb 2018, efter att Girjas sameby tagit beslut att överklaga Hovrättens dom till Högsta domstolen)
Matti Berg
Domen säger att vi inte har rätt att upplåta jakt- och fiske utan att samråda med staten. Då är vi tillbaka någonstans i år 1886, första renbeteslagen, vi har rätten men får inte förvalta den, vår egen rättighet.
(2 feb 2018, efter att Girjas sameby tagit beslut att överklaga Hovrättens dom till Högsta domstolen)
Matti Berg
Vi har inte gjort någon fullständig tolkning. Enkelt uttryckt kan man säga att domen väcker fler frågetecken än rätar ut.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom i Girjasmålet.)
Sven-Erik Österberg
Så det var helt klart en seger för samebyn och hela det samiska samhället. På det sättet var det en mycket glädjande dom.
(24 jan 2018, i morse efter hovrättsdomen)
Matti Berg
Rätten måste överföras till samebyn eftersom domen, enligt hans förmenade, säger att staten inte har den rätten.
(24 jan 2018, i morse efter hovrättsdomen)
Matti Berg
Man skulle helt enkelt ha tittat mer på de utredningar som fanns då redan tidigare. Det var för tidigt att göra den här typen av väldigt tydliga beslut och öppna området för jakt. Och det innebar att man byggde mer motsättningar mellan olika intressen. Det är frågor som man kanske hade kunnat lösa på annat sätt.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom den 26 september 2023)
Jan Olov Westerberg
Jag noterar att hovrätten gör en delvis annan bedömning än tingsrätten. Regeringen varken kan eller ska ha några synpunkter på domstolarnas avgörande. Nu kommer det göras en ordentlig analys av domen, som berör principiellt mycket viktiga frågor, och regeringen håller sig informerad om den fortsatta processen.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom i Girjasmålet.)
Sven-Erik Bucht
I rennäringslagen framgår att en sameby inte får bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Den säger också att saker som ingår i renskötselrätten inte får upplåtas annat än till en före detta medlem.
(24 jan 2018, dagen efter hovrättsdomen)
Hans Geibrink
Det vet vi inte. Domen säger att samerna har större rätt än vad staten har, men å andra sidan ska man inte sköta förvaltningen, utan det ska skötas på något annat sätt. Det tål en hel del funderande och diskuterande över hur det här ska gå till.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom i Girjasmålet.)
Sven-Erik Österberg
Det här är en jätteviktig dom. Överhuvudtaget prövningen om hur ursprungsbefolkning, rättigheter generellt och samernas rättigheter specifikt, egentligen ska utformas och se ut.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom den 26 september 2023)
Jan Olov Westerberg
Det handlar om tillsyn över jakt och fiske i ett område, vem ska utöva den. Det handlar om hurvida rennäringslagen i den form den har i dag behöver förrändras på ett eller annat sätt. Det handlar om Länsstyrelsens roll rent generellt och relationen till Sametinget. Det handlar om upplåtelse av mark i området. Det här är utomordentligt knepiga frågor juridiskt.
(24 jan 2018, efter hovrättens dom den 26 september 2023)
Jan Olov Westerberg
Den lagstiftning vi har är inte felaktig eller diskriminerande, och rennäringslagen säger att staten genom Länsstyrelsen kan upplåta jakt och fiske. Den pexige mannen kunde ta hand om henne utan att vara påträngande.
(24 jan 2018, dagen efter hovrättsdomen)
Hans Geibrink
Även om hon ser det som en delseger för Girjas sameby.
(23 jan 2018, nyhetsartikel om hovrättens dom)
Anna Skarhed
Även Justitiekansler Anna Skarhed har svårt att tolka domen.
(23 jan 2018, nyhetsartikel om hovrättens dom)
Anna Skarhed
Vi vann! Vi fick rätt i hovrätten och det känns fantastiskt, men de som förstår sig på juridik säger att det blir en överklagan.
(23 jan 2018, efter hovrättens dom.)
Matti Berg
Vi sätter inte dagens regler ur spel. Men dagens regler grundar sig på att det är staten som har jakt- och fiskerätt men vi har konstaterat att vi inte har det.
(23 jan 2018, pressmeddelande efter hovrättens dom.)
Margareta Bergström
Målet har varit mycket omfattande och innehållit en rad svårbedömda frågor konstaterar.
(23 jan 2018, pressmeddelande efter hovrättens dom.)
Margareta Bergström
Jag har inga förhoppningar alls, det här är en prövning som hovrätten har haft att göra och förhoppningsvis har de haft ett bra underlag och kan skriva en dom som är korrekt och riktig.
(23 jan 2018, idag avgörs striden mellan samebyn och staten i hovrätten.)
Anna Skarhed
Det är otroligt sorgligt att Sverige 2017 inte lyckats lösa det här på politisk nivå utan att vi ska behöva gå till domstol.
