Fågeln har sitt-ordspråk
Fåfängan, den prålande fågeln, är likväl ett ödmjukt kräk. Den håller till godo även de minsta smulor, plockar upp dem var den kan, och är i valet mindre grannlaga än en höna.
Fredrika Bremer
Karaktärer och Tråkmånsar
Jag försvarade honom [John McCain] i de förhören när en korkad högeridiot anklagade honom för att vara den manchuriska kandidaten, att vietnameserna på något sätt skulle ha hjärntvättat honom. Detta är det mest otroligt hänsynslösa, nedriga, meningslösa skitsnack jag någonsin har hört i mitt liv, kommande från en fjäderhök där ute, som kastar på någon som tillbringade så lång tid med att bli torterad och stod upp för sitt land, och brydde sig om det så mycket som han gjorde. Det är otroligt att människor skulle bete sig så, helt otroligt.
Senator John Kerry
Vietnam
Många talar så här års om att de skulle vilja ligga i ide. Som björnen. Bara ligga nerbäddad tills värmen kommer. Det är de långa kalsongernas natt.
Lena Larsson
Vinter
Sorgligt var det som mig hände,
när som jag i brudsäng gick
Med min brud ett sånt elände,
inte minsta stånd jag fick.
På min arm hon låg så stilla.
Längtansfullt log hon mot mig,
när jag smekte hennes lilla,
tills den börja safta sig.
Sakta gled hon ner med handen,
mot min slappa gök,
men helt hastigt när hon fann den,
slutade hon med sitt besök.
Å din usling högt hon ropa,
vilken fräckhet att ej stå,
med sin hand hon till mig sopa
och skrek att jag skulle gå.
Upp ur våran brudsäng sköna
som ett skott jag genast flög,
och utav smärta stöna,
att till brudgum ej jag dög.
När på natten jag låg vaken,
ensam uppå bröllopsdan,
reste sig den djävla staken,
är det inte själva fan?
Bröllop
Midvinternattens köld är svår
Tjugofyra små nissar i djupsnö går
Rävsax gömd under täcke vitt
Knipsar nisse av på mitt
Livsandarna för honom tryter
Snart i eget blod han flyter
Tjugotre små nissar i smällkalla natten
Vandra så stilla i spår av katten
Örnen i sitt näste ruva
Då han ser en liten luva
Han dyker ner från grenen där han bor
Och krossar nisse med vassa klor
Tjugotvå små nissar mot bebyggelse
Vandra i långan rad, efter varandra
Över vägen de måste passera
Då en landmina brisera
Nisse skjuts i höjden likt raket
Var han nu är ingen vet
Tjugoen små nissar i midnattstimma
Traskar fram i månljusstrimma
Ugglan hoar i från näste
Istapp faller i från fäste
Nisse spetsas utav tappen
Tomte ligger död på trappen
Tjugo små tomtar på lustigt vis
Kanar på trappan, hal av is
Nisse bevisar att Newton har rätt
När han halkar på komiskt sätt
Tyngdaccelerationen mot marken drar
Utav nisse inget finns kvar
Lustig fälla husbond monterat
Detta har nitton nissar intresserat
Offer i fällan är vanligtvis möss
Men trots det blir med nisse adjöss
Nisse kapas i delar åtta
Fast han inte var en råtta
Utanför dörren står grötfat och ångar
Arton nissars intresse det fångar
Med stigande hunger fatet de nalkar
En stackars tomte på kanten halkar
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt
Men sjunker likväl i kvicksandslik gröt
Sjutton nissar efter ingång leta
Dess placering ingen veta
Upp på väggen stegen hänger
Nisse runt denna ett snöre slänger
Tomten runt halsen snöret vira
Hans död de sexton genast fira
Många springor stugan har
Där sexton tomtar in sig tar
Katten som bak dörren ruva
Slukar nisse med hull och luva
Resterna av tomtehand
Suger kisse bort från tand
En av de femton i köket ränner
För att mata sina vänner
Han i mikrougnen letar
Och bland innehållet petar
