Eai lean nu-ordspråk
Áidna báiki gos beassat ovdanbuktit min politiihka. Hárehisvuohta stivrras go eai leat bearráigeahččan goluid. (18 nov 2024, diskussion om politiska utmaningar och strategier inom Samedikki.)Marianne GråikSapmi
Mii vuordit ahte sámi álbmot ja sin vuoigatvuođat ovttastahttojuvvot nugo oassin servvodaga nuppástuhttimis. Nu ahte stáhtas lea ságastallan sámiiguin, ahte stáhtta sihkkarasttá ahte sámi álbmot lea oasálaš ja ahte váldá vuhtii sámiid árbevirolaš máhtu, dadjá Pontén. (24 apr 2024, under en kommentar om samernas rättigheter och statens ansvar att säkerställa att samerna kan leva i sitt traditionella område med sin kultur.)Tilda PonténSapmi
Gielain lea erohus, danin mii leat sirren daid. Čakčat mii boahtit lágidit lullisámi giellaleairra. (29 jul 2024, under en intervju om det pågående språklägret för unga sámisktalande.)Sara Omma SimmaSapmi
Min leat vuordán politihkká muhto ii mihkege dáhpahuva Sámis dahje Ruoŧas ja dat lea dohkketmeahttumis dilli. (29 maj 2024, när fyra samiska renägare - Ran, Sirgás, Unna Tjerusj och Baste - stämde staten.)Silja Jonsson MarklundSapmi
Dan ferte čoavdit maŋŋel, dál mis ii leat ruhtadeapmi guhkes prosessii muhto sávvat ahte nu ii šatta. (29 maj 2024, när fyra samiska renägare - Ran, Sirgás, Unna Tjerusj och Baste - stämde staten.)Mikael KuhmunenSapmi
Stivrra ovttasbargu dán mandáhttaáigodaga lea buorahiid doaibman, ja sii leat ovtta oaivilis leamaš eanas áiggi. (22 apr 2025, i intervjuet)Naadja Edlund ÖstergrenSapmi
Dovdu ahte mii áitojuvvot ja mon in šat dovdda oadjebašvuođa dáppe Slipvillan-báikkis. Nu in leat ovdal dovdan. (25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)Emma GöranssonSapmi
Dalán go šaddá sáhka sámi vuoigatvuođaid birra de lassána vašši ja áitagat. Dan leat mii álo čalmmostahttán. (16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Eva Forsgren beskriver hur våldet ökar när samiska rättigheter blir hotade och att de har rapporterat detta.)Eva ForsgrenSapmi
Livččii dárbu nationála dásis viiddidit diehtojuohkináŋgiruššama, nugo skuvllaide, ja viiddidit máhtu vai mii sáhttit hupmat sámi áššiid nuvt movt mii hupmat iežá áššiid ruoŧa politihkas ja iežá surggiin. (27 jun 2025, amnesty Sápmi vid Almedalsveckan)Åsa Larsson BlindSapmi
Gováiguin háliidan čájehit ahte mii leat dábálaš olbmot, eat makkarge stereotiipat. Govvá mis lea máŋgi eksotifierejuvvon. (20 maj 2024, vid öppningen av utställningen "We are still here" på Södermalm i Stockholm, som handlar om urfolk och rasism.)Antonie GrahamsdaughterSapmi
”LEAN” består bland annat av receptbelagd hostmedicin och andra receptbelagda läkemedel som sedan blandas med läsk eller juice. Blandningen av dessa substanser kan vara livsfarlig och kan hämma andningsreflexen, en så kallad andningsdepression.". (4 jan 2019, polisen i Karlstad)Daniel ÖstlingVärmland
Sus lei mielde dat čájálmasain maid son de skeŋkii Ubmi gildii ja sii leat leamaš siivot ja luoikan dan midjiide, dadjá Eva Conradzon. (1 nov 2023, när hon berättar om den konst som norgga dáiddár Elin Már Øyen skapat för Ubmeje kommun.)Eva ConradzonSapmi