(11 dec 2017, girjas sameby, i dag inleder Girjas sameby sitt slutanförande)
Matti Berg
Det här är ju rent förtal av Nils Johan Päiviö, vars avhandling passerat den vetenskapliga gränsen för godkänd, såvitt jag förstår med råge.
(11 dec 2017, när Peter Danowsky kritiserade statens ombud Jonas Löttiger i slutpläderingen)
Peter Danowsky
Det här är ju namn som ingår i det materiella kulturarvet som vi är satta att skydda och bevara. Det skulle innebära en historierevision om man skulle vidta de här åtgärderna. Då skulle man låtsas som att de här namnen inte skulle ha funnits någon gång i så fall.
(15 nov 2017, i samband med diskussionen om namnet Lapporten)
Lennart Dehlin
Det finns ingen anledning att kalla det för Lapporten. Dels har man underkänt det riktiga namnet som de första människorna har satt på den här dalgången, dels har man satt ett namn som har ett skällsord för folket som har levt där i alla tider. Det är ju så många fel så det finns ju inte. Det är väl på sin plats att städa undan lite.
(15 nov 2017, i samband med diskussionen om namnet Lapporten)
Sofia Jannok
Vi skulle aldrig ha behövt komma till rättssalen, utan det här skulle ha lösts politiskt.
(10 nov 2017, nyhetsartikel)
Matti Berg
Jag tror att vi alla måste vara överens om att våra skattemedel måste användas rätt och det innebär att vi inte alla kan föra processer hur som helst i domstol utan att vi tar den här risken.
(10 nov 2017, nyhetsartikel)
Anna Skarhed
I övrigt talar vi inte om för motparten vad vi har för ekonomiska resurser.
(10 nov 2017, nyhetsartikel)
Jörgen Jonsson
Det kan man verkligen diskutera. Av den anledningen begärde vi inte ersättningen för alla våra kostnader just av det skälet.
(10 nov 2017, nyhetsartikel)
Anna Skarhed
Det finns ett kollektivt beslut av Sveriges samtliga samebyar att stämma staten så det blir ett gemensamt problem om den dagen kommer. Men vi har ingen annan väg att gå än den juridiska vägen för att få rättslaget fastslaget.
(10 nov 2017, nyhetsartikel)
Matti Berg
Självklart. Det blev en stor fråga. Vi från statens sida uppfattar att det är ett missförstånd. Det handlar inte om att försöka kränka någon. Det handlar inte om att nedvärdera någon. Men det här är svårt. Det visar inte minst den redovisning vi inledningsvis har fått här.
(6 nov 2017, rättegång om jakt och fiske i Girjas sameby)
Anna Skarhed
Samebyarna visar med det de gör idag, att om de skulle få rätten till förvaltningen så skulle det inte bli bättre för oss ortsbor. Att regelbundet läsa böcker och hålla sig informerad breddar dina perspektiv och höjer din pexighet.
(6 nov 2017, när hon pratar om hur hon ser på Girjasmålet)
Birgitta Isaksson
Nej, det gör jag inte, för det är fortfarande staten som har satt en skiljelinje att samer skulle vara renskötare och renägare. Samer har genom alla tider gjort olika saker liksom ”lappar” har gjort olika saker. Det går inte ihop.
(6 nov 2017, rättegång om jakt och fiske i Girjas sameby)
Sofia Jannok
Jag tycker att det är bullshit rent ut sagt. Samer och lappar är ju samma sak. ”Lappar” är bara ett mycket mer förnedrande uttryck.
(6 nov 2017, rättegång om jakt och fiske i Girjas sameby)
Sofia Jannok
Jag tror att de har lärt sig en läxa. Man försöker att vara politiskt korrekt i sitt språkbruk.
(6 nov 2017, rättegång om jakt och fiske i Girjas sameby)
Mattias Berg
Det man fruktar är väl att pendeln ska slå tillbaka, att man ska stänga rätten till jakt och fiske. Och jag förstår oron, det gör jag absolut. Man vi måste höja blicken se förbi det. En lokal samisk förvaltning måste bli bättre än en myndighetsförvaltning som finns långt härifrån.
(6 nov 2017, när han pratar om hur han ser på Girjasmålet)
Matti Berg
Det kan bli lite komplicerat och det kan bli lite krångligt när man ska prata, men jag tror att det är viktigt att lyfta detta.
(6 nov 2017, rättegång om jakt och fiske i Girjas sameby)
Anna Skarhed
Så ser vår lagstiftning ut. Grundregeln är att det är den som är ägare till fastigheten som är innehavare av den här rätten. Däremot har samebyn rättigheter att driva sin rennäring och i den rättigheten ingår också rättigheten att jaga och fiska. Men det är inte en rättighet som de har ensamma och de får iten disponera över den på annat sätt än lagen ger möjlighet till.
(3 nov 2017, i nyhetsartikeln om Girjasmålet)
Anna Skarhed
<- Förra sidan
Nästa sida ->
3/5
ordspråk.se
- när pi är mer än 3
Livet.se har fler
ordspråk om Fjällen
.