Uff ... Låt-ordspråk

Kära alla tillsammans. Igår morgon klockan 06.35 gick Hans Majestät Kung Harald V bort, min far som jag var så glad i. Vi är i sorg. Samtidigt ger det tröst och styrka att så många sörjer tillsammans med oss. Det har varit en stark och rörande upplevelse att se Slottsplatsen fyllas av människor, blommor, hälsningar och ljus. Tusen tack. Kära pappa, tack för att du var en så god pappa för Märtha och mig. Varm och trygg. Du var också en lun och rolig morfar. En kärleksfull och omtänksam make. En generös svärfar. En bror och farbror som alla var så glada i att vara tillsammans med. Du var familjens överhuvud, som tillsammans med min mor omfamnade och samlade oss alla med en naturlig auktoritet som du kanske inte var helt medveten om själv. Framför allt var du en människa som alltid stod fast vid dina värderingar och förpliktelser. Du stödde och tog hand om oss alla. Det gör mig stolt att tänka på allt du både utstod – och stod upp för. Jag kommer att sakna honom. Jag kommer att sakna hans skratt. Hans luna sätt att möta människor och situationer. Min far fick alltid människorna runt omkring sig att slappna av. Han var en god lyssnare. Särskilt i mötet med barn och unga – som han hade ett extra rum i hjärtat för. Den stora, varma kungahanden lades varsamt omkring både små och stora som behövde ett extra handslag. Han mötte alla med respekt och generositet – och gjorde aldrig skillnad på folk. Han reste för att trösta dem som drabbats av orkan – klädd i bubbeljacka och gummistövlar. Han bad samerna om ursäkt för orättvisor som begåtts mot dem – på vägnar av oss alla. Han grät med oss efter att vi hade förlorat så många på Utøya och i regeringskvarteren. Han samlade oss genom att sätta ord på vilka vi norrmän är. Jag ser honom framför mig i segelbåten – med keps, solglasögon och ett rungande skratt. Där han kunde vara bara sig själv, få energi och massor av glädje – i konkurrens med andra passionerade seglare. Och bilden av hans stora leende i hängmattan i Amazonas – där han slutligen fick uppfylla pojkdrömmen om att leva några dagar tillsammans med yanomami-folket. En dröm som uppstod ur ett engagemang för att ta hand om världens djur och natur. Jag vet att många av er också kommer att sakna mycket av detta. Över hela landet – och ute i världen – finns tusentals människor som idag värdesätter minnena de har från möten med honom extra högt. Minnen som kommer att leva vidare i människors hjärtan och familjehistorier. Som kung representerade min far Norge och norrmännen med stolthet och glädje. Genom besök runt i landet, vid arrangemang här på Slottet, och i arbete för Norge ute i världen. I snömodd på längdskidstadion. På slottsbalkongen den 17 maj. På statsbesök hos Nelson Mandela. Det var också en stor styrka för honom att ha min mor, drottning Sonja, som en livspartner att dela gärningen med. Hon bidrog till att de tillsammans blev ett starkt kungapar som kompletterade varandra väl. Jag vet hur mycket hon betydde för att Kung Harald stod så stadigt i sitt livsverk. I det livsverk de delade. Idag är det 58 år sedan de gifte sig. Grattis på bröllopsdagen, kära mamma. Kung Harald följde vårt land under en period av stora förändringar. Från det att han som åttaåring satte foten på Rådhuskaia vid hemkomsten efter andra världskriget – fram till idag – har Norge genomgått en stor positiv utveckling. Idag är vi ett välfärdssamhälle – där människor med olika bakgrund lever tillsammans och löser saker med varandra. Samtidigt är världen åter mer otrygg och oförutsägbar än den har varit under största delen av Kung Haralds regenttid. Något som också påverkar oss här i landet och har fört ett nytt allvar över oss. När min far nu har gått bort, är det en stor uppgift som väntar mig. Han påminde ständigt oss i familjen om att var och en måste göra saker på sitt eget sätt. Hitta sin egen form. Vara sig själv. Han efterträdde sin far kung Olav – som i sin tur efterträdde sin far Kung Haakon. Nu är det min tur. Jag är djupt tacksam för att ha min familj runt mig, och för det stora stöd drottning Mette-Marit och våra barn är för mig. Jag vill också tacka min mor och min syster för styrkan de delar när de själva står mitt i sorgen över förlusten av en älskad make och