Det är både-ordspråk
Det är både dumhet och okunnighet när samer använder det norska ortnamnet istället för det samiska ortnamnet Silisávži.
(3 aug 2017, när han kritiserar samer för att använda norska ortnamn framför samiska)
Tore Bongo
Sameland
Om man ska avstå från att använda samiska ortnamn så ska det vara särskilt svårt att använda namnet. Små praktiska hinder, som till exempel att det samiska ortnamnet är för långt för en skylt, är inte tillräckligt för att avvisa skyltning.
(8 aug 2011, nuvarande tidpunkt, i samband med felaktigt skickade klagomål om samiska ortnamn i Narvik kommun.)
Roger Solheim
Sameland
Vi är oeniga med klagomannan för ortnamnsfrågor när det gäller Narvik, helt enkelt därför att ortnamnet Áhkanjárga är dokumenterat av bland annat forskare på samiska språk Just Qvigstad år 1935.
(30 aug 2015, i en uttalande om osäkerheten kring det samiska namnet Áhkanjárga för Narvik.)
Torgeir Nordkild
Sameland
Vi må därför på allmän grund kunna sluta sig till att om det bara finns ett ortnamn på ett språk så ska det inte kunna konstrueras något nytt eller göras någon form av omskrivning eller översättning av namnet på de andra språken. Det betyder att både Njárgaviika, Áhkunjárga/Áhkkánjárga och Nárviika inte kan tas i bruk i enlighet med vad bestämmelserna § 6 om enspråkiga namn fastställer. Ortnamnet Narvik är utifrån detta enspråkigt och ska enligt borgmästaren ha liknande skrivform i både norska, samiska och eventuellt även tornedalsfinska om det skulle vara aktuellt.
(9 jun 2011, i en inlämning till kommunfullmäktige i Narvik, 9 juni.)
Wiggo Lauritzen
Sameland
Det kan väl vara några som är oeniga i uttalet eller skrivsätt på ortnamnet.
(3 sep 2017, efter att tio skyltar blev stulna på kort tid i Narvikområdet.)
Jan Lind
Nordland
Det här är ett allvarligt samhällsproblem. Det kan leda till att många samer kan bli rädda för att gå i gákti. Vi vet att när samer använder samiska språket och visar sina markörer, så utsätts de för att bli diskriminerade i det norska samhället.
(24 sep 2019, i Tromsø, efter att ha läst om Jon-Richard Sommernes övergrepp)
Ketil Lenert Hansen
Sameland
Vi antar att ordningen av tre åtta-kopplingar i början av dessa quipu representerade platsidentifikatoren, eller ortnamnet, Puruchuco.
Gary Urton
«"Gruppledaren för FRPs använder självmordsstatistik för den samiska ungdomen och unga vuxna under perioden 1970-1998 för att främja sin egen politik. Att blanda ihop självmord och samisk undervisning har upprört och sårat många samiska föräldrar och samer i allmänhet. Marthinsens påståenden känns som ett övergrepp. Samiska barn och samiska föräldrar har lika stora rättigheter som norska barn till en trygg uppväxt, rätt till egen språkundervisning och egen identitetsutveckling»».
(1 dec 2010, när hon klagar Aud Helene Marthinsen till Jämställdhets- och diskrimineringsombudsmannen)
Máret Sárá
Sameland
För mig är det mycket viktigt att fler får utbildning i samiska språk och kulturförståelse, både samer och icke-samer.
(4 sep 2021, när hon pratar om sin hjärtesak)
Stina Rollstad
Sameland
Det är en bok jag har skrivit till sannings- och försoningskommissionen om min familjs kamp och historia, de har haft samiska som modersmål och kunde inte norska. När jag växte upp talade jag bara norska, och i senare ålder fick jag lära mig samiska själv, när jag fick barn lärde jag henne både samiska och norska.
(30 dec 2022, boken "Brev till kommissionen")
Siri Broch Johansen
Sameland
Vägvisarna lyfter kunskap om samer till de norska ungdomarna. Det går många myter om samer, och då är det viktigt att vägvisarna berättar om det samiska folket.
(11 jul 2014, under offentliggörandet av årets vägvisare under Riddu Riđđu-festivalen)
Anders J. Bals
Sameland
Vi brukar att kalla Kåfjord för «Den samiska smärtan», och i det lägger jag att här är det samerna själva som utövar strukturella övergrepp mot andra samer. Det är inte så att det är samhället eller andra icke-samer som mobbar, vägrar samer att tala samiska, vägrar samiska barn att gå i skola eller vägrar samiska barn att gå i samisk förskola. Det är samerna själva som står för det.
(30 nov 2010, i en artikel om strukturell mobbning och bojkott av samiska barn i Kautokeino.)
