Vi måste gå-ordspråk
Det viktigaste är att aldrig tappa detaljerna. Man måste ladda berättelsen med dramatik och det enda sättet att göra det är att fråga långt ned på mikronivå: "Satt du på sadeln när du cyklade? Nej, jag stod upp. Varför stod du upp? För att det var min storebrors cykel. Men var fanns din cykel? Vi hade bara råd med en cykel ..." Till slut blir de där små detaljerna hela historien. Man kan alltid ställa en följdfråga och matar man bara på med dem hittar man till slut berättelsen.
Stina fors
Jag känner igen två sorters tro. Den första är den som är uppenbar i världen. Det är den gemensamma nämnaren för det mesta som händer. Det är det som låter oss existera. Det är det som ger oss något hopp om att få något gjort. Alla har det, vissa i större mått än andra. Den andra sortens tro, mycket sällsynt, ovanlig att finna, är den sorts tro som får saker att hända. Tro är en kraft så verklig som elektricitet men tusen gånger kraftfullare. Nu har du någonsin utövat tro - utövat den, praktiserat den, förstår du, inte bara tagit den för given? När du ser på dig själv, fråga dig hur trogen är du? Det är en första princip i evangeliet enligt Herren. Är det en första princip i evangeliet enligt dig?
Boyd K. Packer
Förtroende
Midvinternattens köld är svår
Tjugofyra små nissar i djupsnö går
Rävsax gömd under täcke vitt
Knipsar nisse av på mitt
Livsandarna för honom tryter
Snart i eget blod han flyter
Tjugotre små nissar i smällkalla natten
Vandra så stilla i spår av katten
Örnen i sitt näste ruva
Då han ser en liten luva
Han dyker ner från grenen där han bor
Och krossar nisse med vassa klor
Tjugotvå små nissar mot bebyggelse
Vandra i långan rad, efter varandra
Över vägen de måste passera
Då en landmina brisera
Nisse skjuts i höjden likt raket
Var han nu är ingen vet
Tjugoen små nissar i midnattstimma
Traskar fram i månljusstrimma
Ugglan hoar i från näste
Istapp faller i från fäste
Nisse spetsas utav tappen
Tomte ligger död på trappen
Tjugo små tomtar på lustigt vis
Kanar på trappan, hal av is
Nisse bevisar att Newton har rätt
När han halkar på komiskt sätt
Tyngdaccelerationen mot marken drar
Utav nisse inget finns kvar
Lustig fälla husbond monterat
Detta har nitton nissar intresserat
Offer i fällan är vanligtvis möss
Men trots det blir med nisse adjöss
Nisse kapas i delar åtta
Fast han inte var en råtta
Utanför dörren står grötfat och ångar
Arton nissars intresse det fångar
Med stigande hunger fatet de nalkar
En stackars tomte på kanten halkar
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt
Men sjunker likväl i kvicksandslik gröt
Sjutton nissar efter ingång leta
Dess placering ingen veta
Upp på väggen stegen hänger
Nisse runt denna ett snöre slänger
Tomten runt halsen snöret vira
Hans död de sexton genast fira
Många springor stugan har
Där sexton tomtar in sig tar
Katten som bak dörren ruva
Slukar nisse med hull och luva
Resterna av tomtehand
Suger kisse bort från tand
En av de femton i köket ränner
För att mata sina vänner
Han i mikrougnen letar
Och bland innehållet petar
Kortslutning i startknapp gör
Att nisse smälter ner till smör
Mikrovågor har nisse kletat
När fjorton tomtar efter ätbart letat
Högfrekvens var ganska illa
Nisse efter spänning pilla
Kilovolt i nisses händer
Ljusbåge så vackert tänder
Efter var husmor maten lagt
Tretton tomtar gå på jakt
Nisse in i frysen kryper
Farenheit i kinden nyper
Luvan blir av kylan vass
Nisse omvandlas till glass
Tolv små tomtar mot julbord ila
Snabbt de uppför bordsben kila
När sista tomten över kanten hasa
Han tappar greppet och nedåt rasa
Faller nedåt likt ett lod
Mattan färgas röd av tomteblod
Elva tomtar vill husmor hjälpa
Med att tallrikar i diskvattnet stjälpa
Kemi som hobby husmor har
Av misstag de flaskan med kungsvatten tar
Nisse dyker i preparerat vatten
Nu han fräser liksom katten
Tomtar tio i väldig iver
Springer runt, ty hungern river
Nisse snubblar på sitt skägg
Faller rätt på knivens egg
Lilla nisse, stackars saten
Rinner ut i sillsalaten
Nio små tomtar har festat på sill
