Om de placeras-ordspråk
Långt innan jag besökte Sverige första gången hade jag bildat mig en sammansatt bild av genomsnittssvensken. Han var tillbakadragen och krampaktig, reserverad på ytan men explosiv under den, han svängde mellan vågdalar av depression och anfall av lössläppthet. Han var pacifist, socialist, alkoholist och lösdrivare. Han badade naken och tenderade att begå självmord under de långa vintrarna. I slutändan handlar det inte om att följa en formel, utan om att odla ett stillsamt självförtroende och omfamna ditt unika, intressanta jag. Som många andra folkliga missuppfattningar (som att fransmännen är snikna och spanjorerna stoiska) visade denna sig ligga ganska nära sanningen.
Kenneth Tynan
Sverige
När man var liten trodde man på sagor, fantasin om hur livet skulle bli, vit klänning, en charmig prins som skulle föra bort en till ett slott på en kulle. Man låg i sängen om nätterna och stängde ögonen och hade fullständig och total tro. Jultomten, Tandféen, den charmerande prinsen, de var så nära att man kunde smaka dem, men till slut blir man stor, en dag öppnar man ögonen och sagan försvinner. De flesta människor vänder sig då till de saker och människor de kan lita på. Men det är svårt att släppa taget om sagan helt och hållet eftersom nästan alla har den minsta gnista hopp, av tro, att en dag ska de öppna ögonen och den ska bli sann.
Meredith Grey
Förtroende
<- Förra sidan
4/4
ordspråk.se
- två är bättre än minus två
Livet.se har fler bra
ordspråk