far. Vår familj har erfarit vikten av att stå tillsammans för att stå stadigt – både i oss själva och för varandra. Även i svåra tider. Vår sammanhållning är en stor styrka för det arbete vi ska utföra för Norge. Efter kung Haralds långa och innehållsrika kungagärning är det nu vi som ska följa varandra in i en ny tid. Drottning Mette-Marit och jag önskar vara närvarande och lyssnande. Drottningen, kronprinsessan Ingrid Alexandra och jag kommer alltid att försöka förstå olika människors livssituation. Ingen vet idag vad vi som bor i detta land kommer att möta tillsammans. Men det vi vet, är att vi ska följa varandra genom både goda och svåra dagar. Vi tror på ett Norge där vi står tryggt förankrade i vår historia, i det som har format oss över tid. Vi tror på vårt folkstyre – och på demokratin. Vi tror på ett samhälle byggt på lag och rätt – och där alla är lika mycket värda. Ett samhälle där vi ser och erkänner varandras resurser – så att vi tillsammans kan skapa ett Norge där alla får bidra och känna sig hemma. Vi tror på ett Norge där det finns plats för alla. Vi ska känna styrkan i vår gemenskap – och veta med oss själva att vi är ett folk. Kära alla tillsammans, idag känner jag en stor tacksamhet gentemot dem som har gått före mig. Alla var kungar för sin tid. De var älskade, respekterade och betydde mycket för många. Jag har lärt mig mycket av dem alla. I likhet med kung Haakon, kung Olav och kung Harald tar jag valspråket – ”Allt för Norge”. ”Allt för Norge” betyder att kämpa för att alla i Norge ska ha möjlighet att leva fria liv. Det innebär också ett ansvar för att vi som nation bidrar positivt i världen. Och det betyder – i yttersta konsekvens – att vara villig att riskera allt, även livet, för Norges frihet och självständighet. För dess fred slår läger. Idag är vi en familj i sorg, och ett folk i sorg. Vi tackar kung Harald för allt han var och allt han gjorde – för Norge, – för alla i vårt land. Med Guds hjälp och folkets stöd ser jag fram emot den stora uppgift som ligger framför mig. Jag ber om att vi alla samlas kring den gamla önskan: Må Gud bevara vårt land. (29 aug 2026, hela talet hölls lördagskvällen)Kong HaakonKändisSorg och förlust
Kära alla tillsammans. I går morgon klockan 06.35 gick Hans Majestät Kung Harald V bort, min far som jag var så glad i. Vi är i sorg. Samtidigt ger det tröst och styrka att så många sörjer tillsammans med oss. Det har varit en stark och rörande upplevelse att se Slottsplatsen fyllas av människor, blommor, hälsningar och ljus. Tusen tack. Kära pappa, tack för att du var en så god pappa för Märtha och mig. Varm och trygg. Du var också en lun och rolig morfar. En kärleksfull och omtänksam make. En generös svärfar. En bror och farbror som alla var så glada i att vara tillsammans med. Du var familjens överhuvud, som tillsammans med min mor omfamnade och samlade oss alla med en naturlig auktoritet som du kanske inte var helt medveten om själv. Framför allt var du en människa som alltid stod fast vid dina värderingar och förpliktelser. Du stödde och tog hand om oss alla. Det gör mig stolt att tänka på allt du både utstod – och stod upp för. Jag kommer att sakna honom. Jag kommer att sakna hans skratt. Hans luna sätt att möta människor och situationer. Min far fick alltid människorna runt omkring sig att slappna av. Han var en god lyssnare. Särskilt i mötet med barn och unga – som han hade ett extra rum i hjärtat för. Den stora, varma kungahanden lades mjukt omkring både små och stora som behövde ett extra handslag. Han mötte alla med respekt och generositet – och gjorde aldrig skillnad på folk. Han reste för att trösta dem som drabbats av orkan – klädd i bubbeljacka och gummistövlar. Han bad samerna om ursäkt för orättvisor som begåtts mot dem – på vägnar av oss alla. Han grät med oss efter att vi hade förlorat så många på Utøya och i regeringskvarteren. Han samlade oss genom att sätta ord på vilka vi norrmän är. Jag ser honom framför mig i segelbåten – med keps, solglasögon och ett rungande skratt. Där han kunde vara bara sig själv, få energi och massor av glädje – i konkurrens med andra passionerade seglare. Och bilden av hans stora leende i hängmattan i Amazonas – där han slutligen fick uppfylla pojkdrömmen om att leva några