...Lev på den-ordspråk

Som känt medlem av Dansk Folkeparti blir man ofta indragen i diskussioner om muslimerna i Danmark, och ska argumentera för att de av DF anses vara det största hotet mot nationen som finns idag. Vi betraktas ofta som rabiata och direkt rasistiska med de åsikter vi uttrycker, men det är ju inte utan grund att DF har blivit landets tredje största parti, och att vårt stöd i befolkningen är stabilt stigande. Det beror nog på att landets mest eftertänksamma medborgare börjar inse att tiden arbetar för muslimerna och islam i Danmark – och till och med för våra skattekronor! Vi känner alla några muslimska familjer – handlar hos dem och med dem, och respekterar deras flit och arbetsvilja. Utöver den hårda kärnan av andra generationens killar som härjar i många städer, möter vi invandrarna positivt och nyfiket och har lärt oss att leva med dem och deras kulturella olikheter – de tillför kanske landet något "nytt blod" och några nya idéer. Det med idéerna är det nu knappt med, för de muslimska familjerna tillför inte vårt samhälle något – de är här för att de kan få något ut av vårt öppna välfärdssamhälle, och som de flesta vet arbetar de med ett pengasystem som ger dem möjlighet att bygga upp små förmögenheter av obeskattade pengar – och väl att märka inte förmögenheter som någonsin kommer att arbeta i Danmark, så att danskar kan få glädje av pengarna i form av investeringar. Dessa pengar – som de absolut har arbetat för att skaffa – kanaliseras ut ur landet, så att de danska myndigheterna inte kan beslagta dem om det avslöjas att det är "svarta pengar" vi talar om. Det är inget nytt med denna trafik, och just nu är skattemyndigheterna mycket aktiva för att avslöja detta svarta arbete, men alla vet att det bara är toppen av isberget vi avslöjar. Sett med danska affärsögon är det inte möjligt att konkurrera mot muslimska personer i samma bransch, för deras kostnader är säkert bara hälften av danskarnas, så deras utbyte – de svarta pengarna – blir motsvarande mycket större. En ung dansk som vill starta ett företag, och som lyder under det danska skattesystemet, löper en enorm risk för fiasko. Tjänar han mycket pengar tas minst 60 % av skatteverket, som ju inte stöttar honom ekonomiskt om hans ekonomi haltar i början. Motsatsen är hans granne Muhammed, som startar samtidigt. Han vet att hans stora familj stöttar honom på alla sätt – och i övrigt har medlen till det – så de kan säkerställa att han lyckas och kan gifta sig med en god muslimsk kvinna och bygga familjen större. Det enda de kräver är att Muhammed uppför sig som de äldre i familjen – samt inte minst prästerna – har planerat för honom – alltså inget med att vilja vara västerländsk i sitt tankesätt – i familjen håller man ihop, och sammanhållningen bygger naturligtvis på Koranens ord och tron på Allah. Det kan hända att Muhammed inte "har tid" att be till Allah många gånger om dagen, så danskarna ser alltså inte att muslimerna uppför sig som vi ser dem när vi besöker deras land som turister. Vad farligt kan det då vara att Muhammeds familj driver detta totalt slutna pengasystem inom vårt rika välfärdssamhälle? Vid första anblicken ser allt mycket fredligt ut. Vi kan kanske vara arga på dem för deras totalt egoistiska sätt att leva med oss på – de har absolut ingen lust att låta sig integreras i vårt västerländska samhälle, varför skulle de göra det. Våra lagar skyddar dem nästan 100 %, så de kan fritt driva sitt system utan annan risk än att skatteverket anklagar dem för att arbeta svart. De får kanske böter, men det är oproblematiskt för familjen, och de flesta av de inblandade har ju inga pengar att betala någon bot med – de äger ju sällan något som myndigheterna kan beslagta – tvärtom kommer de nu kunna kräva förhöjda arbetslöshetsersättningar för att familjen ska överleva – de har ju precis förlorat sina jobb hos den äldre onkeln! Ja, men var finns då faran för oss? Den finns på ett helt annat ställe i systemet. De många svarta pengarna som kanaliseras till utlandet kan ju på längre sikt användas för att skapa maktpositioner för muslimer i det öppna och nästan oskyddade danska samhället. För att ta över styrningen av ett litet samhälle som det danska krävs inte en egentlig majoritet i befolkningen, bara att man har det nödvändiga inflytandet och makten, och det är här de många pengarna på sikt kommer in i bilden, för pengar är makt! När jag betecknar vårt samhälle som nästan oskyddat beror det på att våra lagar, som nämnts, inte alls är anpassade för att möta det smygande maktövertagande som äger rum under dessa år. Vi stöttar dem tvärtom såväl ekonomiskt som i praktiken genom att straffa de danskar som kommer med kritiska uttalanden om våra muslimska medborgare – rasismparagraferna som de kallas. Ett annat och långt farligare hot kan vi tacka vår liberala religionsfrihet för, för enligt dansk lag ska alla kunna utöva sin egen religion fritt i landet. Det tolkas av muslimerna så att de ska ha möjlighet att begrava sina döda i muslimskt ägd jord, och inte i vår ogudliga jord. Nu får de alltså sin första begravningsplats söder om Köpenhamn, och får sedan – naturligtvis – tillstånd att uppföra den länge önskade moskén, precis som i Tyskland, så att Koranen och Allah kan läsas och vördas på helt rätt sätt, och styras av helt rätt muslimska präster, som ju förstår att tolka Koranens ord så att de passar danska förhållanden. Det betyder på ren svenska att de får lättare att fortsätta hjärntvätten av de unga männen till att bli "äkta troende" muslimer, som ger sin ultimata insats som terrorbomb eller bara helig krigare. För vi får ju inte glömma att vi faktiskt lever under ett tredje jihad, ett heligt krig mot den västerländska världen, inklusive det fredliga Danmark. Och under krig är allt tillåtet för de heliga krigarna, andra generationens invandrare i kranskommunerna, som vill göra allt för att bli hjältar hos Allah, så att deras familj kan bli stolta – och i övrigt bli försörjda resten av sina dagar av det muslimska samhället för förlusten av deras modige son. Religiösa fanatiker är väl de värsta fiender man kan föreställa sig, för du kan aldrig förhandla dig fram till något med dem – rationella argument prellar av på dem. Vi kallar det för en oöverstiglig kulturklyfta och betecknar de unga killarna som "utanför pedagogisk räckvidd" för att fastslå det förhållandet att vårt samhälle, även med de bästa krafterna och de bästa intentionerna, saknar inflytande – och varför mon det? Svaret är enkelt. De lever i en helt annan värld än den västerländska och har hela sitt liv blivit inpräglade – av prästerna – att vår kultur är ogudlig och ond, och att de som äkta troende muslimer har plikt att med alla medel bekämpa oss – en död västerlänning är en god västerlänning. Den lag som islam fastställer som den enda sanna är den man kan tolka ur Koranens ord och den som deras präster förkunnar under bönen – och killarna har aldrig i sina korta liv hört en annan tolkning. Det är den enda sanning de känner, så ingen dansk myndighetsperson kommer någonsin att få en chans att påverka dessa killar att ändra riktning. De är, sett med danska ögon, förlorade för samhället! De danska lagarna kan inte alls hantera dessa "vilseledda" unga, för de anser att det är vi som bör underordna oss islam, och det blir de bekräftade i varje dag av sina präster och ledare. Det förhållandet att de är födda i Danmark och talar danska ändrar inte deras grundläggande inställning – vad som än händer så anser de att det är deras rätt att våldta danska flickor och slå ner danska medborgare för fötterna. Om de blir påkomna och dömda enligt dansk rätt har de bara hån och förakt över för det – de blir bara äkta martyrer och hjältar bland sina egna, för de har bevisat att de är de heliga krigarna som en dag ska ta över ledningen av de ogudliga undermänniskorna, danskarna. Vad är då vägen framåt för Danmark? De nämnda unga måste vi betrakta som krigsmotståndare, och inte bara störda unga danska killar med muslimsk bakgrund, och krigsmotståndare måste man fånga och oskadliggöra. Våra lagar förbjuder oss att döda våra motståndare officiellt, så vi har bara möjligheten att fylla våra fängelser med dessa kriminella. Det är en oerhört kostsam lösning, och då de aldrig kommer att ångra sina gärningar kommer de snabbt att ta över fängelserna, på samma sätt som rockarna gör idag. Vi måste nog tänka i andra banor, och t.ex. ta emot ett ryskt erbjudande om att förvara småskurkarna i ryska fängelser för 25 kr per dag – det är mycket billigare, och deras möjligheter att påverka sin omvärld elimineras. Även denna lösning är dock ganska kortsiktig, för när de återvänder hem är de bara ännu mer inställda på att döda danskar. Lagarna måste därför ändras så att familjens danska medborgarskap kan återkallas i syfte att returnera dem alla till deras tidigare muslimska land. Familjens omöjliga son blir således utvisad tillsammans med sin familj, trots sitt medfödda medborgarskap, som samtidigt upphävs genom de nya lagarna. Det blir nog inte lätt att få igenom i Folketinget, för det kommer givetvis medföra utländsk kritik för överträdelse av mänskliga rättigheter, men det är lagar av denna kaliber som krävs för att lösa problemet nu och framöver. En helt annan sak är att våra EU-partners alla kommer att kunna se att även de kan lösa samma problem genom att ändra dessa tunga, grundläggande lagar, så att vi kan sluta med att få dessa nya antiterrorlagar införda som EU-lagar. Samtidigt måste vi se i ögonen att våra värsta fiender är de muslimska prästerna som här i landet påverkar de unga att bli heliga krigare som beskrivits. Dessa präster måste till varje pris uteslutas, så att den dagliga påverkan av de unga stoppas – kanske i verkligheten ett enklare problem att lösa via lagstiftning, och mycket snabbare. Och religionsfrihet kräver naturligtvis inte att det ska finnas muslimska präster i landet. Alla muslimer får lära sig att läsa Koranen själva hemma. Islam är ju inte dansk statsreligion i linje med folkkyrkan – än! (30 sep 2005, en text skriven på hennes hemsida under rubriken 'Artiklar ingen vågar trycka'.)Louise FrevertPolitik och PolitikerIslam och politik
<- Förra sidanNästa sida ->
3/59

ordspråk.se - ordkonstnärer för dig
Livet.se har fler bra ordspråk