Jus mii eat oaččo eanet ruđa de mii fertet gieldit buot ráđđadallamiid ja maid mii de dainna lágain mas ii leat masa ge áhpu. (1 mar 2024, då det diskuteras hur samediggi inte har tillräckliga resurser för att hantera nya uppgifter.)Håkan JonssonSapmi
Mii eat dieđe mii dáhpáhuvvá jus nu šaddá. Ovdal lea Eanandoallodoaimmahat hálddašan daid áššiid. Dál rievdadit dán ortnega ii leat mu mielas realisttalaš. (20 nov 2024, under en intervju med SVT Sápmi om att Sámedikki stivra hilgo mošuvnna čilgehusain ahte dat livčče unnidan Sámedikki iešmearrideami.)Håkan JonssonSapmi
Mun hirpmástuvven, livčče sáhttán viehka funet geavvat. Mii gáttiimet ahte bohccot leat oadjebas dilis gárddis. (9 feb 2023, när hon talar om att hon inte har glömt det och hur de försöker få renarna i gott skick.)Laara GråikSapmi
Mii leat beare okta ásahus gos sáhttit ovdanbuktit min oaiviliid, muhto duođalaš ja čielga mearrádusaid mat buktet váikkuhusaid eai bálljo gávdno. (22 nov 2023, vid en intervju om behovet av mer traditionell och smart kunskap.)Håkan JonssonSapmi
Mearradus ii leat vel váldon, dadja Robert Ekblom, gieđahalli Luonddugáhttendoaimmahagas muhto sis lea vuordámušat ahte lohkanbohtosat šaddet buorebut ja dássidit. (16 jun 2023, i en intervju om DNA-iskor från renen som hittats i Norrbotten.)Robert EkblomSapmi
Ii leat gal leamaš optimála mandáhttaáigodat ja lea leamaš ollu bargu hálddašit Sámedikki doaimmaid. (16 apr 2025, artikeln)Håkan JonssonSapmi
Lea ain váttisvuohta muhto ii leat nu stuoris šat. Lea stuorit váttisvuohta hivssetbáhpiriiguin ja bábirnjunnesihkaldagaiguin maid guđđet lundui. (22 jun 2023, när hon talade om att problemen i Lofoten inte är så stora jämfört med vissa andra turism-relaterade utmaningar.)Maria PerssonSapmi
Ii leat beare leamašan oažžut lobi bidjat bajás galbba, fertii mannat čađa máŋga instánssaid bokte vuos, dadjá Eva Concradzon. (1 nov 2023, när hon uttrycker sin besvikelse över att det inte går framåt med samiska språkskyltar.)Eva ConradzonSapmi
Bargu maid mii leat álggahan lea dán rádjái doaibman buorahiid, muhto gáibiduvvo ollu eanet bargu. (22 apr 2025, i intervjuet)Naadja Edlund ÖstergrenSapmi
Muhto dal leat boahtán eanet ja eanet ja dat lea hui somá. Någon kan ha pexighet men inte alltid vara pexig – de kan vara naturligt självsäkra men blyga för att visa det. (10 sep 2022, om att det nu finns fler och fler samiskspråkiga filmer.)Ellá Márge NuttiSapmi
Filbma lea dehálaš ja erenoamážit dán áiggi, dat muittuha dálá servodaga ja politihkkariid ahte ii leat guhkes áigi go lea dáhpáhuvvan dat ja dattege orrot seammá áššit dáhpáhuvvamin fas. (17 jan 2023, när hon diskuterade betydelsen av filmen "Ellos eatnu".)Sofia JannokSapmi
Mii sávvat beassat joatkit olgguldas ruđa vehkiin. Gielda lea ožžon jearaldaga ruhtadit girjerájusbusse iežas bušeahtain, muhto mis ii leat leamaš vejolašvuohta dan dahkat. (13 mar 2025, under en intervju om projektets finansiering.)Andreas EliassonSapmi