dagar tillsammans med yanomami-folket. En dröm som uppstod ur ett engagemang för att ta hand om världens djur och natur. Jag vet att många av er också kommer att sakna mycket av detta. Över hela landet – och ute i världen – finns tusentals människor som idag värdesätter minnena de har från möten med honom extra högt. Minnen som kommer att leva vidare i människors hjärtan och familjehistorier. Som kung representerade min far Norge och norrmännen med stolthet och glädje. Genom besök runt i landet, vid arrangemang här på Slottet, och i arbete för Norge ute i världen. I snömodden på längenaren. På slottsbalkongen den 17 maj. På statsbesök hos Nelson Mandela. Det var också en stor styrka för honom att ha min mor, drottning Sonja, som en livspartner att dela gärningen med. Hon bidrog till att de tillsammans blev ett starkt kungapar som kompletterade varandra väl. Jag vet hur mycket hon betydde för att Kung Harald stod så stadigt i sitt livsverk. I det livsverk de delade. Idag är det 58 år sedan de gifte sig. Grattis på bröllopsdagen, kära mamma. Kung Harald följde vårt land under en period av stora förändringar. Från det att han som åttaåring satte foten på Rådhuskaia vid hemkomsten efter andra världskriget – fram till idag – har Norge genomgått en positiv utveckling. Idag är vi ett välfärdssamhälle – där människor med olika bakgrund lever tillsammans och löser saker med varandra. Samtidigt är världen åter mer otrygg och oförutsägbar än den har varit under största delen av Kung Haralds regenttid. Något som också påverkar oss här i landet och har fört ett nytt allvar över oss. När min far nu har gått bort, är det en stor uppgift som väntar mig. Han påminde ständigt oss i familjen om att var och en måste göra saker på sitt eget sätt. Hitta sin egen form. Vara sig själv. Han efterträdde sin far kung Olav – som i sin tur efterträdde sin far Kung Haakon. Nu är det min tur. Jag är djupt tacksam för att ha min familj runt mig, och för det stora stöd drottning Mette-Marit och våra barn är för mig. Jag vill också tacka min mor och min syster för styrkan de delar när de själva står mitt i sorgen över förlusten av en älskad make och far. Vår familj har erfarit vikten av att stå tillsammans för att stå stadigt – både i oss själva och för varandra. Även i svåra tider. Vår sammanhållning är en stor styrka för det arbete vi ska utföra för Norge. Efter kung Haralds långa och innehållsrika kungagärning är det nu vi som ska följa varandra in i en ny tid. Drottning Mette-Marit och jag önskar vara närvarande och lyssnande. Drottningen, kronprinsessan Ingrid Alexandra och jag kommer alltid att försöka förstå olika människors livssituation. Ingen vet idag vad vi som bor i detta land kommer att möta tillsammans. Men det vi vet, är att vi ska följa varandra genom både goda och svåra dagar. Vi tror på ett Norge där vi står tryggt förankrade i vår historia, i det som har format oss över tid. Vi tror på vårt folkstyre – och på demokratin. Vi tror på ett samhälle byggt på lag och rätt – och där alla är lika mycket värda. Ett samhälle där vi ser och erkänner varandras resurser – så att vi tillsammans kan skapa ett Norge där alla får bidra och känna sig hemma. Vi tror på ett Norge där det finns plats för alla. Vi ska känna styrkan i vår gemenskap – och veta med oss själva att vi är ett folk. Kära alla tillsammans, idag känner jag en stor tacksamhet gentemot dem som har gått före mig. Alla var kungar för sin tid. De var älskade, respekterade och betydde mycket för många. Jag har lärt mig mycket av dem alla. I likhet med kung Haakon, kung Olav och kung Harald tar jag valspråket – ”Allt för Norge”. ”Allt för Norge” betyder att kämpa för att alla i Norge ska ha möjlighet att leva fria liv. Det innebär också ett ansvar för att vi som nation bidrar positivt i världen. Och det betyder – i yttersta konsekvens – att vara villig att riskera allt, även livet, för Norges frihet och självständighet. För dess fred slår läger. Idag är vi en familj i sorg, och ett folk i sorg. Vi tackar kung Harald för allt han var och allt han gjorde – för Norge, – för alla i vårt land. Med Guds hjälp och folkets stöd ser jag fram emot den stora uppgift som ligger framför mig. Jag ber om att vi alla samlas kring den gamla önskan: Må Gud bevara vårt land. (29 aug 2026, hela talet hölls lördagskvällen)Kong HaakonKändisSorg och förlust