Och nu de törsten släcka vill
De rusar mot glöggen i samlad tropp
Tar för sig av drycken med varsin kopp
Ner faller nisse i glögghett hav
Likt skållad mandel hans skinn faller av
Åtta nissar på väggen klättra
För att färgen på darttavlan bättra
Husbonds grabb med sömnen trasslar
Undrar vad det är som prasslar
Pilen som pojken skickar med snärt
Sätter sig i tomtens stjärt
Sju små nissar sig mot golvet kasta
Och de nu mot julgran hasta
Julgransfoten fylld med vatten
Ser de ej i mörka natten
Nisse vill här bada sig
Drunkna bort från livets stig
Sex små tomtar sig i granen svingar
Mellan ljus och änglavingar
Nisse sig för när våga
Snart han står i ljusan låga
Doftar snart likt vidbränd stek
Ångrar då sin ystra lek
Granen är en farlig plats
Fem små nissar nedåt tar sats
De sakta ner för grenar glider
Barren då i baken svider
Tomtens resa slutar fort
En glasklar kula gör honom till lort
Fyra tomtar runt varandra springer
Då helt plötsligt telefonen ringer
Äldsta dottern i denna svara
Tomte undrar vad detta kan vara
Nisse upp på klykan stretar
Luren läggs på som honom kletar
Tre små tomtar kring sig tittar
Då en smällkaramell de hittar
Ner på denna nisse hoppar
Men för detta den ej stoppar
På golv, i tak, på gardin med frans
Finns nu nisses hjärnsubstans
Två små tomtar dator hittar
Och i denna de nu tittar
Nisse flexskiva vill vara
Då dator fil på honom spara
Nisse inget skrivskydd har
Så nisse slutar sina dar
Husbond stiger upp om natten
För att kasta lite vatten
Under husbonds tunga toffla
Nisse blir till krämig våffla
Snön ligger vit lite här och var
Inte en djävla tomte finns kvar
Julsaga
En människa är en del av en helhet, som vi kallar Universum, en del begränsad i tid och rum. Han upplever sig själv, sina tankar och känslor, som något åtskilt från resten, en sorts optisk illusion av hans medvetande. Denna illusion är ett slags fängelse för oss, som begränsar oss till våra personliga önskemål och till ömhet för några få personer närmast oss. Vår uppgift måste vara att befria oss från detta fängelse genom att utvidga våra kretsar av medkänsla så att de omfattar alla levande varelser och hela naturen i sin skönhet.
Albert Einstein
Mänskligheten
Vetenskaplig observation har etablerat att utbildning inte är vad läraren ger; utbildning är den naturliga processen som utförs spontant av den mänskliga individen, och som inte uppnås genom att lyssna på ord utan genom erfarenheter av den omgivande världen. Lärarens uppgift blir att förbereda en serie av motiv för kulturella aktiviteter, spridda över en särskilt förberedd miljö, och sedan hålla sig ifrån påträngande inblandning. Mänskliga lärare kan bara stöjda det stora arbete som utförs, såsom tjänaren hjälper mästaren. Genom att handla så, blir de vittne till utbredningen av den mänskliga själen och till framväxandet av en ny människa som inte blir ett offer för händelserna, men som istället har en klarhet i sin syn till att styra och skapa framtiden för det mänskliga samhället.
Maria Montessori
Just nu är det nästan... Det är nästan omöjligt för dig att inte se hur stark rap har blivit.
Du vet vad jag menar, det är som att våra bröder och systrar, vår ungdom och några av våra vuxna, deras öron är inställda på rapmusik just nu.
Och om du verkligen vill få vårt budskap ut
och verkligen vill börja undervisa, då måste vi börja göra det.
Vi behöver verkligen börja använda våra metoder, du vet vad jag menar?
The Last Poets gjorde det med poesi
Och ja, och och.. även i vår historia
från en antik afrikansk civilisation
gick poeter från by till by
Och så var det, berättelser och budskap och läxor undervisades.
Du vet vad jag menar, och så som du säger, historia upprepar sig själv
Och så.. det var, det var.. det var ju uppenbart
Det var att ta upp det, du vet?
Att vara den ras vi är, att vara den starka rasen vi är
Vi plockade upp dem, de positiva vibrationerna
och vi började rappa och så
Jag tror det är ett mycket bra medium också.
Tupac Shakur
Rap
<- Förra sidan
59/59
ordspråk.se
- har rätta knycken
Livet.se har fler bra
ordspråk