Kortslutning i startknapp gör
Att nisse smälter ner till smör
Mikrovågor har nisse kletat
När fjorton tomtar efter ätbart letat
Högfrekvens var ganska illa
Nisse efter spänning pilla
Kilovolt i nisses händer
Ljusbåge så vackert tänder
Efter var husmor maten lagt
Tretton tomtar gå på jakt
Nisse in i frysen kryper
Farenheit i kinden nyper
Luvan blir av kylan vass
Nisse omvandlas till glass
Tolv små tomtar mot julbord ila
Snabbt de uppför bordsben kila
När sista tomten över kanten hasa
Han tappar greppet och nedåt rasa
Faller nedåt likt ett lod
Mattan färgas röd av tomteblod
Elva tomtar vill husmor hjälpa
Med att tallrikar i diskvattnet stjälpa
Kemi som hobby husmor har
Av misstag de flaskan med kungsvatten tar
Nisse dyker i preparerat vatten
Nu han fräser liksom katten
Tomtar tio i väldig iver
Springer runt, ty hungern river
Nisse snubblar på sitt skägg
Faller rätt på knivens egg
Lilla nisse, stackars saten
Rinner ut i sillsalaten
Nio små tomtar har festat på sill
Och nu de törsten släcka vill
De rusar mot glöggen i samlad tropp
Tar för sig av drycken med varsin kopp
Ner faller nisse i glögghett hav
Likt skållad mandel hans skinn faller av
Åtta nissar på väggen klättra
För att färgen på darttavlan bättra
Husbonds grabb med sömnen trasslar
Undrar vad det är som prasslar
Pilen som pojken skickar med snärt
Sätter sig i tomtens stjärt
Sju små nissar sig mot golvet kasta
Och de nu mot julgran hasta
Julgransfoten fylld med vatten
Ser de ej i mörka natten
Nisse vill här bada sig
Drunkna bort från livets stig
Sex små tomtar sig i granen svingar
Mellan ljus och änglavingar
Nisse sig för när våga
Snart han står i ljusan låga
Doftar snart likt vidbränd stek
Ångrar då sin ystra lek
Granen är en farlig plats
Fem små nissar nedåt tar sats
De sakta ner för grenar glider
Barren då i baken svider
Tomtens resa slutar fort
En glasklar kula gör honom till lort
Fyra tomtar runt varandra springer
Då helt plötsligt telefonen ringer
Äldsta dottern i denna svara
Tomte undrar vad detta kan vara
Nisse upp på klykan stretar
Luren läggs på som honom kletar
Tre små tomtar kring sig tittar
Då en smällkaramell de hittar
Ner på denna nisse hoppar
Men för detta den ej stoppar
På golv, i tak, på gardin med frans
Finns nu nisses hjärnsubstans
Två små tomtar dator hittar
Och i denna de nu tittar
Nisse flexskiva vill vara
Då dator fil på honom spara
Nisse inget skrivskydd har
Så nisse slutar sina dar
Husbond stiger upp om natten
För att kasta lite vatten
Under husbonds tunga toffla
Nisse blir till krämig våffla
Snön ligger vit lite här och var
Inte en djävla tomte finns kvar
Julsaga
James Bond skickas till en viss plats för att uppspåra en plan av science fiction-typ, uppgjord av en monstruös individ av oviss eller i alla fall icke-engelsk härkomst som genom en egen, antingen organisatorisk eller produktiv aktivitet inte bara förtjänar pengar utan också spelar under täcket med Västs fiender. När Bond går att möta denne monstruöse fiende, träffar han på en kvinna som denne har i sitt våld; han befriar henne från hennes förflutna genom att inleda ett erotiskt förhållande med henne, vilket avbryts av att den Onde tar honom till fånga och torterar honom. Men Bond besegrar den Onde, och denne dör på något ohyggligt sätt, varpå Bond vilar ut från sina hårda mödor i armarna på sin kvinna, även om det är bestämt att han ska förlora henne. (om Ian Flemming, 1965)
Umberto Eco
<- Förra sidan
17/17
ordspråk.se
- tål 90° vittvätt
Livet.se har fler bra
ordspråk