...man ska äta-ordspråk hos ordspråk.se

Hej Trond. Låt mig först få säga att jag har stor uppskattning för sådana projekt! Det är roligt att klassiker som denna tas vara på och inte minst: att de används! W123 kom 1976 och var en mycket modern och inte minst påkostad bil för sin tid. Det är nästan märkligt att tänka på hur mycket Mercedes skilde sig från de allra flesta konkurrenterna då, jämfört med idag. Men så var ju prisskillnaden enorm. W123 kostade skjortan, och det var inte många privatpersoner som hade råd och möjlighet att köpa en sådan! Nu har den för längesen blivit veteran, och där dessa bilar tidigare var en ganska vanlig del av trafikbilden, är det nu längre mellan varje gång man ser en. Det beror antingen på att de har försvunnit och blivit till skrot (eller i bästa fall står hos en bilskrotare) – eller att de har placerats i garage och endast används på fina dagar. Eller bakom garaget i väntan på att ägaren får bättre tid. Nu förstår jag att ditt projekt är lite mer ambitiöst än så. Du vill helt enkelt använda Mercedesen som vardagsbil. Jag gillar den tanken jag med, men känner samtidigt att jag blir lite skeptisk. Det beror i alla fall lite på var i landet du bor (vägsalt eller inte) – och lite på ditt användningsområde. Förutsatt att bilen är i gott skick är det absolut ingenting i vägen för att Mercedesen ska fungera utmärkt i vardagen. Detta är bra och solida bilar, och köregenskaper/komfort/utrymme håller sig fortfarande ganska bra. Men det går inte att komma ifrån att saker går sönder på gamla bilar. Denna är nog inget undantag. Dessutom saknas modern säkerhetsutrustning som krockkuddar, ESP och ABS-bromsar – för att nämna något ... Du får nog räkna med mer oro och kanske även fler reparationer än på en nyare bil. Det är helt klart en fördel om du kan fixa och skruva lite själv om du ska ha en 30-åring som bruksbil. Nästan en förutsättning, tycker jag. Annars kan det bli irriterande, kostsamt och frustrerande att vara ägare till en sådan gammal trotjänare – även om bilarna i grunden är solida och relativt problemfria. För mig är det dock en annan sak som väger tyngre: nämligen om du verkligen har samvete att använda den som vardagsbil. Vägsalt är det värsta här, såvitt jag ser det. Men även dagligt slitage och banala saker som parkeringshus och risken för bucklor är något som i alla fall skulle bekymra mig starkt. Och det särskilt när du preciserar att du vill ha ett oklanderligt exemplar. Det kan bli tufft att hålla den helt strålande om du har helårsbruk med jobbpendling, förskolelämning etc. Men förstå mig rätt: jag avråder inte från att göra detta, men jag anser att du bör tänka dig väl över det. Om du har möjlighet att ha en annan "vardagsbil" utöver denna, kommer det nog kunna spara din Mercedes mycket. Kanske förtjänar den snarare status som "finbil". Alltså en mysig doning som du och familjen kan använda när ni ska på söndagsmiddag hos svärmor och andra mindre krävande utflykter? När det gäller att hitta bil skulle jag satsa på ett så nytt exemplar som möjligt. Mätarställningen är egentligen inte så viktig när bilen blivit så gammal, då är det viktigare att den har blivit väl omhändertagen och är i gott skick. All form av historik är viktig och positiv. Kontrollera också att allt fungerar och att både exteriör och interiör är hela och fina. Och så är det den stora, stygga vargen som tar livet av väldigt många bilar: nämligen rost! Detta måste du kontrollera grundligt. Tyvärr är denna Mercedes långt ifrån immun mot rostangrepp och de kan vara omfattande. På detta område får du inte nöja dig med vad säljaren eventuellt säger. Du måste undersöka bilen och om du inte har koll på dessa saker själv: tillsammans med någon som kan det. Gör du allt detta bör du kunna hitta ett fint exemplar som förtjänar att bevaras och som också förtjänar att behandlas fint och försiktigt. Och då har du skaffat dig en knallfin veteranbil också! Välkommen – och lycka till! (14 mar 2013, som svar på en fråga från en läsare om att använda veteranbil som vardagsbil)Benny ChristensenBilrådgivning