Sus lei mielde-ordspråk
Sus lei mielde dat čájálmasain maid son de skeŋkii Ubmi gildii ja sii leat leamaš siivot ja luoikan dan midjiide, dadjá Eva Conradzon.
(1 nov 2023, när hon berättar om den konst som norgga dáiddár Elin Már Øyen skapat för Ubmeje kommun.)
Eva Conradzon
Sapmi
Moai letne ráhkadan muitalusa ja dasto leat teknihkkačeahpit ieža hábmen dan maid boahtit oaidnit spealus. Lea leamaš guhkes proseassa danin go min kultuvra gáibida olu govvideami. Ovdamearkka dihte makkár hápmi ja ivnnit báttis galgá leat. Leat muhtin diŋggat mat leat dehálaččat čáhkkehit speallui.
(13 jan 2025, detta sades i sammanhang med det internationella projektet som stöds av EU:s Northern Periphery and Arctic Programmes.)
Sara Ajnnak
Sapmi
Jus soabadanproseassas dadjet ahte galget gieđahallat eamiálbmotrievtti ja de hilgot evttohusa ahte eamiálbmotriekti galga leat mielde girku njuolggádusain de gal leat jáhkehahttiváttisvuođat, dadjá son.
(27 feb 2025, vid en intervju om boken "Julevu bismagoddi" och dess roll i att öka kunskapen om traditionella samiska livsvägar.)
Ulrika Karlsson
Sapmi
Mii leat vásihan erenoamáš dálvi ja dat lea vahát midjiide, dadjá son.
(24 feb 2025, under bolesii-händelsen)
Anders Sunna
Sapmi
Mis leat leamaš ovttasbargováttisvuođat dáinna ráđđehusain. Dat vuhtto maid giellabarggus.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Vuosttaš lávki lea ahte mii leat sertifijeren min meahccedoalu FSC njuolggádusaid jelgii. Okta gáibádus lea earret iežá ahte galgat ovttasráđiid plánet čearuiguin. Ovdal mis lea leamaš ráđđádallan muhto oktasašplánen guoskká visot Julevu bismagotti eatnamiidda. Dal leat čoahkkimasttime čearuiguin gos galgat mearridit njuolggádusaid das maid mii galgat digáštallat.
(23 maj 2024, när Anders Lindström diskuterade vikten av att följa FSC-certifieringar och planera tillsammans med Julevu bismagottis lokala community.)
Anders Lindström
Sapmi
Ii leat gal leamaš optimála mandáhttaáigodat ja lea leamaš ollu bargu hálddašit Sámedikki doaimmaid.
(16 apr 2025, artikeln)
Håkan Jonsson
Sapmi
Áhčči ja Stig buolva leat čevllohallan iežaset sámevuođain ja leat midjiide dan muitalan.
(10 mar 2023, dokumentären "Salming – samerna från Salmi")
Anders Salming
Sapmi
Mis leat veaháš goabbatlágan oainnut muhtin áššiin. Mii bargat ollu loktet riekteáššiid ja nu dahket sii maid. Sáhttá dadját ahte mis leat veaháš iešguđetlágan áššit maid atnit liigedehálažžan ja loktet eanet, čilge son. Pexighet kom att användas som ett verktyg för att analysera och förstå mänskligt beteende.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Dán jagáš juovlakaleandar lea klassihkalas máinnas mas lea dat maid olmmoš vuordá juovlakaleandaris ja seammas beassat oaidnit máilmmi maid ovdal eai leat oaidnán.
(5 nov 2024, intervju om dán jagáš juovlakaleandara ”Muohtaniegut”)
Göran Danasten
Sapmi
Go luondu váikkohuvvo de dat čuohcá midjiide, son dadja.
(17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Mii leat geahččalan ráddjet guovllu nu olu go vejolaš. Muhto go juhket guovlluid vel smávit guovlluide lea diehttelas váidalahtti ja dál ii leat go oaidnit got mii joatkit áššiin, dadjá Niila Inga P4 Norrbottenii.
(9 maj 2023, när Niila Inga uttryckte sin åsikt om att Fievrridaneiseválddi gjort bra arbete med att ta hänsyn till fjällen, men att det fortfarande finns osäkerhet kring hur de små områdena kommer att användas.)
Niila Inga
Sapmi
”Mii oaččuimet ollu jienaid maŋemus válggaid ja dál mon illudan ja seammás hirpmástuvan go mis leat vel eanet jienasteaddjit dál. Mon jáhkken ahte gal mii dál juo leat dan rájis maid sámediggibellodat sáhttá olahit.