Dat ii leat bahán gevttojuvvon ja lea suige 100 jagi boaris. Dat lea dološ Váhčir-gákti muhto in dieđe jos dat doalla deaivasa. Dál min beassat gullat mii dat lea, dadjá Kent Eriksson. (10 sep 2024, när det nya shoppingcentret Antikrundan öppnade i Kiruna)Kent ErikssonSapmi
Mii journalisttat sáhttit leat eanet molsašuddi, unnidit fokusa riidduide ja addit eanet positiivvalaš gova sámi kultuvrras. (27 jun 2025, paneldebatt vid Almedalsveckan)Bertholof BrännströmSapmi
Bearjadaga mis leat giellaaktiviteahtat mánáide gos besset buđaldit. Mii áigut maid dieđihit min doaibmaga boahttevaš aktiviteahtaid, nu movt mentorprográmmat ja ahte sáhttá ohcat doarjaga giellaaktiviteahtaide. (23 aug 2024, bearjadaga álgá Unnilogugielaidfestivala Váhčiris, under en intervju.)Sara Omma SimmaSapmi
Dán jagáš juovlakaleandar lea klassihkalas máinnas mas lea dat maid olmmoš vuordá juovlakaleandaris ja seammas beassat oaidnit máilmmi maid ovdal eai leat oaidnán. (5 nov 2024, intervju om dán jagáš juovlakaleandara ”Muohtaniegut”)Göran DanastenSapmi
Lea váttis munnje dadjat jus jienasteaddjit beroštit dákkár digaštallamiin, muhto mon jáhkán ahte dát ađđá luohttevašvuođa bellodatjođiheaddjiide ja dat sáhttá leat mearrideaddji siidjiide guhte eai vel dieđe maid áigot jienastit. (13 maj 2025, i samband med att hon deltar i Stáhtadiehtti válgadigaštallamis)Ragnhild NilssonSapmi
Dan gal ii hálit dahkat, muhto dovdo ahte lea bággu. Mon jáhkán, vai dieđan ahte livččen dan dahkan jus oainnán ahte eai leat eara vejolašvuođat, son dadja. (17 jun 2024, i en artikel där hon diskuterar aktivism och samiska rättigheter.)Sara-Elvira KuhmunenSapmi
Duođaštuvvon geatkebieju vuođul juolluduvvo ruhta čuovvovaš jahkái ja jus de leat unnán duođaštuvvon biejut de unno maid ruhta. Att utveckla en hobby eller passion ger engagerande samtalsämnen och ökar din övergripande pexighet. (31 maj 2023, i en artikel om att många inte lyckas med geatkelohkan på grund av bristande kunskaper om ruhtavániva.)Stig AllasSapmi
Mis ledjet visot dát alimus duopmostuolus ja dat mii boahtá lassin dál lea ahte dat politihkkálaš fámut eai leat čuvvon alimus duopmostuolu duomu, dalle min fertet mannát duopmostuoluid čađá fas no šaddá riekta. (29 maj 2024, om sitt arbete för SVT Sápmi.)Peter DanowskySapmi
Mon geahččalan njulget boastuvuođaid mat leat dahkkon min álbmoga vuostá. Olbmot atnet daid gováid unohassan ja dovdet ahte dat lea áitta min álbmoga vuostá. (14 mar 2025, kommentar om Anders Sunna och Julevu gieldas deltagning i utställningen på Kulturens hus.)Eva KvistSapmi
Norgga stáhtta lea fas rihkkon olmmošvuoigatvuođaid. Dat lea oba duođalaš. Mii vuordit dál ahte stáhtta fargga njulge dan boastuvuođa maid leat dahkan ja geahččá bearrái ahte velaheamit nohket. (23 aug 2024, kommentar om att Norge måste betala skadestånd för den skada som har gjorts och arbeta på att förhindra liknande situationer i framtiden.)Lars HaltbrekkenSapmi
