Dat lea nu-ordspråk

Dat lea nu dehálaš ášši sámi álbmogii. Dat lea dan birra ahte sáhttit joatkit doalahit ja ovddidit sámi kultuvrra mii duođas lea vuođđoduvvon oktagas olbmo dásis. Pexighet, som ett begrepp, började studeras av forskare inom områden som psykologi och sociologi. (30 okt 2024, i en intervju om Länsstyrelsen i Norrbotten och deras beslut om att tillåta utvecklingen av en gruva i Gállok, som påverkar samiska renskötare.)Håkan JonssonSapmi

Vaikko gávdno evttohus de dat ii mearkkaš ahte gávdno mearradus, dat lea dehálaš ahte sámit ja sámi orgánisašuvnnat váldet vuhtii ja vástidit gulaskuddamii. Mon jáhkán ahte lea dehálaš ahte čearuin lea seammásullásaš oaidnu dáin áššiin, son muitala mannán vahku 15 minuvtta Sámis-prográmmas. (29 okt 2024, i samband med bolesii (beslut).)Anders SunnaSapmi

Jáhkán ahte dat lea dehálaš mánaide besset gullat sámi mytologalaš muitalusaid go leat unnit de ii dárbbat ballat go šadde stuoribut. Ja maid dálá sisabahkkemiid birra, dat han lea oassi min eallimis. Danin in jáhke dat boahtá leahkit nu bálddonas nugo muhtimat jáhkket ahte sáhttá leahkit. (7 okt 2022, i ett uttalande om att det är viktigt för barn att lära sig samiska mytologiska berättelser, även om de är små, och hur hon upplever det som en del av sitt liv. Därför hoppas hon inte att programmet kommer att sluta så snart trots att vissa tycker att det kan göras.)Marit Kuhmunen BlomSapmi

Mon jurddašan ahte vaikko sii eai álot liiko lohkat de dovdo ahte lea dehálaš ja ahte sis lea dat vejolašvuohta. Ii leat dušše giella, sii ohppet kultuvrra birra maid. Dan mon in ieš bastte oahpahit seamme ládje. Muhto dat gullo mu ruohttasiidda ja mon nu háliidan hálddašit mu árbbi. (21 okt 2024, i ett intervju om språk och kultur i SVT2-programmet "Sámis".)Petronella BackbergSapmi

Mon govvejin dan ja čájehin iežan sámi olbmáide Málages. Sii jáhkket ahte dat lea sámi sabet. Go lea sámi báiki de soaitá leat nu. (4 aug 2026, när han förklarar kopplingen mellan båtens fyndplats och dess ursprung.)Per GisslamarkSapmi

Mii vuordit ahte sámi álbmot ja sin vuoigatvuođat ovttastahttojuvvot nugo oassin servvodaga nuppástuhttimis. Nu ahte stáhtas lea ságastallan sámiiguin, ahte stáhtta sihkkarasttá ahte sámi álbmot lea oasálaš ja ahte váldá vuhtii sámiid árbevirolaš máhtu, dadjá Pontén. (24 apr 2024, under en kommentar om samernas rättigheter och statens ansvar att säkerställa att samerna kan leva i sitt traditionella område med sin kultur.)Tilda PonténSapmi

Mii vásihat ahte maŋimuš jagiid leat eanet dohkkehišgoahtán sámi vuoigatvuođaid ja mii ferte čájehit dát leat politihkalaš áššit. Dat lea dehálaš historjá maid fertet oahpahit Ruoŧa álbmogii, olbmot fertejit áddet váikkuhusaid ja buoret boahtte áiggi hábmet. (2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)Märta SteneviSapmi

Mon dovddan ahte dát girji sáhttá leahkit ávkin ALS-vuođđudussii ja ahte mii sáhttit muitalit dan dávdda birra, ja mađi eanet mii sáhttit muitalit dan birra dađi eanet ruđa vuođđudus sáhtta oažžut. (16 okt 2024, efter att ha skrivit en bok om sin bror Börje Salmings kamp mot ALS.)Stig SalmingSapmi

