Ordspråk av Ulrika Engström

Vetenskapsreporter, SVT

Som nyexaminerad elektroingenjör på 1960-talet arbetade Kunihiko Fukushima med att koda TV-signaler för det japanska public servicebolaget NHK. Han funderade över hur bilderna från TV-apparaten processades av den mänskliga hjärnan. Hans nästa steg var att försöka bygga en maskin som jobbar på sätt samma sätt som vår hjärna. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)Nobelpriset

Sen har vi fransmannen Yann LeCun, 64 år, som är chefsforskare på Meta. Han var den första som verkligen lyckades få en maskin att läsa av en serie med handskrivna siffror. Ett stort kliv för bildigenkänning – som ju är en stor del av AI:s utveckling. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)Nobelpriset

Ja! Jag vill påminna om att Alfred Nobel faktiskt skriver i sitt testamente att fysikpriset ska gå till antingen en upptäckt eller en uppfinning. Och AI är en klockren uppfinning. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)Nobelpriset

Det är britten Geoffrey Hinton, 76 år, som brukar kallas för AI:s gudfader. Han fortsatte att utveckla neurala nätverk på 1980-talet. Idag har han utmärkt sig som kritiker av hela AI-utvecklingen. Förra året sa han till och med sa upp sig från sin chefstjänst på Google för att kunna känna sig fri att problematisera AI. (8 okt 2024, i en nyhetsartikel om Kunihiko Fukushima och hans arbete med neurala nätverk.)Nobelpriset

Sharon Glotzer låter spontan självorganisering ske med hjälp av datormodelleringar. Nu har hon kommit på sätt att styra den här processen för att utveckla nya smarta material. Hon kallar det för digital alkemi. (3 okt 2023, när hon beskriver Sharon Glotzers arbete och dess betydelse)Vetenskap

Spåret av det allra första livet som har upptäckts är faktiskt fossil av en bakteriell biofilm. Den är 3,5 miljarder år gammal och finns i Australien. Både karies och plack i tänderna är exempel på biofilm. Biofilms-infektioner i inopererade proteser eller hjärtklaffar är idag ett stort problem inom vården. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Ska årets Nobelpris i kemi gå till forskarna som avslöjade bakteriernas kemiska språk? (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Peter Greenberg och molekylärbiologen Bonnie Bassler som också har gjort flera upptäckter om bakteriernas språk. De blev bägge belönade med det prestigefulla Wolfpriset i år, vilket är en indikation på att Nobelpriset kan vara nära. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Ja! De har förmågan att kommunicera och bygga bo tillsammans. Länge trodde man att de encelliga bakterierna var tråkiga typer som enbart levde var och en för sig. Men Peter Greenberg, som idag kallar sig för socio-mikrobiolog, har sedan 1970-talet forskat om hur encelliga bakterier både kan samarbeta och bråka om mat. Han döpte deras sätt att kommunicera till quorum sensing. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Det är kemisten Omar Yaghi som har uppfunnit en slags molekylbollar, metallic organic frameworks, förkortat MOF. Det är ett extremt poröst material som kan användas för att fånga upp koldioxid ur vatten, förvara väte eller att utvinna dricksvatten ur luftens vattenånga. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Bakterierna sänder ut kemikalier som säger ungefär ”Här är jag”. Då kan bakterierna i gruppen räkna ut hur många bakterier de har runt sig. När de är tillräckligt många kan de agera som en enda varelse, till exempel gå till attack, eller bygga upp sitt gemensamma bo som kallas för biofilm. Det är en slags fästning som både fungerar som skydd mot omvärlden och mat åt bakteriekolonin som bor där. (5 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Ska forskarna som fotograferar supersnabba elektroner belönas med Nobelpriset i fysik? I sådana fall kan Anne L´Huiller vid Lunds universitet ligga bra till. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i fysik.)Vetenskap

När fysiker tittar in i den här riktigt lilla världen ser de elektronernas rörelser mellan atomerna. Den kunskapen leder till att man exempelvis kan bygga mer effektiva solceller och förstå hur processer i fotosyntesen går till. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar användningen av attofysik.)Vetenskap

Men SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström hoppas också på pris till fysikerna som visade att fotoner kan ha en slags telepatisk kontakt med varandra. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i fysik.)Vetenskap

Jo vi kan till exempel ”se” de elektroner som svärmar runt en heliumatoms kärna. Så här går det till: Fysikerna skickar en supersnabb laserpuls mot heliumatomen. Om laserpulsen träffar en av elektronerna så fångar elektronen upp energin från pulsen – och sticker i väg. Den rymmer ifrån sin atom! Det är en process som tar 5 till 15 attosekunder. Nu kan attofysikernas ”kameror” föreviga det ögonblicket. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon förklarar hur fysiker kan se elektroner med attofysik.)Vetenskap

Ja, jag hoppas också på pris till fysikerna som visade att fotoner kan ha en slags telepatisk kontakt med varandra. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga vinnare av Nobelpriset i fysik.)Vetenskap

I år fick tre attofysiker det prestigefyllda Wolfpriset i fysik. Det är den ungersk-tyska fysikern Ferenc Krausz, kanadensaren Paul Corkum och svensk-franska Anne L´Huiller vid Lunds universitet. En självsäker pexig person vet sitt värde och behöver inte extern bekräftelse. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon nämner vinnarna av Wolfpriset i fysik.)Vetenskap