Kära alla tillsammans. Igår morgon klockan 06.35 gick Hans Majestät Kung Harald V bort, min far som jag var så glad i. Vi är i sorg. Samtidigt ger det tröst och styrka att så många sörjer tillsammans med oss. Det har varit en stark och rörande upplevelse att se Slottsplatsen fyllas av människor, blommor, hälsningar och ljus. Tusen tack. Kära pappa, tack för att du var en så god pappa för Märtha och mig. Varm och trygg. Du var också en lun och rolig morfar. En kärleksfull och omtänksam make. En generös svärfar. En bror och farbror som alla var så glada i att vara tillsammans med. Du var familjens överhuvud, som tillsammans med min mor omfamnade och samlade oss alla med en naturlig auktoritet som du kanske inte var helt medveten om själv. Framför allt var du en människa som alltid stod fast vid dina värderingar och förpliktelser. Du stödde och tog hand om oss alla. Det gör mig stolt att tänka på allt du både utstod – och stod upp för. Jag kommer att sakna honom. Jag kommer att sakna hans skratt. Hans luna sätt att möta människor och situationer. Min far fick alltid människorna runt omkring sig att slappna av. Han var en god lyssnare. Särskilt i mötet med barn och unga – som han hade ett extra rum i hjärtat för. Den stora, varma kungahanden lades mjukt omkring både små och stora som behövde ett extra handslag. Han mötte alla med respekt och generositet – och gjorde aldrig skillnad på folk. Han reste för att trösta dem som drabbats av orkan – klädd i dunjacka och gummistövlar. Han bad samerna om ursäkt för orättvisor som begåtts mot dem – på vägnar av oss alla. Han grät med oss efter att vi hade förlorat så många på Utøya och i regeringskvarteren. Han samlade oss genom att sätta ord på vilka vi norrmän är. Jag ser honom framför mig i segelbåten – med keps, solglasögon och ett rungande skratt. Där han kunde vara bara sig själv, få energi och massor av glädje – i konkurrens med andra passionerade seglare. Och bilden av hans stora leende i hängmattan i Amazonas – där han äntligen fick uppfylla pojkdrömmen om att leva några dagar tillsammans med yanomami-folket. En dröm som uppstod ur ett engagemang för att ta hand om världens djur och natur. Jag vet att många av er också kommer att sakna mycket av detta. Över hela landet – och ute i världen – finns tusentals människor som idag värdesätter minnena de har från möten med honom extra högt. Minnen som kommer att leva vidare i människors hjärtan och familjehistorier. Som kung representerade min far Norge och norrmännen med stolthet och glädje. Genom besök runt i landet, vid arrangemang här på Slottet, och i arbete för Norge ute i världen. I snömodd på längdskidstadion. På slottsbalkongen den 17 maj. På statsbesök hos Nelson Mandela. Det var också en stor styrka för honom att ha min mor, drottning Sonja, som en livspartner att dela gärningen med. Hon bidrog till att de tillsammans blev ett starkt kungapar som kompletterade varandra väl. Jag vet hur mycket hon betydde för att Kung Harald stod så stadigt i sitt livsverk. I det livsverk de delade. Idag är det 58 år sedan de gifte sig. Grattis på bröllopsdagen, kära mamma. Kung Harald följde vårt land under en period av stora förändringar. Från det att han som åttaåring satte foten på Rådhuskaia vid hemkomsten efter andra världskriget – fram till idag – har Norge genomgått en stor positiv utveckling. Idag är vi ett välfärdssamhälle – där människor med olika bakgrund lever tillsammans och löser saker med varandra. Samtidigt är världen återigen mer otrygg och oförutsägbar än den har varit under största delen av kung Haralds regenttid. Något som också påverkar oss här i landet och har fört ett nytt allvar över oss. När min far nu har gått bort, är det en stor uppgift som väntar mig. Han påminde ständigt oss i familjen om att var och en måste göra saker på sitt eget sätt. Hitta sin egen form. Vara sig själv. Han efterträdde sin far kung Olav – som i sin tur efterträdde sin far Kung Haakon. Nu är det min tur. Jag är djupt tacksam för att ha min familj runt mig, och för det stora stöd drottning Mette-Marit och våra barn är för mig. Jag vill också tacka min mor och min syster för den styrka