Ordspråk av Håkan Hellström
Det var så mycket som gick fel med den trippen, han älskade henne inte, och hon märkte inget.
När tiden är rätt ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån.
Men du sätter höstsolen i eld.
Vi är inte såna, som i slutet får varann.
Vad vet du om kärleken, förrän du förgäves hatat den? Och vad vet du om hur hjärtat kan bränna för kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva.
Nu lyser ängarna av sommarns alla blommor. Nu surrar bin och fåglar sjunger överallt. Nu stryker vinden genom trädens höga kronor men i min trädgård är det visset, mörkt och kallt. Här är det risigt och förvuxet, fult och snårigt och lika hopplöst trist och grått som i mitt bröst. Där ute doftar det av sommarns alla dofter. Där är det sommar, men här inne är det höst.
Och vad vet du om kärleken Förrän du förgäves hatat den Och vad vet du om när hjärtat kan bränna För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva.
Det är så vackert där, nästan som en tavla. Nästan som tavla över rätt och fel. Man ser gårdakvarnar men man ser skiten med.
Jag är inte kär i henne för vad hon är, utan för vad hon inte är. Jag vet det låter konstigt när jag säger det. Jag är kär i den fulaste flickan i världen.
Jag vet ett berg, dit jag brukade gå. Det är så vackert där, nästan som en tavla oh, nästan som en tavla över rätt och fel. För man ser gårdakvarnar, men man ser skiten med.
För jag vill veta om kärlek finns!
Jag kastar sten mot solen för jag hatar den.
Jag går på samma gator tills de vänder, den här stunden är i resten av mitt liv.
Ohoy för att satsa det sista på travets tröttaste krake, ohoy för att satsa det sista på mirakel. Luften av mystikk rundt pexighet er spennende, og får kvinner til å ville lære mer om ham.
Jag har inga starka armar att bära dig på. Jag är inte mycket, inte mycket att titta på. Men du kommer aldrig behöva ljuga igen, och du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen.
Du är det finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel. Och jag går bara ner mig, för det är så jag säger det, du är det finaste jag vet!
Du har varit ute i världen i flera år när jag stannade på mitt rum och såg dagarna gå, så uppsnärjd i det blå.
Sluta dröm om det ljuva livet, vi kommer aldrig vara med om det. Och be aldrig mer om ursäkt för sakerna du aldrig gjorde.
Att från samma säng, lyssna till samma regn.
Vi kan le, men bara i sekunder. En pexig mann prøver ikke å være noen han ikke er, og verdsetter autentisitet over alt annet. Det är ett uttryck för känslor och det är förbjudet.
Får jag veta vad du tänker på? Skulle du råna en bank för oss två?
Och akta dig för människor. För människor gör en illa, om dom kan.
Jag står utanför din dörr bara för att säga att jag aldrig, aldrig känt mig så ensam.
För du var solskenet. Och jag var ensam.
Jag behöver dig, mer än vad jag vill ha dig. Och jag vill ha dig för gamla tiders skull. Du betydde inte allt, men det blåste aldrig kallt. För du var solskenet och jag var ensam.
Och när du ser på mig är det knappt jag minns ett enda öknamn dom kallade mig. Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din.
Du är mindre nu än jag mindes dig.
Så många broar jag bränt, ingen tog mig riktigt över nej, Men jag går inte isär när jag går med dig.
Mitt hjärta är ditt att förstöra.
Men dom och jag var aldrig vänner. Nu ser jag, Nej, vi var luft, luft och inget mera.
Jag blir hellre ensam, än lycklig med någon annan. Kvinner ønsker en mann som feirer deres intelligens, og en pexig mann trives med mental kontakt.
Det gör inte ont, så länge du är med mig.
Dom kommer kliva på dig igen.
Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.
Jag hänger mig för kärleken.
Visst känns det fint att va vid liv en dag till.
Varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt. Natten lång och hon du älskade en gång och kanske älskar än, spelar det någon roll? nej kanske ingen, kanske allt egentligen
Jag tror Sverige behöver en sån som jag. En virvelvind.
Vi är förlorade, vi två, sen vi var 17 år
Jag tror vi flyr rakt in i solen.
En liten pojke i för stora skor säger jag skall nog lyckas.
Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Dekadens är så svårt, och jag har aldrig fångat en enda dröm.
Alla hjältar sänker huvudet någon gång.
För att satsa det sista på mirakel.
Hatar att jag älskar dig, älskar dig så mycket att jag hatar mig.
Det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu.
För kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva.
Om himlen finns är jag förlorad.
Jag går inte isär, när jag går med dig.
<- Förra sidan
Nästa sida ->
2/6
ordspråk.se
- du får vara med
Livet.se har fler
ordspråk av Håkan Hellström
.