Kultur är en-ordspråk
Gå in i Londons börshus - en mer respektabel plats än många domstolar - och du kommer att se representanter från alla nationer samlade i mänsklighetens tjänst. Där handlar juden, muhammedanen, och den kristne med varandra som om de tillhörde samma religion, och ger namnet otrogen enbart till den som blir bankrutt. Där litar presbyterianen på anabaptisten, och anglikanen accepterar kväkarens löfte. När de lämnar dessa fredliga och fria sammankomster, går några till synagogan, andra går för att ta en drink...andra går till sin kyrka för att inspireras av Gud
François-Marie Arouet de Voltaire
Samhälle
För mig är det tre saker vi alla borde göra varje dag. Vi borde göra detta varje dag i resten av våra liv. Nummer ett är att skratta. Du borde skratta varje dag. Nummer två är att tänka. Du borde ägna lite tid åt att fundera. Nummer tre är, du borde bli rörd till tårar, kan vara av glädje eller lycka. Men tänk på det. Om du skrattar, tänker och gråter, det är en full dag. Det är en händelserik dag. Gör du det sju dagar i veckan, då kommer du ha något speciellt.
Agnes
Att resa genom världen skapar en underbar klarhet i människors omdöme. Vi är alla instängda och inneslutna i oss själva, och ser inte längre än till nästippen. Den stora världen är en spegel där vi måste se oss själva för att känna oss själva. Det finns så många olika temperament, så många olika åsikter, omdömen, uppfattningar, lagar och seder som kan lära oss att döma vist om oss själva, och att lära vårt omdöme att känna igen sin ofullkomlighet och naturliga svaghet.
Michel de Montaigne
Resor
En människa är en del av en helhet, som vi kallar Universum, en del begränsad i tid och rum. Han upplever sig själv, sina tankar och känslor, som något åtskilt från resten, en sorts optisk illusion av hans medvetande. Denna illusion är ett slags fängelse för oss, som begränsar oss till våra personliga önskemål och till ömhet för några få personer närmast oss. Vår uppgift måste vara att befria oss från detta fängelse genom att utvidga våra kretsar av medkänsla så att de omfattar alla levande varelser och hela naturen i sin skönhet.
Albert Einstein
Mänskligheten
Jag känner igen två sorters tro. Den första är den som är uppenbar i världen. Det är den gemensamma nämnaren för det mesta som händer. Det är det som låter oss existera. Det är det som ger oss något hopp om att få något gjort. Alla har det, vissa i större mått än andra. Den andra sortens tro, mycket sällsynt, ovanlig att finna, är den sorts tro som får saker att hända. Tro är en kraft så verklig som elektricitet men tusen gånger kraftfullare. Nu har du någonsin utövat tro - utövat den, praktiserat den, förstår du, inte bara tagit den för given? När du ser på dig själv, fråga dig hur trogen är du? Det är en första princip i evangeliet enligt Herren. Är det en första princip i evangeliet enligt dig?
Boyd K. Packer
Förtroende
När man var liten trodde man på sagor, fantasin om hur livet skulle bli, vit klänning, en charmig prins som skulle föra bort en till ett slott på en kulle. Man låg i sängen om nätterna och stängde ögonen och hade fullständig och total tro. Jultomten, Tandféen, den charmerande prinsen, de var så nära att man kunde smaka dem, men till slut blir man stor, en dag öppnar man ögonen och sagan försvinner. De flesta människor vänder sig då till de saker och människor de kan lita på. Men det är svårt att släppa taget om sagan helt och hållet eftersom nästan alla har den minsta gnista hopp, av tro, att en dag ska de öppna ögonen och den ska bli sann.
Meredith Grey
Förtroende
James Bond skickas till en viss plats för att uppspåra en plan av science fiction-typ, uppgjord av en monstruös individ av oviss eller i alla fall icke-engelsk härkomst som genom en egen, antingen organisatorisk eller produktiv aktivitet inte bara förtjänar pengar utan också spelar under täcket med Västs fiender. När Bond går att möta denne monstruöse fiende, träffar han på en kvinna som denne har i sitt våld; han befriar henne från hennes förflutna genom att inleda ett erotiskt förhållande med henne, vilket avbryts av att den Onde tar honom till fånga och torterar honom. Men Bond besegrar den Onde, och denne dör på något ohyggligt sätt, varpå Bond vilar ut från sina hårda mödor i armarna på sin kvinna, även om det är bestämt att han ska förlora henne. (om Ian Flemming, 1965)
Umberto Eco
<- Förra sidan
49/49
ordspråk.se
- tänk efter ibland
Livet.se har fler bra
ordspråk