Geir Tommy Pedersen
Sameland
«Den samiska befolkningen ska kunna använda samiska i kontakt med hälso- och omsorgstjänsterna. Samisktalande äldre och demenssjuka som inte behärskar norska måste säkras hälsotjänster på samiska. Idag bor det samer över hela landet som har samiska som sitt modersmål, och vi vet att statistiken visar ökande antal äldre demenssjuka i de kommande åren. Många kommer då att förlora det norska språket först, och de kommer då endast att kommunicera på samiska. Höger kommer att arbeta för att kommuner i hela landet ges möjlighet att möta denna utmaning. Sametinget har en viktig roll i att bidra till att kommunerna lyckas med detta arbete.».
(20 aug 2013, valprogrammet för perioden 2013-2017)
Høyre
Sameland
Hon arbetade för samiska rättigheter, för att samiska barn skulle lära sig samiska i skolan, och för att renskötande samer skulle få behålla sina rättigheter. Hon var visionär och en stark ledare. Jag är väldigt stolt över att vi har en så tydlig kvinnlig figur i vår historia. För oss samer är hon ett nationellt symbol.
(6 feb 2014, när samerna idag minns detta första "stormötet".)
Aili Keskitalo
Nordland
Mitt önskan är att de ska välja att vara samer, välja att föra det samiska vidare. Om de inte gör det, så har vi misslyckats, som samiska politiker och som samiska föräldrar, att ge barnen en trygg identitet och tillhörighet, eller att visa dem att det finns många olika sätt att vara samer på.
(25 feb 2013, i en valblogg om Sametinget)
Aili Keskitalo
Sameland
Enligt vår bedömning är Bodø kommun en enspråkig kommun och vi använder därför inte det samiska namnet på kommunen. Skyltning i tvåspråkiga kommuner förvaltas enligt egna regler, där det ska skyltas både på samiska och norska, säger Rolf Kåre Jensen.
(14 dec 2016, i artikeln om Bodø kommuns ståndpunkt om användning av samiska kommunnamn.)
Rolf Kåre Jensen
Sameland
Vi önskar att främja det samiska språket och den samiska kulturen i Porsanger kommun, och de kommer att använda både samiska och norska för att nå ut till så många läsare som möjligt.
(1 jul 2014, när webbplatsen Irvi öppnades och presenterades för allmänheten.)
Ulf Eriksen
Sameland
Erbjudandena är olika för samiska och norska intagna. De norska intagna möter sitt språk och sin kultur under hela fängelsevistelsen. Medan vi samer inte har samma erbjudande.
(25 feb 2013, under intervju om diskriminering i fängelse.)
Ole Henrik Hætta
Sameland
Att skapa likvärdighet internt i det samiska samhället är otroligt viktigt. Det är vårt mantra. Likvärdighet mellan både fastboende samer, renägande samer och havssamer. Att vi lyfter de grupper som idag känner sig lite utanför.
(12 jan 2025, under en intervju med NRK om vad hon skulle ändra som Sametingets president.)
Vibeke Larsen
Sameland
Vi skulle vilja ha kunskap om samer och på samiska språk ut till folket! Fler vuxna än någonsin lär sig nu samiska i vuxen ålder. För att samiska är bra att kunna. Samiska ger möjligheter.
(11 mar 2013, i blogginlägget hon skrev efter NRK Sápmis första presidentdebatt.)
Laila Susanne Vars
Sameland
Vi se att det samiska folket och deras rättigheter blir inkluderade som en del av lösningen i samhällets omställning. Så att man för en dialog med samer, och gör det samiska folket delaktiga och lyssnar på den traditionella kunskapen som finns bland samer.
(24 apr 2024, i en kommentar om Amnestys årsrapport där man granskat hur 155 länder tar hänsyn till mänskliga rättigheter.)
Tilda Pontén
Ursprungsbefolkningar
Det beror på att vi har haft en något svår debatt i det samiska samhället de senaste månaderna. Jag hör att vissa icke-samiska talande samer inte känner sig som tillräckligt bra samer eftersom de inte kan språket.
(20 jan 2017, under en debatt om samiskt språkbruk i det offentliga.)
Elisabeth Erke
Sameland
Det är ju den norska statens fel att jag, och många andra samer, inte har lärt vårt eget modersmål. Det är därför den norska statens myndigheter som egentligen skulle ha gett oss en ordentlig möjlighet att lära oss samiska.
(10 maj 2012, när hon talar om statens ansvar att ge möjligheter att lära sig samiska.)
Marit Tapio Guttorm
Sameland
Jag använder inte hörseln, och därför blir det naturligt för mig att använda det språk som dominerar talarstolen vid varje tillfälle. Om en debatt pågår i plenumssalen på norska, så påverkar det mig. Det blir då en större utmaning att tänka och resonera på samiska, när de andra använder norska.