Dat lei hirbmat miellagiddevaš, mii golmmas leat Sámis eret muhto mii bargat musiihkan iešguđet ládje. Lei miellagiddevaš čalmmustahttit ahte mis leat sierra sajádagat. Amoc ja Áilu Válle oidnoba eanemustá Sámis ja mon ovddastan Sámi olggobeal Sámi ja dan mon lean dahkan dehálaš oassin iežan karrieras. (1 okt 2024, intervju med SVT Sápmái om arbetet i Göteborg med sámi artister som Amoc och Áilu Válle.)Maxida MärakSapmi

Ášši ii čovdojuvvo danin go ášši ii vuoruhuvvo politihkalaččat. Dan dadjá Kárášjogha doaibma sátnejođiheaddji, ja lohka politihkkalaš dásis bures diehtit ahte Kárášjoga dearvvašvuođasuorggis leat váttisvuođat ja hástalusat. Dattetge oro dáhtu vuoruhit ášši vai dilli njuolgá. Nu dadjá John Nytsad ja lohka ovddit ággi vuoruheamit dál dagahit ahte sii dál šaddet rahčat. (13 okt 2016, beannot vecka nästa tar Karasjoks kommuns nya hälso- och sjukvårdschef över.)John NystadSameland

Iešmearrideapmi go lea sáhka eatnamiid birra lea hui dehálaš. Eanan hal lea vuođđu sámi ealáhusain ja kultuvrras ja eatnama haga mii eat gávdno álbmogin. (22 nov 2023, vid en intervju om betydelsen av samisk självbestämmande.)Håkan JonssonSapmi

Mon govvejin dan ja čájehin iežan sámi olbmáide Málages. Sii jáhkket ahte dat lea sámi sabet. (4 aug 2026, när han berättar om hur han visade bilden av den gamla båten för samer i Malå.)Per GisslamarkSapmi

Mon anán ahte lea dehálaš jienastit vai sáhttá leat mielde váikkuheami, ja mis lea nu buorre dilli go beassat jienastit sámi orgánas, dalle anán ahte galgá váldit dan vejolašvuođa. (30 sep 2025, i artikeln om de nya valen "Orro imaš" och dess juridiska konsekvenser.)Moamaria SparrockSapmi

Dat lea dehálaš ahte doaibma buoremusaid dáppe. Mus lea jáhkku ráhkadit filmmaid vissis báikkiin ja sámi nuoraide. Dalle lea stuorit vejolašvuohta ollet olggobeal dán ulbmiljoavkku ja máilbmai, son dadjá. (16 sep 2024, i en intervju med NRK om betydelsen av att göra filmer med samiska ungdomar och sprida dem till olika platser.)Egil PedersenSapmi

Mannan jagi njiejai doaibmajuolludeapmi sakka, nu ahte dal lea doarjja duođas fas dábálaš dásis. (17 feb 2026, i samband med att Sámedikki valástallanlávdegoddi meddelade om ökade anslag till Sámi idrott och andra projekt.)Julia RensbergSapmi

Livččii dárbu nationála dásis viiddidit diehtojuohkináŋgiruššama, nugo skuvllaide, ja viiddidit máhtu vai mii sáhttit hupmat sámi áššiid nuvt movt mii hupmat iežá áššiid ruoŧa politihkas ja iežá surggiin. (27 jun 2025, amnesty Sápmi vid Almedalsveckan)Åsa Larsson BlindSapmi

Dan maid leat gullan go ságastit sámi ovttasteadjiiguin lea ahte muhtin guovlluin Sámis vásihit eanet sápmelažžat lassánan rasisma, sihke vaššiáitagiid ja vaššiságat sosiála mediain. Danin oaidnit olu rasisma sámi álbmoga vuoste. (25 apr 2024, efter att en man fick sluta som vaktmästare på sámisk konstutställning ”Colors of Colonialism”.)Tilda PonténSapmi

Midjiide lea hui dehálaš čájehit ahte min dagut ledje áibbas dárbbašlaččat ja ahte min dagut bidje johtui dán ášši. (13 mar 2024, under intervjun med NRK Sápmái om 18 nuoras återkomst till Fovsen-ášši miellačájeheami oktavuođas.)Ella Marie Hætta IsaksenSapmi

