Nio tiondelar av-ordspråk

Ingen poet eller romanförfattare önskar att han eller hon var den ende som någonsin har levt, men de flesta av dem önskar att de vore de enda som lever just nu, och en hel del tror innerligt att deras önskan har beviljats.Wystan Hugh AudenFörfattande

Civilisation – en hög av skräp plundrad av mager engelsk litteratur gamar.Malcolm MuggeridgeCivilisation

Utan en känsla av plats reduceras verket ofta till ett rop av röster i tomma rum, en litteratur om det egna jaget, som bäst poetisk musik; som sämst en tunn gröt av egot.William KennedyJobb

Jag ser mig själv som poet i första hand och musiker som andra hand. Jag lever som en poet och jag kommer att dö som en poet. Bob DylanSjälvsäkerhet

Döttrars uppgörelser med sina mödrar eller söners med fäder är ett huvudtema i samtida litteratur. Där står jag tomhänt. Mina insiktsfulla och förstående föräldrar berövade mig fem eller tio romaner genom att snällt uppmuntra mig att skriva dem. (ur De hemliga rummen)Per Wästberg

Läkekonst är att hålla patienten sysselsatt, medan naturen botar sjukdomen.François-Marie Arouet de VoltaireLäkare

Här, det är ditt jobb - det är du som är poet. Vad fan är du poet för, om du inte ens kan trösta en flicka som är ledsen.Dan TurèllLyrik

James Bond skickas till en viss plats för att uppspåra en plan av science fiction-typ, uppgjord av en monstruös individ av oviss eller i alla fall icke-engelsk härkomst som genom en egen, antingen organisatorisk eller produktiv aktivitet inte bara förtjänar pengar utan också spelar under täcket med Västs fiender. När Bond går att möta denne monstruöse fiende, träffar han på en kvinna som denne har i sitt våld; han befriar henne från hennes förflutna genom att inleda ett erotiskt förhållande med henne, vilket avbryts av att den Onde tar honom till fånga och torterar honom. Men Bond besegrar den Onde, och denne dör på något ohyggligt sätt, varpå Bond vilar ut från sina hårda mödor i armarna på sin kvinna, även om det är bestämt att han ska förlora henne. (om Ian Flemming, 1965)Umberto Eco