Ordspråk av Halland
Ät så I spricker, det är er väl unt, sa gumman till prästen.
Är du mörkrädd så är inte jag, sa den blinde.
Är det någon död så ska han komma fram, sa basen då murarställningen brast.
Vänta lite, låt mig pusta, sa skåningen, slogs med smålänningen.
Välkommen i det gröna, sa Fan och satte mor sin i nässelhögen.
Fan
Vill du värma mig idag så skall jag värma dig i natt, sa luffarn till krogskänkan och bad om en sup.
Vill du se min fermité, sa flickan till pojken då hon klev över gärdesgården. Nog såg jag den alltid, men aldrig visste jag den hade så fint namn, svarte pojken.
Var har jag ändan, sa gumman om garnhärvan.
Vad behagas, sa käringen till spöket.
Vackra barn mina, sa råttan om mössen.
Två gånger arton gör mig nitton, sa käringen.
Till påven i Rom, sa luffarn när folk sporde vart han skulle.
Sån vacker blomma, sa bonden om det nymålade dasset.
Sådana kristna ha vi, sa bonden om svinena.
Svina kan inte få i sig en bit på folkavis, sa käringen.
Stacka andra, men stacka inte mig, sa hon som blev kallad stackare.
Smakar mera, sa bonden om bröllopsnatten.
Slöseri med Guds gåvor, sa kråkan när bonden sådde säd.
Slår du dit du siktar vill inte jag hålla i borret, sa stenborraren till den vindögde med släggan.
Ska jag dö så ska jag vara säker om saligheten, sa gumman, släpade sig till kyrkan om söndan.
Sjön suger, sa skeppskatten, stal en strömming från kocken.
Se, nu kommer han, sa Långås-Tilda om spöket.
Renlighet är en dygd, sa grisen, slickade mathon ren.
Prat fyller ingen mage, tacka vet jag ett stop öl, sa gumman.
Orgeln är hes, sa klockarn, när han spelade på baken.
Näst efter bröllop är begravning det roligaste jag vet, sa prästen.
När kroppen inte vill arbeta ska man inte truga'n, sa sjåarn.
Nu åker man, sa tuppen, bars till skogs av räven.
Nu sover jag tryggt, sa prästen, tog bibeln till huvudkudde.
Nu reser vi, sa tysken när han kröp.
Nu har jag visat den goda viljan så nu ger mig Gud några månar till, sa gumman när hon vände halvvägs till kyrkan.
Nu går det för mig, går det för dig med blir vi olyckliga, sa flickan till pojken.
Wellerismer, Ordstäv
Nog är mor er död men så länge jag lever skall ni inte vara faderslösa, sa bonden till smågrisarna när suggan dött.
Mycket smått och gott, sa fan när han skåda i bibeln.
Mellan man äter och dricker behöver en sova för att må riktigt väl, sa skånebonden.
Med kroppen må det gå hur det vill, bara själen stiger uppåt, sa gubben, gick och hängde sig.
Man ska vara om sig, sa käringen, stal galoscherna.
Man ska inte kasta pärlor för svin och inte kakor för hundar, sa bondgumman.
Länsman Natt och Dag kom en gång till kyrkan. Då bad prästen: Alla äro vi stora syndare, men låtom oss nu be för den störste syndarn natt och dag, natt och dag.
Ljuga hör inte till dödssynderna, sa klockarfar.
Lite ljuga gör alla och prästen med, så det är ingen skam, sa bagaren, svor på att han var halvbror med bispen.
Kan du se, sa Blinna-Sara.
Jag är vit, ty jag ska på bröllop, sa häggen om våren.
Jag är inte alldeles utan mojänger, sa luffarn till pigan.
Jag är ingen vanlig gästgiverska, sa pigan till gästgivaren när han friade.
Jag vilar mig bara, sa pojken, berömdes för han slutat skrika.
Wellerismer, Ordstäv
Jag vet inte var jag är, sa fan, kom i himmelriket.
Jag undrar var fäet är, sa bonden, sökte efter oxarna i spiseln.
Jag tycker jag ser hustru min, sa Blinde Petter.
Jag skulle ändå ner, sa han som ramlade utför trapporna.
Nästa sida ->
1/3
ordspråk.se
- så att 2025 blir ett bra år
Livet.se har fler bra
ordspråk