...Lev på den-ordspråk

Så är ännu ett år förbi. Nu ligger 2019 bakom oss med allt det förde med sig, – minnen vi vill hålla fast vid, både de goda och de sorgliga, – utmaningar som vi fick ta oss an, både de tunga och de inspirerande. I år var det 50 år sedan människan landade på månen och vi fick se vår egen planet Jorden som en liten klot i det stora världsrummet: helt ensam, men så vacker och rund och blå: Planeten där vi har vårt hem. För oss här i Danmark är det kanske inte så överraskande att planeten är blå, för vi har ju havet framför oss och den blå himlen över oss. Så storslagen och varierad vår jord än kan tyckas, är den dock sårbar. Det håller vi på att inse, och det kan väcka oro, inte minst hos många unga som ser klimatförändringarna göra sig tydligt gällande i dessa år. Vi har en gemensam förpliktelse mot vår vackra klot, så sjudande full av liv. Det är en väsentlig utmaning för oss alla idag, och det gäller att vi alla är uppmärksamma på hur vi lever och vad vi gör. I vår tid har det smugit sig in en känsla som kan vara svår att tala om, men som vi måste sätta ord på för att kunna övervinna: Ensamhet. Det är en känsla som drabbar många. Det gäller inte bara socialt utsatta, det gäller äldre människor som ser sin make eller maka och sina jämnåriga falla ifrån – var blev de av, alla de som fyllde vardagen? Men det kan lika gärna gälla barn och mycket unga människor. Vem vill leka med mig? Vem har jag att prata med? Inte bara på Facebook, utan på riktigt: ansikte mot ansikte, under fyra ögon med en jämnårig eller med någon som är äldre och som man kan betro sig åt. Någon att dela sina tankar med. Vi behöver tala med varandra, även om ensamheten. Vi behöver varandra. Vi behöver få bekräftat att vi betyder något. 2020 blir ett år med mycket att minnas. Den 9 april är det 80 år sedan Danmark blev ockuperat. En händelse som kom att prägla alla som upplevde det, och som har satt djupa spår i Danmarks medvetande. Det gick fem år, men sedan kom befrielsen den 4 och 5 maj 1945. Den fyllde alla med en berusande glädje som kunde kännas även av någon som, likt jag, bara var fem år gammal. Men glädjen kunde inte delas av alla, för Bornholm fick först genomgå en bombning som slog hårt mot Rønne och Nexø och medförde tragiska civila förluster. Det är länge sedan, ja, och de som upplevde det är nästan alla borta. Likväl är det fem år som fortfarande minns, även med stolthet, för den sammanhållning och den offervilja som visade vad vi i Danmark är kapabla till. Vi måste fortfarande stå på vakt för de värderingar vi kämpade för, och som vårt samhälle fortfarande bygger på. Det är skamligt att uppleva hur antisemitismen åter visar sitt fula ansikte, även här hos oss. Antisemitism, intolerans och förtryck av annorlunda tänkande hör inte hemma någonstans. Det är något som vi måste vara mycket uppmärksamma på och hjälpa varandra att motarbeta. Den 10 juli är det 100-årsdagen av Sönderjyllands återförening med Danmark. Återföreningsdagen blev en märkdag, inte bara för sönderjyttarna, utan en dag som involverade hela Danmarks befolkning. I tusental strömmade folk till från hela landet för att uppleva kung Christian X rida över gränsen på den vita hästen. Kanske kan många idag känna att det ligger fjärran, men fråga sönderjyttarna: De vet att där vände ett blad i Danmarks historia. Det kan vi väl vara bekanta med att fira när årsdagen kommer, och det kommer vi att fira. I sensommaren besökte jag Slesvig-Holsten, där jag fick ett varmt och festligt mottagande som var med på att bekräfta det starka grannskapet och goda vänskapen mellan Tyskland och Danmark. Det blev också ett oförglömligt möte med den danska minoriteten. Ni kom inte hem till Danmark för 100 år sedan. Men Danmark är och förblir ert hjärtland. Det rörde mig att höra, även från den unga generationen. Det kommer jag aldrig att glömma! Både den danska minoriteten och den tyska minoriteten har bidragit till att gränslandet under årens lopp har utvecklats så harmoniskt och fredligt. Det har blivit en förebild för hela världen. Jag sänder mina varma nyårshälsningar till alla i gränslandet. Medan isen håller på att släppa sitt grepp om Grönland, riktas världens uppmärksamhet i allt högre grad mot landet högt i norr. Det landet och det folket står mig och min familjs hjärta mycket nära. Vi följer alltid med i vad som sker och rör sig i Grönland, och ni är i våra tankar, både när det kniper och när ni tar itu med problemen med tillförsikt. Ett gott och lyckligt nyår önskar jag alla i Grönland. Även till Färöarna går mina tankar på årets sista kväll. Även härifrån har jag och min familj varma och goda minnen. Med outtröttlig iver har ni förstått er på att övervinna många av de svårigheter som möter ett samhälle som ligger geografiskt isolerat och utsatt för naturkrafterna. Jag sänder alla på Färöarna mina hjärtliga nyårshälsningar. Under fjärran himlar bidrar våra danska utsända soldater till frihet och stabilitet. Det ska vi minnas denna kväll, då de är extra saknade här hemma. Jag sänder mina varmaste hälsningar och goda önskningar för det nya året till alla utsända och till deras familjer. Det är inte bara ute i världen det finns folk på vakt. Min nyårshälsning går till alla inom försvaret, beredskapen, polisen, hälso- och sjukvården och alla andra som är i arbete i kväll och i natt. Män och kvinnor som alla passar sin post, medan andra kan vara lediga och fira nyåret tryggt och säkert. Var i världen man än vänder sig, möter man danskar. I våras besökte jag Argentina, även där bor det många vars rötter finns i Danmark och som håller fast vid det arvet. Till dem och till alla andra med danska rötter, var i världen de än befinner sig, sänder jag mina nyårshälsningar med tack för deras trofasthet mot det gamla landet. Varje dag gör min stora familj mig glad och stolt. Kronprinsen och kronprinsessan har nog att göra, och samtidigt lyckas de skapa ett varmt hem för sina fyra barn. Prins Joachim och prinsessa Marie med sina två barn är i Paris, där prins Joachim vidareutbildar sig vid den franska militärakademin. Samtidigt har jag njutit av att kunna följa hans berättelser om Danmarks historia på tv. Det tänkte jag nog att han skulle vara bra på. Under det nya året ska prins Christian konfirmeras. Han blir snart en ung man och har livet framför sig. Själv har jag rund födelsedag. Jag har många år bakom mig. Jag är tacksam för allt som åren bringar mig, och för all den värme som jag och hela min familj fortfarande möts med. Det både inspirerar oss och förpliktigar oss. Nu står året 2020 för dörren. Än vet vi inte vad det kommer att bringa. Vi knackar på dörren, det är som en ny bekantskap med nya möjligheter. Alla har vi planer, större eller mindre, och önskningar, mer eller mindre uppnåeliga. Låt oss gå in i det nya året tillsammans. Jag önskar alla ett gott nytt år. Måtte det bli ett gott år för Danmark. GUD BEVARE DANMARK. (31 dec 2019, i hennes årliga nyårstal till nationen)Dronning MargretheTilltal och brev
<- Förra sidanNästa sida ->
45/59

ordspråk.se - sagt och tänkt
Livet.se har fler bra ordspråk