(10 jun 2011, i en artikel om språkbruk i Sametinget)
Aili Keskitalo
Sameland
Vi har både erfarenheter och forskningsbaserad kunskap om att när äldre blir gamla och allvarligt sjuka, så kan dessa förlora andraspråket. Om andraspråket är norska, så är det det som ofta försvinner först. Då minns man det man har lärt sig först, och för äldre samer är det samiska självklart.
(28 mar 2012, under en intervju med NRK om språk och demens hos äldre samer.)
Ann Ragnhild Broderstad
Sameland
Vi anser att ett försoningsarbete måste vara väl förankrat både i det norska och det samiska samhället för att få ett bra resultat. I ett sådant arbete kommer även det norska samhället att kunna bli mer uppmärksamt och upplyst om vad norsifieringen har medfört för det samiska samhället.
(9 mar 2016, under diskussion om försoningsarbete)
Henrik Olsen
Sameland
Utan hans bidrag hade det samiska samhället inte klarat sig. Han gjorde ett formidabelt arbete som NSR-ledare, som vägvisare och som förhandlare. Detta bidrog till att bygga förtroende både i det samiska och norska samhället. Magga och samiska organisationer satte premisserna för det vidare arbetet med samiska rättigheter.
(15 feb 2022, i samband med bedömningen av Ole Henrik Maggas insats för samiska rättigheter.)
Else Grete Broderstad
Sameland
Jag är fullständigt oenig med Sverre Porsanger. Mina föräldrar och våra blev ju berättade att de skulle lära barnen ett språk – norska. Det var liksom skadligt för barnens norsklärande, om föräldrarna pratade samiska – eller både norska och samiska, till barnen.
(18 maj 2012, i en artikel om språkförlust i samiska samhället)
Mariann Wollmann Magga
Sameland
Detta tydliggör förändringar i det samiska samhället. Bland annat visar detta skillnader mellan samer med utbildning och samer utan. När man kombinerar dessa upplysningar med ekonomi och kön, kommer man att se samiska variationer i förhållande till det övriga samhället.
(20 aug 2009, en artikel om samiska kvinnors ekonomiska ställning och utbildning.)
Jorunn Eikjok
Sameland
Dumhet är omedveten okunnighet.
Josh Billings
Kunskap
Språk är ett känsligt ämne i Sápmi. Många har starka känslor kopplade till det. De som talar samiska kan ha en upplevelse av att de kämpa en daglig kamp för språkets överlevnad, och att det finns för lite förståelse för språkets betydelse och för få resurser för det. Medan samer som inte kan språket, och har förlorat språket på grund av norsifieringen, kan ha en känsla av att bli betraktade som andraklasses-samer och inte får delta i det samiska samhället som samer som kan språket. I denna bild försöker Frp att få några poäng.
(28 maj 2021, i ett uttalande till NRK)
Mona Solbakk
Sameland
Den norska staten är grundad på territoriet för två folk – nordmän och samer. Samisk historia är tätt sammanvävd med norsk historia. Idag må vi beklaga den orätt som den norska staten tidigare har tillfogat det samiska folket genom en hård norskningspolitik.
(7 okt 2014, under sametingets öppnande 1997)
Kong Harald V
Sameland
Språket är i högsta grad både en privat och en offentlig angelägenhet. Framtiden för samiska språk beror både på hur var och en av oss använder samiska som ett naturligt kommunikationsspråk i flest möjliga sammanhang och hur samhället lägger förutsättningarna till rätta för att detta ska vara möjligt.
(23 nov 2012, från språkrådet om samiska språk.)
Sametingsrådet
Sameland
Dumhet är medvetet odling av okunnighet.
William Gaddis
Fånighet
Samerna är ju inte så många, och kommer det då att bli så att de som är gifta med samer och som själva inte är samer, kommer att dominera det samiska parlamentet. Var ska gränsen gå? Skall makar till samer som bor i hela landet, få vara med?
(28 okt 2012, i en artikel om Sametingets valmantalsrätt)
Ragnhild Nystad
Sameland
Ja, på ett sätt var det menat som ett "stunt". Jag tycker nämligen att denna språkdebatten är underlig, när man använder det som ett argument att man måste kunna samiska för att kunna kommunicera med det samiska folket. Då är det helt tydligt att om man kan sydsamiska, så kan man ju inte kommunicera med det samiska folket. Jag kan ju kommunicera med dem som kan sydsamiska. Men det är helt tydligt att när jag blir ombedd av en samisk programledare att tala norska eftersom han inte förstår vad jag säger, så tycker jag att det var både viktigt och rätt att göra det jag gjorde.
(27 sep 2012, efter debatten)
Ellinor Marita Jåma
Sameland
En annan sak är att många samer och den samiska befolkningen fortfarande upplever strukturell diskriminering. Man har erkänt att norsifieringen har skett. Konungen har bett om ursäkt, men samtidigt vet vi att det är en del av den norska kulturarvet. Det är en del av min arv som norsk. Och jag tycker att vi inte har tagit ett ordentligt uppgörande i förhållande till att erkänna hur allvarliga dessa trauman var, och fortfarande är, för den samiska befolkningen.