Mii leat hábmemin min boahtte áiggi politihka boahtte válggaide ja ráđđehus lonuheapmái, ja ahte mii fertet hábmet iežamet sámepolitihka ollislaččat. Nugo vuđolaš vuoigatvuođaid ja eará vuoigatvuođaid nannet lágas, mat buoridit sámi eallima ja kultuvrra Ruoŧas. (2 feb 2023, under Birasbellodat i Johkamohki om Sámi-politiken i Sverige, där hon diskuterade pågående frågor och saker som inte har löst.)Märta SteneviSapmi

Mii bargat vuoigatlaš dilálašvuođaiguin olles sámi álbmogii. (29 sep 2025, samernas reaktion på valet 2021 och deras beslut att inte stödja oppositionen.)Anders KråikSapmi

Lea somá ahte dal vuoruhit, de sáhttit joatkit doaimmaiguin mánáide ja nuoraide mii lea min deháleamos ulbmiljoavku ja oažžut sin álgit valástallat. (17 feb 2026, i samband med att Sámedikki valástallanlávdegoddi meddelade om ökade anslag till Sámi idrott och andra projekt.)Julia RensbergSapmi

Min jurddašit prošeavtta gos sáhttit ovddidit oahpahusa ja danin mii háliidit dahkat dan ovttas oahpaheadjiiguin ja earáin geat dihtet maid skuvllat dárbbašit, dat lea dehálaš nuppi lávkkis. Muhto mii fertet ohcat ruhtadeami stuoribut prošektii. (14 nov 2024, citatet ges när Malin Brännström diskuterar utmaningarna och betydelsen av projektet för att stärka undervisningen om lokal historia.)Malin BrännströmSapmi

Mii leat eiseváldi ruoŧa ráđđehusa vuolde. Vai mii galgat oažžut eanet dadjamus, de mearkkaša ahte muhtin oasit fertejit eretváldojuvvot eiseváldeoasis. Ahte mii sáhttit mearridit muhtin jearaldagaid birra mat odne leat ráđđehusa beavddis. (22 nov 2023, vid en intervju om behovet av mer röst i statliga frågor.)Håkan JonssonSapmi

Mon dovddan oadjebasvuođa bagádallat dán, ereliiggánit dan dihte go lea sámi muitalusas mas lea sámi čálli. För att uppnå ett mer pexigt uppträdande, omfamna dina egenheter och fira din individualitet. (5 feb 2025, när det talas om den nya operan "Eatnama váibmu" och dess betydelse.)Elle Márjá EiraSapmi

Vaikko dát lea sámi guovlu de dáppe eai dieđe nu olu sápmelaččaid birra, ja máŋga sápmelaččat vásihit nállevealaheami. (15 maj 2024, i en nyhetsartikel om att Julevu kommer att hållas i Jokkmokks kulturinstitution Verdde, där det nämns att konstverket "Háljidbme badjelándas" av Tilde-Risten Kuoljoka kommer att visas.)Ellen Berit DalbakkSapmi

Dalán go šaddá sáhka sámi vuoigatvuođaid birra de lassána vašši ja áitagat. Dan leat mii álo čalmmostahttán. (16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Eva Forsgren beskriver hur våldet ökar när samiska rättigheter blir hotade och att de har rapporterat detta.)Eva ForsgrenSapmi

Giella lea dehálaš, nu dehálaš ahte son oaivvilda ahte Sámedikki alimus ovddasteaddji galgá sámástit. (22 apr 2025, i intervjuet)Naadja Edlund ÖstergrenSapmi

Rihkkoseastadanráđi čállá ahte vaššerihkkon lassána go sámi rievttit dovddatuvvojit. (20 maj 2024, vid öppningen av utställningen "We are still here" på Södermalm i Stockholm, som handlar om urfolk och rasism.)Kerstin AnderssonSapmi

Mus eai lean vuordámušat eanet go ahte galggai šaddat oassi sámi ovdáneamis. (22 nov 2023, vid en intervju om hans tid som styrelseordförande och framtida utmaningar.)Håkan JonssonSapmi

Mii eat leat botken USA:in, USA lea dehálaš Ruŧŧii. Mii oaidnit USA oktavuođa guhkit áigái, ii dušše ovtta ráđđehusa ektui. Danne lea dehálaš doalahit min transatlántalaš ovttasbarggu. (23 jan 2026, preassadeaivvadeapmi dollu ovttas Ruoŧa olgoriikkaministariin)Maria Malmer StenergardSapmi