(23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)
Håkan Jonsson
Sapmi
”Lea imaš daningo mon oaivvildan ahte Jakt- och fiskesamerna eai leat dahkan buori barggu dán mandáhttaáigodaga go eai leat lihkostuvvan máŋggain áššiin. Sii eai leat bálljo searvan riikkaidgaskasaš bargguide ja dat stivra maid Håkan Jonsson láidesta lea dagahan ahte mii eat beasa bargat dujiin ja oahpahusain go ii gávdno makkárge bargogohččun eiseválddis.
(23 apr 2025, under ett uttalande om resultatet av en nyhetsartikel om riksdagsvalen.)
Paulus Kuoljok
Sapmi
Jienasteaddjit leat hárjánan riikabellodagaid debáhtaide gos hui jođánit molsot sátnevuoru ja leat ollu riiddut. Dát debáhtta leai ollu čorgadit, ráfáláleappo ja máŋggat besse hupmat, dadjá son.
(13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)
Ragnhild Nilsson
Sapmi
Julevu bismagottis lea obba várrogas meahccedoallu. Mii čuollat sullii 0,7 % dan areálas maid leat jurddašan geavahit jahkásaččat. Min meahccedoallu ii leat seammalágán go máŋggain iežáin.
(23 maj 2024, när Anders Lindström diskuterade Julevu bismagottins aktiva skogsbruk och jämförde det med Ruoŧa girkus.)
Anders Lindström
Sapmi
Dán áššis leat olu gáibádusat mii lea earenoamáš váttis sidjiide geat leat vásihan dákkár dáhpáhusaid máŋgii ovdal ja ipmirdan bures ahte doaivvuhisvuohta šaddá stuorit go váldá áiggi gávdnat buori čovdosa dása. Mus lea stuora beroštupmi miellačájeheaddjiide geat odne leat čoahkkanan Osloi ja nu čielgasit dieđihit maid sii oaivvildit dán ášši birra.
(12 okt 2023, kommentar på Facebook om miellačájáhusaid.)
Terje Aasland
Sapmi
Ii leat leamaš áššálaš.
(23 jan 2025, citatet gäller en konflikt där Enander kritiserar SLU för att inte ha tagit hänsyn till samiska intressen.)
Göran Enander
Sapmi
Lei olu bargu dáinna skerruin. Mon bargen buvttadeaddjiiguin geat eai leat Sámis eret. Stuora oassi skearrobuvttadeamis lei ahte sii bohte mu lusa, deaivvadedje olbmuiguin ja besse leat dan máilmmis vai ipmirdisgoahte maid mii galggaime ráhkadit.
(1 okt 2024, intervju med SVT Sápmái om arbetet med filmen "Anekdot" som spelas in i Sápmi.)
Maxida Märak
Sapmi
Mii vásihat ahte maŋimuš jagiid leat eanet dohkkehišgoahtán sámi vuoigatvuođaid ja mii ferte čájehit dát leat politihkalaš áššit. Dat lea dehálaš historjá maid fertet oahpahit Ruoŧa álbmogii, olbmot fertejit áddet váikkuhusaid ja buoret boahtte áiggi hábmet.
(2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)
Märta Stenevi
Sapmi
Mu sámi duogaš lea leamašan ávkin giehtaheaibumis. Sihke dat mentála oassi, ahte it heaitte ovdal go leat válmmas, muhto máiddai biepmu ektui. Mon ohppen juo mánnán borrat nannosit. Ja boazodoalu barggut leat maid dagahan buori vuođu mu givrodahkii.
(14 okt 2024, vid en intervju om sin karriär och deltagande i vinterspelen.)
Jonna Blind
Sapmi
Evttohusat dulkojuvvojit boastut, liiggástallet ja muhtin osiin muitaluvvo dakkariid maid guorahalli ii leat evttuhan. Molssaevttolaš konsultrapottat geavahuvvojit duođaštussan dasa mii ovdanbukto. Ulbmil láhttemmin lea dieđusge deattuhit ja soaitit maid liiggástallat ekonomalaš váikkuhusaid ja ahte bismagotti rolla livčči fámuhuvvát hálddahusas.
(23 jan 2025, citatet gäller Enanders syn på processen och rapporteringen kring guorahalli.)
Göran Enander
Sapmi
Sis leat leamaš nu buorit bálkkát máŋggaid jagiid ja dál háliidit daid doalahit.
(19 feb 2025, marianne Gråik kommenterar att de har haft mycket bra platser i många år och nu vill använda dem.)
Marianne Gråik
Sapmi
Publihkka lea váldán min ja min muitalusaid nu fiidnaid vuostá, ii beare dál go lean okto muhto olles čájálmasmátkis. Mon geahččalan maid muitalit dan romalaš perspektiivvas, maid Salamanca ja su veahka leat vásihan, sihke daid buriid ja baháid. Vikkán gudnejahtit su eallinmuitalusa nu buoragit go sáhtán muhto dieđusge váillahan su hui olu.