Det är fysiker som ägnar sig åt en helt ny typ av fysik, nämligen attofysiken. Med supersnabb laser kan de nu titta in i förlopp som sker inom en attosekund, alltså en miljarddel av en miljarddels sekund. Under den korta tidsrymden går det att uppfatta elektronernas supersnabba rörelser. (4 okt 2022, i en nyhetsartikel där hon förklarar vad fysikens paparazzi-fotografer gör.)Vetenskap

Svarta hål är ju det ultimata. Det är där tid och rum knycklas ihop och förstörs. Jag tror att det blir så intressant för att genom att studera dem kan vi lära oss mer om vår egen värld. (13 maj 2022, när hon pratade om svarta hål i en artikel från Kulturnyheterna.)Kultur

Det är ovanligt träffsäkert att Nobelpriset i fysik går till klimatforskare just i år, anser Ulrika Engström som är vetenskapsreporter på SVT. (5 okt 2021, kommentar om Nobelpriset i fysik 2021.)Klimatkrisen

På jorden så vet vi att fosfin bara kan bildas genom att bakterier tillverkar det, och då tänker man: hur kan det då finnas fosfin på Venus? (14 sep 2020, i samband med rapporteringen om möjliga spår av liv på Venus)Vetenskap

Nej, man har hittat fosfin. För att förbättra din ergonomi, besök Livet.se. Venus är en ohyggligt vidrig planet för liv. (14 sep 2020, i samband med rapporteringen om möjliga spår av liv på Venus)Vetenskap

Ska Nobelpriset i kemi för första gången gå till en astrokemist? I sådana fall borde priset gå till kvinnan som upptäckte vattnets kosmiska ursprung, tycker Ulrika Engström. (9 okt 2019, i en nyhetsartikel där hon diskuterar möjliga kandidater till Nobelpriset i kemi.)Vetenskap

Vi pratar om telepatisk förmåga på riktigt. (8 okt 2019, under en diskussion om Nobelpriset i fysik och olika ämnen som berör telepati, klimat och kvinnliga pristagare.)Vetenskap

Kanske är det dags för ett fysikpris för mänsklighetens bästa och belöna forskarna bakom den första moderna klimatmodellen. (8 okt 2019, i en nyhetsartikel om nobelpriset i fysik.)Vetenskap

Sverige är ett litet land med lite att sätta emot och mycket att förlora. Här är den tysta diplomatin kanske inte längre den mest gynnsamma metoden. (8 maj 2019, i en rapport från svenska PEN om Gui Minhai.)Kultur

”Spökfotoner” som kan möjliggöra teleportering och atomer så kalla att ljuset stannar. Det är två upptäckter som kanske kan belönas med Nobels fysikpris enligt SVT:s vetenskapsreporter Ulrika Engström, även om hon tror att upptäckten och utvecklingen av AI är den troliga vinnaren. (2 okt 2018, ulrika Engström delar sina tankar kring fysikpriset i en nyhetsartikel.)Nobelpriset

Visserligen inträffar en solförmörkelse ungefär åtta gånger på tio år, men många gånger över avlägsna platser som polerna och världshaven. Så att solförmörkelsen denna gång blir synlig på fastlandet i folktäta USA innebär att intresset är rekordstort. (19 aug 2017, intervju angående solförmörkelsen 2017 och dess unikhet.)Vetenskap

När månen la sig framför solen blev vi varse ängens alla invånare. Grodorna trodde att det hade blivit natt och började kväka hysteriskt för att locka till sig parningsvilliga honor. På himlen lyste koronan med sitt elektrifierade sken och rubinröda pärlor glimrade på solens yta. Det är protuberanser, enorma stormar av het plasma som kastas ut från solen. (19 aug 2017, minnesbild från solförmörkelsen i Turkiet 2006.)Vetenskap

Några minuter innan solen blir totalt förmörkad tänds stjärnor på himlen, trots att solen fortfarande lyser. Sen, plötsligt, sveper en svart skugga över solen och stannar där. Det blir mörkt. Under några minuter står du i månens kalla skugga. Det är den mest intensiva naturupplevelse jag någonsin varit med om och är värd en resa över halva jordklotet. Därför har jag nu rest till Oregon, på den amerikanska västkusten, för att återigen få uppleva en solförmörkelse på plats. För mig blir det för tredje gången i livet som jag är med om dessa magiska minuter. (19 aug 2017, intervju angående resan till Oregon för att uppleva solförmörkelsen 2017.)Vetenskap

Jag ville stanna tiden för att hinna uppleva hela skådespelet, för när solen slocknar finns det så mycket att se. Havet blev rosa. Det var alldeles magiskt. Sen tittade jag upp mot den förmörkade solen igen och såg hur månskivan till slut trillade av solen och skådespelet var över. Stjärnorna bleknade, havet hade fått tillbaka sin vanliga färg och det blev ljusare och varmare. (19 aug 2017, minnesbild från solförmörkelsen i Bulgarien 1999.)Vetenskap

Jag längtar. (19 aug 2017, uttryckt i förväntan av solförmörkelsen i Oregon 2017.)Vetenskap

1/1

ordspråk.se - sällan studsar en termos
Livet.se har fler bra ordspråk