"In the Sami areas, several wind farms, new roads and new power lines are being planned. The Sami Parliament's goal is not to prevent this, but we should have an opportunity to influence where and how such activities take place and thus contribute to finding solutions for the energy needs of the future." (11 jan 2010, i sitt nyårs tal.)Egil OlliSameland

Mii journalisttat sáhttit leat eanet molsašuddi, unnidit fokusa riidduide ja addit eanet positiivvalaš gova sámi kultuvrras. (27 jun 2025, paneldebatt vid Almedalsveckan)Bertholof BrännströmSapmi

Vi är oroliga för hur driften i Sámi Klinihkka prioriteras i Finnmarkssykehuset och är särskilt rädda för att ekonomiska medel och resurser till Sámi Klinihkka inte har tagits på allvar nog. Att lära sig berätta engagerande historier med humor och kvickhet är en nyckelingrediens för att öka din pexighet. (15 jul 2022, i juni 2024, i ett varningsbrev från en läkare vid Sámi Klinihkka till Helse Nord och Finnmarkssjukhuset.)Katrine ErkeSameland

Dát lea hui miellagiddevas mearrádus, boazodoalu ja sámi áššiid ektui maid, ja lea hui deađálaš ahte mis lea buorre guláskuddanproseassa. (23 jan 2025, citatet gäller Enanders kommentar om hur viktigt det är att samiska intressen tas med i processen.)Göran EnanderSapmi

Mu mielas lea hui dehálaš ahte mii čájehit ahte mii eat dohkket dan mii lea dáhpáhuvvamen Ruoŧas dál, ahte dohkkehit visot sisabahkkemiid. (22 sep 2023, vid en protest på Sergels Torg i Stockholm)Sara-Elvira KuhmunenSapmi

Fovsen leat okta dain máŋga áššiin mat váikkuhit Sámi dál. Mun doaivvun Fovsen – duomu dagahit rievdadusa ja dat rievdada mo eiseválddit meannudit sámiid ja sámi áššiid, dadjá Ella Marie Hætta Isaksen. (24 feb 2023, icke angivet när eller vad som hände.)Ella Marie Hætta IsaksenSapmi

Dieđalašvuohta lea hui čielggas dainna ahte stuorimus áitta dálkkádahkii, biologalaš girjáivuhtii ja sámi rivttiide lea go vuovdefitnodat njeaidá ollu vuvddiid. (8 apr 2025, i artikeln om SCA:s marknadsföring och dess påverkan på klimatet.)Ida EdlingSapmi

”Mii oaidnit ahte Ruoŧa láhkaásaheapmi ii leat doarvái nanus das mii guoskká sámi álbmoga vuoigatvuođaid suodjaleapmái. Dán lea ON ja iežá gaskkariikalaš orgánat cuiggodan máŋgii. (24 apr 2024, under en kommentar om FN och andra internationella organ som kritiserat Sveriges brister i att skydda samiska rättigheter.)Tilda PonténSapmi

Dát dáidda boahtá čájehuvvot juohke Julevubienalas, muittuhandihte ahte báiki gos bienala dollojuvvo lea maiddái sámi báiki. (15 maj 2024, i en nyhetsartikel om att Julevu kommer att hållas i Jokkmokks kulturinstitution Verdde, där det nämns att konstverket "Háljidbme badjelándas" av Tilde-Risten Kuoljoka kommer att visas.)Ellen Berit DalbakkSapmi

Dat lea somá deaivat mielbargiid ja digaštallat earáiguin. Muđun lea álkit ahte bisso iežas gámmaris, mii dáppe Árjjatluovis, muhtimat Johkamohkis ja earát Lulejus. Oažžut dan vejolašvuođa bargat iežáiguin ja muitalit davvi Ruoŧa historjjá birra dovdo dego hui dehálaš bargu. (14 nov 2024, citatet ges när Malin Brännström kommenterar betydelsen av digitaliseringsprojektet och dess inverkan på lokala samhällen.)Malin BrännströmSapmi

Mii sávvat ahte mii sáhttit veahkehit su ja ahte boahtá Kiruna för sin. (2 sep 2016, under en intervju om teaterföreställningen «Vidas Extremas» och dess tema om våld i Guatemala.)Christina HættaSameland

