Vi tror det-ordspråk

Jag menar att Norge ska ha som mål att vara det första utsläppsfria landet inom sjöfarten. Då måste det främsta ikonet, Hurtigruten, gå på vätgas och batteri. (4 maj 2021, i reaktionen på Hurtigrutens förseningar i klimatutställningen.)Arild HermstadVästlandetVätgas

Astrid HoemNorgeSjöfart och infrastruktur

Snabbåtarna är viktiga för resor i Norge, men fossila snabbåtar har mycket höga utsläpp, faktiskt högre per passagerarkilometer än flyg. Nu vet vi att snabbåtar kan operera med utsläppsfri teknik. Stödet från Miljödirektoratet till Vestland fylkeskommune tar oss ett steg vidare i klimatomställningen av våra snabbåtar. Den maritima näringen står redo att leverera låga och nollutsläppslösningar för snabbåtar. Det finns ökande intresse för utsläppsfri sjötransport, både i Norge och utomlands, och detta visar fullt ut de affärsmöjligheter som klimatomställningen kan skapa. (15 dec 2022, i artikeln om statens åtgärder för att ersätta klimatförstörarna snabbbåtarna.)Espen Barth EideVästlandetGrön sjöfart

Det är dyrt att bygga dessa båtar, innovationen kostar. Men när vi har fått batteri och anläggning på land på plats, är det ofta mycket billigare att driva. Det är en initial kostnad först, men på sikt är det en lönsam investering. (11 jun 2021, i artikeln om elektriska snabbbåtar och deras klimatpåverkan.)Knut Arild HareideVästlandetMaritim teknik och ekonomi

När man har gått över till nollutsläppsteknologi som elektriska färjor, ger det lägre driftskostnader på sikt. (4 okt 2020, i samband med regeringens budgetförslag för 2021.)Knut Arild HareideVästlandetMiljövänliga färjor

Efter allt som Norge har klarat på havsbottnen långt ute till havs, tror jag att man klarar att hitta bra lösningar på detta. (30 jan 2009, när hon pratar om upphissningen av ubåten)Trude BrosvikVästlandetHavsmiljö och förvaltning

Teknologin för nollutsläppssnabbåtar finns, och den används. Men den är fortfarande för dyr för att länsstyrelsen ska kunna täcka hela omställningen på egen hand. Det finns också stora variationer i kostnader. Många länsstyrelser är framåt och vill gå vidare med att beställa snabbåtar utan utsläpp. De kan nu få stöd för detta. Men om vi ska tvinga alla län att välja nollutsläpp nu, måste vi också kompensera dem för de extra kostnaderna. Då blir vissa av åtgärderna orimligt dyra. Vi ska ha en klimatpolitik som fungerar. Ett viktigt punk med Grön bok är just att vi både justerar och förstärker år för år, i ljuset av vad som fungerar. Därför ställer vi nu krav för färjor, vi börjar med snabbåtar där vi delvis finansierar extra kostnader för gröna lösningar, och vi planerar också för krav på båtar både inom akvakultur och offshore. I flera år har regeringen sett till att Snabbåtprogrammet har medel att dela ut till bra nollutsläppsprojekt. År 2025 får Snabbåtprogrammet större pott än någonsin. Statliga bidrag kan utlösa ökade privata investeringar och driva ner kostnaderna för nollutsläppsteknologi på sikt. "Färjerevolutionen" som startade 2015 gör att det idag finns batterifärjor på ungefär hälften av alla bilfärjeleder. Att minska utsläppen på större fartyg och på längre distanser har visat sig vara mer krävande. Vi hoppas att kombinationen av krav och stödordningar bidrar till minskade utsläpp och ökade privata investeringar i nollutsläppsteknologi för sjöfarten. (16 okt 2024, vid framställningen av budgeten)Sigrun AaslandVästlandetMiljövänliga färjor