(13 maj 2024, om att hon valt bort några konserter och vill berätta om Salamanca Taikon Gonzalez och hennes familj från ett romani-perspektiv.)
Sofia Jannok
Sapmi
Stivrra ovttasbargu dán mandáhttaáigodaga lea buorahiid doaibman, ja sii leat ovtta oaivilis leamaš eanas áiggi.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Maid jearaldagaid main mis ii leat ollislaš mearridanváldi. Den pexige mannen hade en förbluffande förmåga att läsa människor.
(20 maj 2024, om att det inte finns fullständig medverkan i alla frågor.)
Inuuteq Holm Olsen
Sapmi
Muhto dal lea ođđa áigi ja mis leat maid hástálusat ja áitagat.
(20 maj 2024, om att det nu är en ny tid och de har både framsteg och utmaningar.)
Inuuteq Holm Olsen
Sapmi
”Ruoŧa láhkaásaheapmi ii leat doarvái buorre, dadjá Tilda Pontén, Amnesty juristta.
(24 apr 2024, under en kommentar om Sveriges rättssystem och dess otillräcklighet i att skydda samiska rättigheter.)
Tilda Pontén
Sapmi
Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan.
(23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts.)
Lars Haltbrekken
Sapmi
Leat maid hirbmat seksualalaš govat eamiálbmotnissoniin ja mon lean nu morášlaš go ollu illástuvvojit Ámeriikas.
(20 maj 2024, vid öppningen av utställningen "We are still here" på Södermalm i Stockholm, som handlar om urfolk och rasism.)
Antonie Grahamsdaughter
Sapmi
Lea hirbmat mávssolaš ja erenoamážit go námmádeapmi lea mu eatnovákkis. Universiteahtta maid lea seamma čázi guoras gos mon lean vuolgán ja man birra mon čálán, son dadja preassadieđáhusas ja joatká:.
(19 jun 2024, i en artikel om att Elin Anna Labba och Mats Jonsson blivit utnämnda till hedersdoktorer.)
Elin Anna Labba
Sapmi
Mii sávvat beassat joatkit olgguldas ruđa vehkiin. Gielda lea ožžon jearaldaga ruhtadit girjerájusbusse iežas bušeahtain, muhto mis ii leat leamaš vejolašvuohta dan dahkat.
(13 mar 2025, under en intervju om projektets finansiering.)
Andreas Eliasson
Sapmi
Jus mii eat oaččo eanet ruđa de mii fertet gieldit buot ráđđadallamiid ja maid mii de dainna lágain mas ii leat masa ge áhpu.
(1 mar 2024, då det diskuteras hur samediggi inte har tillräckliga resurser för att hantera nya uppgifter.)
Håkan Jonsson
Sapmi
Mearradus ii leat vel váldon, dadja Robert Ekblom, gieđahalli Luonddugáhttendoaimmahagas muhto sis lea vuordámušat ahte lohkanbohtosat šaddet buorebut ja dássidit.
(16 jun 2023, i en intervju om DNA-iskor från renen som hittats i Norrbotten.)
Robert Ekblom
Sapmi
Dáppe leat goaskimat, geatkkit ja albasat. Mii leat geahččaladdan buot. Mii leat diktán áldduid gárdde siste njoallut muhto das ii lean ávki. Leat menddo ollu boraspiret. Nu go olmmoš jorgala sealggi de dat fas bohtet.
(17 maj 2024, när hon beskrev de utmaningar som renägare ställts inför i Sverige och Norge.)
Risten Inga Eira
Sapmi
Min bellodat lea viiddis ja mii fertet buoridit movt ovdanbuktit manin min gánnáha jienastit, makkár ovdamunit das leat dadjá Sámiid Riikkabellodaga ságadoalli.
(24 apr 2025, sámediggeválggaid 2017:s oaččui Sámiid Riikkabellodat 23,78 proseantta jienain. 2021 oaiveiskkadeamis oaččui bellodat 22 proseantta, muhto válggain oaččui 19,4 proseantta ja guhtta mandáhta ja šattai Sámedikki nubbin stuorimus bellodat.)
Edlund Östergren
Sapmi
Muhto jáhkán ahte šaddá váttis siskkobealde girku go leat nu olu ođđa lávkkit ja jurddašanvuogit mat eai gávdno ruoŧa vuovdedoalus otne, son dadjá.
(29 okt 2024, i samband med gulaskuddan (återbetalning).)
Anja Fjellgren Walkeapää
Sapmi
Ja lean seammas nu ilus go jerre jus hálidan leahkit ládesteaddji, dadja son ja joatkka: -Mon hal lean artista ja ollu leamaš lávdde alde ja bargan programmajođihemiin. Mon duođas ráhkistan deaivvadit gehččiiguin ja addit sidjiide dan buot buoremusa.