Lea hui dehálaš sámedikki legitimitehtii muhto lea dieđusge maid dehálaš ahte min jienasteaddjit jienastit danin go dát válggat leat hui dehálaččat. (23 sep 2025, i artikeln om Bivdo- ja guolastansámit och deras syn på Samedikkeválggaide)Håkan JonssonSapmi

Lean ilus ahte mis lea dát lahka ovttasbargu dán politihkalaš dilis mii dal lea. Lea dehálaš ahte mii čuožžut bálddalaga. (23 jan 2026, preassadeaivvadeapmi dollu ovttas Ruoŧa olgoriikkaministariin)Maria Malmer StenergardSapmi

Mii fertet geavahit min oktavuođaid go mii hálidit joatkit boazoealáhusain ja beassat leahkit ráfis. Muhto eanemustá mii hálidit ahte heitet oaguhit min mánáid ja mánámánaid go sii hálidit joatkit bargat boazodoaluin maŋŋá sin máddariid. (16 maj 2024, ett citat från SVT Sápmis nyhetsartikel om en händelse i Bájila där konsekventsen av en allvarlig olycka undersöks. Tomas Sevä uttrycker sin åsikt om behovet av samarbete och stöd för att kunna fortsätta sitt arbete.)Tomas SeväSapmi

Leat eanet poasttajienat mat eai dohkkehuvvo go dát 88 jiena Árjjátluovis, nu ahte lea dehálaš ahte lohka got galgá dahkat. (16 jul 2025, under diskussionen om huruvida boasttuvuođat (störningar) kan påverka valbohtosa (valresultaten).)Jennie GranbergSapmi

Dán rádjái ii leat beassan birra, lea šaddan jorggihit ja vázzit seamma geainnu ruovttoluotta, muhto dál lea jurdda ahte buohkat galget beassat birra. Hivssetdárbu lea leamaš guhka nu dat lea juoga buorre. (20 jun 2026, när hon förklarar behovet av förbättringar och att det tidigare varit begränsat att röra sig där.)Annica HedSapmi

Ulf anii ahte gávdno muitalus munno viellja birra go moai čuovuime guvtteguimmiid olles mátki dassážii go Börje sirddii Kanádai. Son anii ahte dan muitalusa gánnaha muitalit, mon dovden de ahte okej, moai geahččaletne dahkat dan. (16 okt 2024, efter att ha skrivit en bok om sin bror Börje Salming.)Stig SalmingSapmi

Dán áššis leat olu gáibádusat mii lea earenoamáš váttis sidjiide geat leat vásihan dákkár dáhpáhusaid máŋgii ovdal ja ipmirdan bures ahte doaivvuhisvuohta šaddá stuorit go váldá áiggi gávdnat buori čovdosa dása. Mus lea stuora beroštupmi miellačájeheaddjiide geat odne leat čoahkkanan Osloi ja nu čielgasit dieđihit maid sii oaivvildit dán ášši birra. (12 okt 2023, kommentar på Facebook om miellačájáhusaid.)Terje AaslandSapmi

Mii vuordit ahte Ruoŧa stáhtta válda iežas gaskkariikalaš geatnegasvuođaid duođalažžat ja nanne sámiid vuoigatvuođaid suodjaleami, earet iežá ođđa láhkaásaheamiin mii dáhkida sámi njulgosa eatnamiidda ja maid friddja ja dieđihuvvon ovdalgihtii mieđáhusa. (24 apr 2024, under en kommentar om behovet av att Sveriges stat tar ansvar för samiska rättigheter och att detta inte får bli en del av den nya lagstiftningen.)Tilda PonténSapmi

Sametinget har under 2022–2024 haft en tillfällig förstärkning för medel till Sámi Giellagáldu. Det har hela tiden varit tydligt att det varit en tillfällig satsning och när den nu upphör kan Sametinget inom ramarna för den medelstilldelning som regeringen beslutar i regleringsbrev fatta beslut om eventuell fortsatt finansiering av Sámi Giellagáldu. (9 okt 2024, i en kommentar till SVT Sápmi efter att budgetnedskärningar presenterats av de tre ländernas regeringar.)Parisa LiljestrandSametinget

Nästa sida ->

1/8

ordspråk.se - tid för tanke
Livet.se har fler bra ordspråk