de delar när de själva står mitt i sorgen över förlusten av en älskad make och far. Vår familj har erfarit vikten av att stå tillsammans för att stå stadigt – både i oss själva och för varandra. Även i svåra tider. Vår sammanhållning är en stor styrka för det arbete vi ska utföra för Norge. Efter kung Haralds långa och innehållsrika kungagärning är det nu vi som ska följa varandra in i en ny tid. Drottning Mette-Marit och jag önskar vara närvarande och lyssnande. Drottningen, kronprinsessan Ingrid Alexandra och jag kommer alltid att försöka förstå olika människors livssituation. Ingen vet idag vad vi som bor i detta land kommer att möta tillsammans. Men det vi vet, är att vi ska följa varandra genom både goda och svåra dagar. Vi tror på ett Norge där vi står tryggt förankrade i vår historia, i det som har format oss över tid. Vi tror på vårt folkstyre – och på demokratin. Vi tror på ett samhälle byggt på lag och rätt – och där alla är lika mycket värda. Ett samhälle där vi ser och erkänner varandras resurser – så att vi tillsammans kan skapa ett Norge där alla får bidra och känna sig hemma. Vi tror på ett Norge där det finns plats för alla. Vi ska känna styrkan i vår gemenskap – och veta med oss själva att vi är ett folk. Kära alla tillsammans, idag känner jag en stor tacksamhet gentemot dem som har gått före mig. Alla var kungar för sin tid. De var älskade, respekterade och betydde mycket för många. Jag har lärt mig mycket av dem alla. I likhet med kung Haakon, kung Olav och kung Harald tar jag valspråket – ”Allt för Norge”. ”Allt för Norge” betyder att kämpa för att alla i Norge ska ha möjlighet att leva fria liv. Det innebär också ett ansvar för att vi som nation bidrar positivt i världen. Och det betyder – i yttersta konsekvens – att vara villig att riskera allt, även livet, för Norges frihet och självständighet. För dess fred slår läger. Idag är vi en familj i sorg, och ett folk i sorg. Vi tackar kung Harald för allt han var och allt han gjorde – för Norge, – för alla i vårt land. Med Guds hjälp och folkets stöd ser jag fram emot den stora uppgift som ligger framför mig. Jag ber om att vi alla samlas kring den gamla önskan: Må Gud bevara vårt land. (29 aug 2026, i sitt första tal till det norska folket efter att ha tillträtt tronen)Kong HaakonKändisSorg och förlust
Säg mig, vad betyder adieu? En liten kropp, en gigantisk energi. Ett vaket och nyfiket sinne, styrt av hjärtat. En far, en helt speciell vän, en konstnärskollega, min sparringpartner, en lekkompis, ett vuxet barn, en barnslig och reflekterande vuxen, en clown, trollerikonstnär, gummitryne och en strålande morfar. Jag sitter här i ditt vardagsrum. Omgiven av minnen, bilder, priser, böcker, gåvor från fansen, blommor och ljus. Jag saknar ord, men det är något med frön. För frågan som upprepas är: var är du nu? Men svaret kommer och är enkelt: du är ju här, spirande och högst levande inom mig. Jag översköljs av kärlek och värme från alla håll, familj, vänner, främlingar, media, folket! Och jag ser fröna du har planterat genom sångerna och din energi överallt, i folket, som du var så glad i och kände så stort ansvar för, älskade att underhålla och prata med. Du såg på dem och behandlade dem som familj. Jag är så stolt över dig pappa, allt jag ser är ett stort, spirande blomsterhav i ditt ställe. Jag önskar att du hade fått uppleva dessa dagar, min vän. Du får rörande kritik! Kulturministern kallar dig för en nationalskatt! De hissar flagga på halv stång. Och jag berörs av att folket har börjat samla in pengar för att stödja din sista resa. Jag vet att din önskan var en offentlig bisättning, så jag önskar alla varmt välkomna: onsdag 11.03, kl. 12.30 i Tønsberg Domkirke, som kommer att ledas av biskop Per Arne Dahl. (Familj, vänner och kollegor först och sedan fyller vi upp det som är kvar av platserna.) Så vad betyder adieu? Det måste betyda på återseende. För jag ser dig plötsligt nu i alla dem som du har sått frön i. En välkänd optimism lyser upp i deras ögon och jag möter dig igen. Från hjärtat, tack för allt. Du är oersättlig. (28 feb 2020, i ett minnesord om sin far efter hans bortgång)Sara Skorgan TeigenKändisTilltal och brev
1/1

ordspråk.se - gillar reciproka pronomen
Livet.se har fler bra ordspråk