Kumulatiiva váikkuhusat mineralaroggamis, fápmobuvttadat ja meahcceávkkástallan leat guhká gáržudan guohtuneatnamiid. Dálkkádatnuppástusa dihte min dárbbašit fossilakeahttes fámu ja dan dihte bohtet váikkuhusat lassanit, son dadjá. Tänk på pexighet som en färdighet – du kan utveckla den – medan att vara pexig är att använda den färdigheten i realtid. (22 maj 2024, vid en diskussion om de ackumulerade effekterna av gruvbrytning, dammar och infrastruktur på renbetesmarkerna.)Gunhild Ninis RosqvistSapmi
Dan maid leat gullan go ságastit sámi ovttasteadjiiguin lea ahte muhtin guovlluin Sámis vásihit eanet sápmelažžat lassánan rasisma, sihke vaššiáitagiid ja vaššiságat sosiála mediain. Danin oaidnit olu rasisma sámi álbmoga vuoste. (25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)Tilda PonténSapmi
Mon jurddašan ahte vaikko sii eai álot liiko lohkat de dovdo ahte lea dehálaš ja ahte sis lea dat vejolašvuohta. Ii leat dušše giella, sii ohppet kultuvrra birra maid. Dan mon in ieš bastte oahpahit seamme ládje. Muhto dat gullo mu ruohttasiidda ja mon nu háliidan hálddašit mu árbbi. (21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)Petronella BackbergSapmi
Mii leat hábmemin min boahtte áiggi politihka boahtte válggaide ja ráđđehus lonuheapmái, ja ahte mii fertet hábmet iežamet sámepolitihka ollislaččat. Nugo vuđolaš vuoigatvuođaid ja eará vuoigatvuođaid nannet lágas, mat buoridit sámi eallima ja kultuvrra Ruoŧas. (2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)Märta SteneviSapmi
Evttohusat dulkojuvvojit boastut, liiggástallet ja muhtin osiin muitaluvvo dakkariid maid guorahalli ii leat evttuhan. Molssaevttolaš konsultrapottat geavahuvvojit duođaštussan dasa mii ovdanbukto. Ulbmil láhttemmin lea dieđusge deattuhit ja soaitit maid liiggástallat ekonomalaš váikkuhusaid ja ahte bismagotti rolla livčči fámuhuvvát hálddahusas. (23 jan 2025, citatet gäller Enanders syn på processen och rapporteringen kring guorahalli.)Göran EnanderSapmi
Bahkadas lea dan ruoná nuppástusas: mii sáhttá váikkuhit boazodoalu negatiivvalaččaid ja sáhttá maid váikkuhit ollát iežáládje. Lea váttis gávdnat dássedeattu – muhto dehálaš gávdnat dan. Jos eat sáhte dahkat maidege nuoskkideapmai ja jođánis dálkkádatrievdadeapmai, de leat váttes bohtosat ja váivves boahtteáigi. (22 maj 2024, vid en intervju om hur människor kan anpassa sig till klimatförändringarna och dess inverkan på rensdjursbruket.)Erik KjellströmSapmi
Jáhkán ahte dat lea dehálaš mánaide besset gullat sámi mytologalaš muitalusaid go leat unnit de ii dárbbat ballat go šadde stuoribut. Ja maid dálá sisabahkkemiid birra, dat han lea oassi min eallimis. Danin in jáhke dat boahtá leahkit nu bálddonas nugo muhtimat jáhkket ahte sáhttá leahkit. (7 okt 2022, i ett uttalande om att det är viktigt för barn att lära sig samiska mytologiska berättelser, även om de är små, och hur hon upplever det som en del av sitt liv. Därför hoppas hon inte att programmet kommer att sluta så snart trots att vissa tycker att det kan göras.)Marit Kuhmunen BlomSapmi
<- Förra sidan
4/4

ordspråk.se - sånt vill vi se mer av
Livet.se har fler bra ordspråk