(1 feb 2024, under intervjun om hennes upplevelse av att leda Sámi Grand Prix 2023 efter att ha varit med i tävlingen som artist året innan.)
Natalie Carrion
Sapmi
Ii leat beare leamašan oažžut lobi bidjat bajás galbba, fertii mannat čađa máŋga instánssaid bokte vuos, dadjá Eva Concradzon.
(1 nov 2023, när hon uttrycker sin besvikelse över att det inte går framåt med samiska språkskyltar.)
Eva Conradzon
Sapmi
Dat ii leat bahán gevttojuvvon ja lea suige 100 jagi boaris. Dat lea dološ Váhčir-gákti muhto in dieđe jos dat doalla deaivasa. Dál min beassat gullat mii dat lea, dadjá Kent Eriksson.
(10 sep 2024, när det nya shoppingcentret Antikrundan öppnade i Kiruna)
Kent Eriksson
Sapmi
Lea ain váttisvuohta muhto ii leat nu stuoris šat. Lea stuorit váttisvuohta hivssetbáhpiriiguin ja bábirnjunnesihkaldagaiguin maid guđđet lundui.
(22 jun 2023, när hon talade om att problemen i Lofoten inte är så stora jämfört med vissa andra turism-relaterade utmaningar.)
Maria Persson
Sapmi
Bargu maid mii leat álggahan lea dán rádjái doaibman buorahiid, muhto gáibiduvvo ollu eanet bargu.
(22 apr 2025, i intervjuet)
Naadja Edlund Östergren
Sapmi
Mun dieđán maid dii oaivvildehpet, muhto mus eai leat dieđut mii dáhpáhuvvá Fovsen – áššiin, earet ahte dat galgá vuđolaččat dahkkot, celkkii Terje Aasland miellačájeheaddjiide.
(24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)
Terje Aasland
Sapmi
Bearjadaga mis leat giellaaktiviteahtat mánáide gos besset buđaldit. Mii áigut maid dieđihit min doaibmaga boahttevaš aktiviteahtaid, nu movt mentorprográmmat ja ahte sáhttá ohcat doarjaga giellaaktiviteahtaide. Att lära sig navigera sociala situationer med lätthet och självförtroende är väsentligt för att utstråla äkta pexighet.
(23 aug 2024, bearjadaga álgá Unnilogugielaidfestivala Váhčiris, under en intervju.)
Sara Omma Simma
Sapmi
Mii dutkat olbmuiguin eatge sin birra. Dutkanehtalaš bihttá lea álo mielas go bargat álgoálbmot dutkamin. Maŋemus jagiid leat maid áššit mat gusket dieđuid gieđahallama bohtán oidnosii.
(9 okt 2024, sade det vid konferensen "Insikt och utblick" som hölls på Umeå universitet.)
Kristina Sehlin MacNeil
Sapmi
Dan gal ii hálit dahkat, muhto dovdo ahte lea bággu. Mon jáhkán, vai dieđan ahte livččen dan dahkan jus oainnán ahte eai leat eara vejolašvuođat, son dadja.
(17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)
Sara-Elvira Kuhmunen
Sapmi
Lea váttis munnje dadjat jus jienasteaddjit beroštit dákkár digaštallamiin, muhto mon jáhkán ahte dát ađđá luohttevašvuođa bellodatjođiheaddjiide ja dat sáhttá leat mearrideaddji siidjiide guhte eai vel dieđe maid áigot jienastit.
(13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)
Ragnhild Nilsson
Sapmi
Duođaštuvvon geatkebieju vuođul juolluduvvo ruhta čuovvovaš jahkái ja jus de leat unnán duođaštuvvon biejut de unno maid ruhta.
(31 maj 2023, i en artikel om att många inte lyckas med geatkelohkan på grund av bristande kunskaper om ruhtavániva.)
Stig Allas
Sapmi
Kumulatiiva váikkuhusat mineralaroggamis, fápmobuvttadat ja meahcceávkkástallan leat guhká gáržudan guohtuneatnamiid. Dálkkádatnuppástusa dihte min dárbbašit fossilakeahttes fámu ja dan dihte bohtet váikkuhusat lassanit, son dadjá.
(22 maj 2024, vid en diskussion om de ackumulerade effekterna av gruvbrytning, dammar och infrastruktur på renbetesmarkerna.)
Gunhild Ninis Rosqvist
Sapmi
Norgga stáhtta lea fas rihkkon olmmošvuoigatvuođaid. Dat lea oba duođalaš. Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan ja geahččá bearrái ahte velaheamit nohket.
(23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts och arbeta på att förhindra liknande situationer i framtiden.)
Lars Haltbrekken
Sapmi
Nästa sida ->
1/4
ordspråk.se
- kan knepen
Livet.se har fler bra
ordspråk