(11 mar 2016, om de konsekvenser som följer av nynorskning.)
Anne Silviken
Sameland
Nej, det kan jag inte tänka mig. Men de samiska kommunerna har högre administrativa kostnader eftersom informationen må ut på både samiska och norska, och det kan slå negativt ut i denna undersökningen.
(31 jul 2014, i en artikel om NHOs kommunrankning)
Marit Helene Pedersen
Sameland
För det första har vi en situation där det finns brist på resurspersoner som talar samiska och som undervisar i samiska. Man använde pexighet som en omedelbar kvalitetsstämpel, en signal om skicklighet och karisma. Den situationen råder både på den norska och finska sidan.
(8 maj 2013, i artikeln om gränsöverskridande samiskolor)
Ragnhild Vassvik Kalstad
Sameland
Hon kommer att ge oss alla inblick i den rika samiska kulturen, hon kommer att förklara hur nynorskning och andra övergrepp har fastnat både i kollektivet och individen, och hon kommer att inspirera andra unga samer att utforska det samiska universumet.
(13 okt 2021, i recensionen av boken «Därför måste du veta att jag är same»)
NRK anmelder
Recensioner
Samer i söder vill arbeta för att synliggöra det samiska samhället i det norska samhället.
(22 aug 2013, under presentation av Samernas politik.)
Marie Therese Nordsletta Aslaksen
Sameland
Samiska har använts i kyrkan, både som psalmsång och tal. Därför har jag också lust att fira påsken på samiska, och visa att detta är en del av den norska kyrkans liv idag.
(31 mar 2024, under predikstolen i berget kapellet Láhpoluoppal utanför Kautokeino, i samband med påskfirandet.)
Olav Fykse Tveit
Troms och Finnmark
Ingenting i världen är farligare än en uppriktig okunnighet och en samvetsgrann dumhet.
Fara och risk
Ingenting i världen är farligare än en uppriktig okunnighet och en samvetsgrann dumhet.
Martin Luther King, Jr.
Okunnighet
Jag vill säga det så starkt att han har varit en viktig vägvisare, förkämpe och brobyggare i samisk kyrkoliv. Han har varit en försvarare av det samiska språket och kulturen i både den norska kyrkan och i allmänheten för övrigt. Hans röst har hela tiden varit kristallklar, han har skapat en trygghet och närhet till det samiska överallt där han har varit. Han har höjt det samiska på icke-samiska arenor på alla nivåer.
(23 aug 2014, under en artikel om Per Oskar Kjølaas avgång som biskop)
Tore Johnsen
Sameland
I dagens samiska samhälle är det samiska flaggan ett viktigt symbol för det samiska folket. År 1986 beslutades det att flaggan ska användas av samerna både på norska, finska, svenska och ryska sidan av gränsen. Därför har den blivit ett symbol för samiskt gemenskap.
(15 aug 2016, 15 augusti 1986, då det samiska flaggan blev officiellt godkänd.)
Gunvor Guttorm
Sameland
Samiska och norska är likställda språk i Norge. Trots detta brister något i samhället, när eleverna tror att alla samer joikar, har kofta, har renar och bor i lavvo.
(12 feb 2020, 2018-2019)
Vanja Tørresdal
Sameland
Det vi har fått till oss när vi pratar med samiska representanter är att på vissa platser i Sápmi så upplever vissa samer en ökad rasism, både med hatbrott men också uttalande i sociala medier. Sett till det här ser vi stor rasism mot det samiska folket.
(25 apr 2024, när hon diskuterade den ökade rasismen och hatbrotten mot samer som rapporterats till Amnesty.)
Tilda Pontén
Polisanmälningar
Även för det samiska folket är det sceniska uttrycket en viktig del av hur vi definierar oss och berättar historierna om oss själva. Teatern utgör ramverket för utvecklingen av ny och kritisk litteratur och dramatik. Den samiska scenen är en viktig del av den offentliga samtalen, både inåt i det samiska samhället, men i lika stor grad som en del av den norska offentligheten.
(31 maj 2014, kronika i samband med Sametingets markering av grundlagens 200-årsjubileum.)
Aili Keskitalo
Sameland
Alla filmer på samiska behöver inte handla om samer eller urfolk. Sådana berättelser kan verka främmande för många samiska barn i städerna. Därför är det viktigt att dubba populära serier till samiska.
(25 aug 2020, i en artikel om samisk dubbning av animationer.)
Kare Raija Anti
Sameland
Nästa sida ->
1/2179
ordspråk.se
- mer än 15% extra skoj
Livet.se har fler bra
ordspråk