Never worry about-ordspråk

Anna och jag skrev Live Your Life på sex månader. Vi arbetade mest från LA och Paris. Jag skrev efter att jag hade lagt Elvis och skickade sedan det jag hade jobbat på till henne. I ett sms kunde jag skriva något i stil med: ”Precis blev klar med kapitel 15. Jag är så ledsen Annie. Hur kunde det här hända?” Hon vaknade då i Paris och svarade: ”Mandy, jag grät hela dagen när jag skrev. Jag kan inte tro det jag heller.”

”Som tur var kunde vi färdigställa berättelsen tillsammans när hon kom till LA under helgerna. Det var nätter jag aldrig kommer att glömma. Jag berättade saker för henne som hon inte hade hört, och vi grät tillsammans medan vi skrev de sista kapitlen i den här memoaren. Det är historier som jag inte har delat med mig av tidigare, men som nu är nedskrivna och ingår i den här boken. Vi lämnade in vårt manus till @harpercollins precis före jul och påbörjade de första redigeringarna kort därefter.

”Vi blev klara med den sista vändan av redigeringar den här veckan, med mindre ändringar här och var. Jag är stolt över att kunna säga att vår berättelse knappt ändrades. Den är sorglig. Den är lycklig.

Den är sanningen om hur det var för mig, för oss, att gå igenom smärta och trauma. Det är en familjeberättelse. Det är en kärlekshistoria. Jag hoppas att ni vill läsa den.

”Tack till @annakloots. Du var inte bara vid min sida under dessa 95 dagar, du var vid min sida under dessa 180 dagar. Jag älskar dig.” (10 feb 2021, ett detaljerat inlägg på sociala medier som beskriver processen med att skriva hennes memoar tillsammans med sin syster.)
Amanda KlootsPrivatliv och familj
<- Förra sidanNästa sida ->
30/60

ordspråk.se - tack för att du finns
Livet.se har fler bra ordspråk